Wikipediadiskussion:Relevanskriterier/Arkiv 2016–2017

Produkter

Angående Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lynx Forest Fox så efterlyser jag relevanskriterier för kommersiella produkter. Räcker det att produkten har recenserats i fackpress? Designad av en relevant designer? Såld under ett välkänt varumärke? Några fler kriterier? /ℇsquilo 23 maj 2016 kl. 18.20 (CEST)

Jag skulle säga att de viktigaste kriterierna att de varit betydelsefulla för teknikutvecklingen inom det område där de lancerats eller haft betydelse för spridningen eller uppfattningen av produkter inom området. Gärna att de varit under produktion under lång tid och/eller påverkat utformningen av andra produkter inom sitt område.FBQ (diskussion) 23 maj 2016 kl. 19.16 (CEST)

Jag tror att det är olyckligt om den värld som vi ska beskriva delas in ännu fler små enheter med egna - från helheten isolerade - relevanskriterier. Vi bör istället sträva efter mer generella bedömningsgrunder. Man skulle till exempel kunna kräva att en produkt, och i stort sett alla andra ämnen, ska vara verifierat etablerade i sitt sammanhang, att informationen ska vara beständig och underhållsbar, samt att det går att påvisa en bekräftad betydelse och/eller förankring utanför den skara av fackmän, intressenter eller direkt berörda som redan har en koppling till ämnet. En sådan grundprincip skulle kunna tillämpas i så gott som alla bedömningar i hela uppslagsverket. På så sätt skulle vi kunna slippa alla dessa inkonsekventa relevanskriterier som leder till en spretighet, obalans och omotiverade skevheter i bedömningarna av vad som är relevant att presentera här. Det vore värdefullt om vi kunde diskutera hela systemet, istället för att införa isolerade kriterier för enskildheter. Lindansaren (diskussion) 25 maj 2016 kl. 21.32 (CEST)

Så svävande relevanskriterier skulle bli omöjliga att följa i praktiken. Då är det nog bättre med "spretande" detaljstyrning. /ℇsquilo 26 maj 2016 kl. 13.38 (CEST)

Internetkändisar

Det har varit på tal förut, här, men jag känner att det verkligen behövs någon slags praxis/relevanskriterier gällande internetkändisar. Stamsite är markerad för relevanskontroll, vars kanal utan tvekan är stor. Han har dock nämnts ytterst lite i media, från en snabbgoogling hittar jag bara en SVT-artikel. Jag skapade precis Thomas Sekelius artikel, vars kanal är betydligt mindre än Stamsites, men han har däremot fått större uppmärksamhet i media. Ska vi bara gå på omnämnande i media eller ska andra faktorer spela in också? //Skottniss (diskussion) 2 januari 2017 kl. 10.13 (CET)

Det Lindansaren nämner ovan är en god princip. Kraven på att vara nämnd utanför den innersta skaran och etablerad innebär att det måste finnas någon form av oberoende källor. I detta fallet verkar det vara just oberoende källor det hänger på. Har Stamcite inte nämnts (tillräckligt) finns inga källor och då är det svårt att göra en källbelagd artikel. --افيراتير (diskussion) 2 januari 2017 kl. 10.27 (CET)

Oberoende källor måste finnas på något sätt. Om personen har blivit mycket omnämnd i media eller vunnit priser som i sig är relevanta blir ju storleken på kanal mindre intressant. Men om man ska ta någon tumregel för just Youtube så kan deras fysiska priser kanske vara något att starta ifrån? Vid 100 000 och en miljon prenumeranter på Youtube så skickas ett pris till ägaren av kanalen (lite som en guldskiva). Det verkar vara bara lite drygt 10 svenskar som har uppnått nivån guld så det är yttersta eliten, varpå man skulle kunna ta som riktlinjer för relevans att har man en miljon prenumeranter på Youtube så är det relevans i sig (men oberoende källor måste såklart ändå stötta påståendena i artikeln). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 januari 2017 kl. 10.53 (CET)

Börja med källorna. Skit i att sätta upp kriterier som utgår från godtyckliga siffror, det kommer bara leda till konstiga avgränsningar. Vill man ha ytterligare krav förutom att ha blivit uppmärksammad så bör de bygga på kvalitativa, inte kvantitativa, resonemang.

andejons (diskussion) 2 januari 2017 kl. 17.31 (CET)

Jag har raderat Stamsite utifrån hur jag tolkat era åsikter på det här. Om någon anser det obefogat får vi kanske ta upp det till mer specifik diskussion på Diskussion:Stamsite. //Skottniss (diskussion) 2 januari 2017 kl. 18.47 (CET)

Om vi skulle bedöma ett ämne som relevant helt efter antalet prenumeranter eller visningar en youtubekanal har, så tycker jag att det är möjligt att det kan finnas relevans utan oberoende källor. Antalet prenumeranter eller visningar finns endast hos Youtube (vad jag vet) och rapporterar media om dessa, så kollar de väl bara sidan på Youtube? Frågan är varför vi inte ska göra relevansbedömningar utifrån antal prenumeranter/visningar. Ett företag kan bli relevant genom omsättning och antal anställda (utan att det finns någon källa utöver allabolag.se). En tidning eller tidskrift kan bli relevant genom att utgivits kontinuerligt i minst 50 år, återigen utan att det finns någon källa utöver en branschorganisations utgivningssiffror (eller liknande). Om samma tema (relevans utan oberoende källor) dras lite längre, vissa medverkande i film eller TV (t.ex. regissör) kan bli relevant helt enkelt genom att filmen/TV-serien är relevant för Wikipedia. Även i dessa fall kan jag tänka mig att det kan hända att det inte finns oberoende källor som kan utgöra stommen till en artikel. Onekligen behövs oberoende källor för göra en artikel (speciellt om artikeln ska bli större än en stub), men jag tycker inte att sådana behövs för att ett ämne ska vara relevant. Det är bara att vi måste låta bli att skriva om ämnen som inte är relevanta för Wikipedia och inte kan styrkas av oberoende källor. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 januari 2017 kl. 22.37 (CET)

Jag anser att ribban måste läggas mycket högt för dessa företeelser. Antalet följare är ett mycket dåligt mått på relevans. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2017 kl. 23.33 (CET)

@Dieselmotorvagnar: Förlåt, mår rätt dåligt just nu, så jag kanske missuppfattar dig, men menar du att ex. Stamsite är relevant men att det trots relevans behövs oberoende källor för att skriva en artikel? Så att det behövs mer än relevans? Eller missade jag något? Oavsett så tycker jag dina reflektioner var kloka, om företag/tidningar blir relevanta av kvantitativa mått så bör väl även internetkändisar bli det, det verkar rimligt. --Skottniss (diskussion) 4 januari 2017 kl. 23.35 (CET)

Det som är problematiskt med godtyckliga mått för att visa "relevans" istället för att enbart förlita sig på oberoende källor är dels att vi då har svårt att motivera raderingar av dåliga artiklar som uppfyller de godtyckligt valda måtten samt att en del bra artiklar raderas bara för att de inte uppfyllde de godtyckligt valda kriterierna. Om vi överlåter kriterierna till de som skriver de oberoende källorna kommer båda problemen lösa sig själva. Vad som återstår är då endast hur små artiklar vi tycker är ok. Att Stamcite är en kanal med ett visst antal prenumeranter kan ju Youtube vara källa för (de är ju oberoende Stamcite) men en sådan artikel kan eventuellt bli direkt missvisande när det finns viktigare saker att skriva där det inte finns oberoende källor. Angående just Stamcite vet jag inte om den klarar ribban av oberoende källor eller inte. Om man istället skulle gå efter antal prenumeranter är den definitivt långt över ribban och når en mycket större publik än åtskilliga program på SVT. --افيراتير (diskussion) 5 januari 2017 kl. 00.04 (CET)

(Redigeringskonflikt) Skottniss, jag tar inte ställning till Stamcite (jag granskade inte det närmare) men syftade till en allmän diskussion om relevans av internetföreteelser/kändisar. Tolkar jag inte ditt ursprungliga inlägg fel så var det något du försökte uppnå. Men jag tror inte att du missuppfattar mig. Jag tycker att alla artiklar borde förses med källor, och om det rör sig om relevansgivande eller kontroversiella uppgifter är oberoende källor absolut att föredra. Finns det inte källor är det bättre att låta bli att skriva. Hoppas du mår bättre snart! Dieselmotorvagnar (till stationen) 5 januari 2017 kl. 00.09 (CET)

Hm, ja, efter Dieselmotorvagnars inlägg så tänker jag mer åt banorna att det är underligt att företag/tidsskrifter anses relevanta nog för egen artikel på grund av X antal följare under 50 års tid, eller att de omsätter X antal kronor och anställer Y... Tycker det är vettigt om oberoende källor är vad som får bestämma i största möjliga mån, fast jag är väl lite tveksam inför att internernetkändisar vars popularitet är enormt inte får en egen artikel, medan tidigare nämnda företag/tidningar får artiklar. Men men, utifrån den här diskussionen så känns det för mig i alla fall som om konsensus finns för att radera internetkändisars artiklar, om personen inte har nämnts i media (kruxet blir väl kanske "hur mycket medial uppmärksamhet behövs" - men uppstår det tveksamheter om gränsfall får man väl diskutera enskilda fall då...). Så jag är väl "nöjd" på så vis att jag har något att hänvisa till/tänka på om fler artiklar om internetkändisar kommer under radarn. @Dieselmotorvagnar: det lär dröja innan jag mår bra, då det handlar om långtgående psykisk ohälsa, men jag kämpar på. Idag råkade vara en riktigt dålig dag, men imorgon är kanske lite bättre. Tack ska du ha, kram till dig //Skottniss (diskussion) 5 januari 2017 kl. 00.35 (CET)

Att säga att vi inte ska ha godtyckliga mått på relevans är antingen ett missförstånd av ordet godtyckliga eller en argumentation för att hela sidan Wikipedia:Relevanskriterier ska raderas. Det vi försöker uppnå nu är ingen godtycklighet, utan en gräns för när något otvetydigt enbart på grund av stora siffror är relevant. Därför bör gränsen sättas högt som för till exempel författare (två utgivna böcker, inte en, och inte egenutgivning) och för Youtube är en miljon prenumeranter en sådan. Det är lite drygt tio i Sverige och drygt 2000 i hela världen som har uppnått det på världens näst största webbplats och de påverkar förmodligen fler och är förmodligen bra mycket mer kända i världen än till exempel en idrottsförening med 2000 medlemmar eller en genomsnittlig docent. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2017 kl. 08.45 (CET)

Ainali, den gränsen ni vill ha blir godtyckligt vald. Oavsett om ni tycker 1, 1000 eller en miljon är bra är det en godtyckligt vald siffra som inte har någon grund i något faktiskt betydelsefullt. Att vi ska ha tio artiklar om youtubekändisar finns det ju ingen särskild anledning till, det kunde lika gärna vara alla, ingen , 100 eller två. Jämförelsen med idrottsföreningarna är bra eftersom den belyser just hur dessa godtyckligt valda gränder inte är förankrade i verklig betydelse. Det som har faktisk betydelse för våra artiklar är källor. --افيراتير (diskussion) 5 januari 2017 kl. 09.11 (CET)

En miljon är inte mer godtyckligt än till exempel gränsen 2 böcker för en författare. Den har ju grund i något betydelsefullt, i det att dessa får en guldutmärkelse i storformat hemskickad (liknande en guldskiva, som ju är en gräns för musiker). Så antingen argumenterar du för att alla dessa tidigare satta gränser bör raderas, eller så kan vi fortsätta att lägga till fler, att sluta nu trotsar all logik. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2017 kl. 09.39 (CET)

Jag skulle bli mycket glad om vi kunde göra oss av med dessa kriterier och bara utgick från vad det fanns kvalificerade källor för. "Två böcker" är också ett skitmått: Harper Lee hade under lång tid endast publicerat en enda bok, medan det finns harlekinförfattare som publicerat dussintals (självklart kan harlekinförfattare också vara relevanta, men knappast bara baserat på att de fått ge ut två kortromaner). Man skulle kunna tänka sig någorlunda vettiga kriterier som bygger på siffror, men då är de vanligen kopplade till någon annans bedömning av vad en "bra" siffra är - t.ex. att en skiva skall ha sålt guld. Att bara sitta och resonera "ja men en miljon följare är ju jättemycket" leder bara till att vi godtyckligt tar med vissa artiklar och godtyckligt utesluter andra, dessutom baserat på ett högst osäkert mått. Kan man hitta källor för att skriva om dessa tio behövs völ inte ett extra kriterium, kan man inte det så faller de ändå på att varje artikel vore egen forskning.

andejons (diskussion) 5 januari 2017 kl. 10.22 (CET)

Det där är en halmdocka. Denna sida dokumenterar fall när relevans otvetydigt är uppnått, och är inte ett lägsta krav för relevans. Harper Lee var uppenbarligen relevant av andra orsaker. Dessa kriterier ska alltså aldrig användas som orsak för radering, bara som argument för att behålla artiklar om relevansen i övrigt är otydligt beskriven. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2017 kl. 10.38 (CET)

Nej, det är ingen halmdocka. Att alla harlekinförfattare som fått skriva en andra bok skulle vara relevanta tror jag inte någon vill hävda, alltså är även det kriteriet i slutändan värdelöst. Och på vilket sätt menar du att vi följer Wp:V om vi tillåter artiklar om fenomen där vi inte har källor bara för att de även råkar uppfylla något kriterium som någon dragit fram ur en hatt? Kriterierna är som bäst en riktlinje för ungefär vad som brukar behållas, men de är inte i sådant skick att de kan tas som vare sig nödvändiga eller tillräckliga för att vi skall kunna ha en artikel som överensstämmer med grundprinciperna. Det minsta vi kan göra är då att inte fylla på med ytterligare godtycke.

andejons (diskussion) 5 januari 2017 kl. 11.33 (CET)

Bara för att kommentera en detalj som kommit upp här: tvåboksgränsen är inte slumpmässig utan har flera kloka skäl. Jag vet inte säkert att gränsen är satt av de skälen, men oavsett om det är en slump eller genomtänkt finns bland annat följande skäl: 1) svenska Författarförbundet och dess systerorganisationer använder två publicerade böcker som kriterium för att få bli medlem, 2) den person som har gett ut en bok kan ha gjort det för skojs skull, men den som ger ut åtminstone två böcker har troligen ett mål att ge ut flera, varpå ganska många sorteras bort, 3) den författare som inte lyckats sälja några eller särskilt många exemplar av bok 1 får antagligen inte ytterligare förtroende av förlag att skriva böcker, varpå ganska många till sorteras bort. Vad gäller den ursprungliga frågan är källäget svårt för internetpersonligheter. De argument som används för att internetkändisar har miljontals prenumerationer eller har fler tittare än många TV-program är visserligen tungt, men det gränsar till originalforskning att enbart använda YouTube, eller för den delen Twitter, Instagram, eller liknande, som källa. De få wikipedianer som har egna artiklar har det eftersom de har blivit omskrivna i media för sitt arbete med just Wikipedia. Det är ett trubbigt verktyg att förlita sig på media, särskilt i dessa perioder när media drar ner på bevakning av kulturområdena, och sådana uppgifter istället faller på poddcastar och liknande. Jag tänker mig ett par vägar framåt: a) vi kollar vad andra språkversioner har satt för gränser, inte för att härma dem, utan för att se vad vi kan komma fram till, b) vi diskuterar med några smarta människor utanför Wikipedia om vad som är rimliga gränser, och c) vi fortsätter att arbeta så som vi har gjort med långsamt framskridande till en konsensus. Själv kan jag ta på mig att fråga folk utanför Wikipedia och se vad de anser.//Hannibal (diskussion) 5 januari 2017 kl. 11.47 (CET)

Ainali: Gränsen två böcker för en författare känns lika godtycklig som 340 följare på Youtube. Båda är dåliga mått på uppmärksamhet och är godtyckligt valda. Vad källor kan ange är ett faktiskt mått vi har nytta av. Att det för författare ofta sammanfaller med två böcker pga det Hannibal skriver innebär inte att gränsen bör vara två utan att gränsen bör vara själva uppmärksamheten som följer. --افيراتير (diskussion) 5 januari 2017 kl. 12.23 (CET)

Det verkar finnas relativt stort stöd för att inte ha några fasta gränser och därmed ett avskaffande av denna sida. Ska vi lyfta det till Bybrunnen? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2017 kl. 12.36 (CET)

Jag tycker inte det skall flyttas till Bybrunnen. Jag tycker detta är en intressant diskussion där vi börjas se ett embryo till ny modella där vi ser på två variabler för existensberättigande (relevans). Kvantitativa mått är inte allenarådande men en viktig variabel. Goda källor som ger stöd uttryck för (stor) uppmärksamhet (i detta kan också läggas in i en kvalitativt god text) är också en annan viktig variabel. Jag ger absolut inte stöd ta bort kvantitativa mått, men är mycket öppen för att se det tvådimensionellt, inte endimensionellt. Så fungerar faktisk jag redan i flera fall. En mycket välskriven artikel om en någorlunda stor mellan/högstadieskola låter jag vara kvar utan att malla, medan en slarvig artikel sätter jag på en mall.Yger (diskussion) 5 januari 2017 kl. 13.24 (CET)+

Konstruktivt samtal, och bra att det närmar sig principfrågan: Är kriterierna en ribba, eller en tröskel, eller båda? Relevansen - motivet för varför artikeln ska givas plats här - är helt nödvändig. Men kriterierna, så som de är utformade och används, skapar spretighet och inkonsekvens. Jag tror nog att många "kriteriekritiker" skulle kunna tänka sig att acceptera ett visst mått av automatisk inkludering med stöd av högt ställda kvantitativa kriterier, om man samtidigt tydligt markerar att samma kriterier inte ska/får användas som argument för exkludering. Hög ribba för automatisk relevans, men låg tröskel för bedömningsegenskaper skulle lösa många problem. Kriterirna är helt enkelt varken avsedda eller lämpade för exkluderingsbeslut, eftersom det alltid finns en mängd andra egenskaper och kvalitéer som inte låter sig mätas i volymmått som ålder, omsättning, antal besökare på YouTube eller antalet utgivna diktsamlingar.Lindansaren (diskussion) 5 januari 2017 kl. 15.48 (CET)

Vad gäller den principiella frågan om kriteriernas funktion trodde jag att vi sedan länge var överens om att de inte får leda till automatisk exkludering. Syftet är att underlätta bedömningar, men de kan inte innehålla allt som måste vägas in i de enskilda fallen. De bör därför inte vara alltför detaljerade och jag har inget emot att ribban skall vara relativt hög. Jag anser att vi i de flesta fall hamnat på en rimlig nivå, även om populärkultur alltjämt behandlas alltför generöst. Jag identifierar mig ör övrigt inte längre som inklusionist, då jag å det bestämdaste motsätter mig varje tanke att avskaffa relevansbegreppet. Vad människor just nu kan tänkas vilja läsa om ser jag också som en urusel grund för att behålla artiklar. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2017 kl. 09.16 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag tycker det Yger lyfter fram är rimligt. Om källorna talar för stor uppmärksamhet, utan att ämnet uppfyller något kriterium, så lutar jag oftast mot att behålla artikeln. Samtidigt behövs kriterier för ämnen som inte brukar uppmärksammas särskilt mycket. Järnvägsstationer (och övrig samhällsinfrastruktur i större skala) tycker jag är relevanta, men dessa brukar inte uppmärksammas särskilt ofta eller mycket i media (möjligtvis med undantag för lokala medier). Likaså, vid större prisutdelningar såsom Oscar, så uppmärksammas storstjärnorna i mycket större omfattning än den som vunnit till exempel Oscar för bästa ljud. Men skulle bäst ljud-vinnarna vara mindre relevanta för att de inte får plats i TV-inslaget? För att de inte blir lika omskrivna som vinnarna av bästa kvinnlig/manliga huvudroll? De har mottagit en stor och betydelsefull utmärkelse och är lika relevanta som just vinnarna av bästa kvinnlig/manliga huvudroll. Som tredje exempel kan vi dra just idrottare där det idag står "En idrottare (aktiv, ledare eller liknande) är i allmänhet relevant om hon eller han är yrkesmässigt verksam (professionell) på hög nivå eller tillhör den nationella eliten." Om en internetkändis tillhör eliten (och jag säger att tillhöra eliten är att ha 'över x miljoner prenumeranter eller visningar' eller något liknande), varför inte blir den (i allmänhet) relevant även i brist på medial uppmärksamhet? Dieselmotorvagnar (till stationen) 6 januari 2017 kl. 01.29 (CET)

Som jag ser det skall det extremt mycket till för att internetfenomen av något slag skall platsa i ett uppslagsverk. Uppmärksamheten de får är efemär. Att bidra till deras eftermäle är inte vår uppgift. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2017 kl. 01.47 (CET)

Jag tycker Dieselemotorvganar idé skulle gå utveckla till något konkret som relevans kriterium. Om det har fler än x miljoner visningar/prenumeranter är det relevant. Om det har färre än Y hundra tusen är det inte relevant som internetfenomen. Om det är mellan de två gränserna så är det beroende av om uppmärsamheten som får bedömas från fall till fall.Yger (diskussion) 6 januari 2017 kl. 07.27 (CET)

Den idén gillar jag. Tänker spontant på möjligheter såsom att någon skulle bli uppmärksammad trots att de inte har X följare, men då lär de nog vara relevant på andra grunder ändå, så det kanske kvittar. Skottniss (diskussion) 6 januari 2017 kl. 07.34 (CET)

Jag är tveksam till att antalet följare över huvud taget skall tillåtas ge så kallad automatisk relevans åt dessa dagsländor. Extern uppmärksamhet borde vara ett oeftergivligt krav. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2017 kl. 09.07 (CET)

Som Lindansaren skriver är kvantitativa gränser usla som exkluderingsgrund (och som inkluderingsgrund). Så att ha en fix gräns för när de ska exkluderas är dåligt om det faktiskt finns källor som visar på uppmärksamhet (eftersom vår gräns då är fel oavsett på vilken godtyckligt vald nivå den är satt). --افيراتير (diskussion) 6 januari 2017 kl. 09.26 (CET)

Ett internetfenomen med bara säg 1000 prenumeranter är inget internetfenomen, och i praktiken kan det inte givit tillräcklig externt uppmärksamhet. Och med 10 M prenumeranter är det genom mängden människor som uppmärksammat det ett fenomen vare sig man tycket ämnet är ointressant eller ej. Kvantitativa mått ger en bra och hanterbar bassållning, so0m ger möjlighet mer ge energi åt gränsfallen, som i detta ämne blir inom ett brett intervall.Yger (diskussion) 6 januari 2017 kl. 09.35 (CET)

Det handlar inte om automatisk exkludering. Kriterierna har inte den funktionen, utan de fungerar för bassållning, som Yger säger, vilket bör förstås så att den artikel som uppfyller dem inte behöver märkas för relevanskontroll och vid behov dras på SFFR. Den som ligger väldigt långt ifrån kan bli snabbraderad, men inte den som är i närheten. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2017 kl. 09.40 (CET)

Om någon har 1000 prenumeranter men ändå fått uppmärksamhet är det tillräckligt. Eftersom uppmärksamheten finns är ju i så fall vårt mått (1000 prenumeranter) felaktigt för att avgöra uppmärksamheten. Om du eller jag tycker något/n är intressant är ointressant. Det enda som spelar roll är vad oberoende källor anger som intressant (genom att ge uppmärksamhet). Kvantitativa mått är nästan aldrig bra och leder här till inkonsekvens och spretighet. Detta är samma sorts gränsdragning som angående gatorna som nyss diskuterades. En gata som väl beskrivs med källor är till nytta för de som vill läsa om den. Någon som beskriver "sin" gata gör troligen ett sämre jobb varför den artikeln då kan raderas. Här kan den som skriver om "de stora" troligen göra ett bra jobb samtidigt som de som skriver om sin idol få sin artikel raderad om den är dålig (vilket den troligen är). Kvantitativa krav är då bara till besvär. Vi vill ju inte ha dåliga artiklar där de behålls bara för att personen råkar ha ett visst antal prenumeranter samtidigt som vi vill ha bra artiklar även om de råkar falla på någon godtyckligt vald gräns. Om vi istället som Tostarpadius säger inte använder kriterierna för automatisk exkludering och har höga gränser för automatisk inkludering kan vi nog fixa till de få dåliga artiklarna som blir (och uppfyller de höga kraven för inkluderingen) utan att vi måste radera bra artiklar. --افيراتير (diskussion) 6 januari 2017 kl. 11.44 (CET)

Relevans för radioproducent

@NH: Hej! I stycket Inom film, TV, teater, cirkus, radio och press lade jag till radioproducent, det vill säga den som är "ytterst ansvarig för produktionen av ett radioprogram, [ansvarar] för produktionens budget och innehåll [samt ytterst] för programmets konstnärliga utformning", vilket kan liknas vid en sammanslagning av rollerna som filmproducent och filmregissör. Precis som du kommenterade har vissa producenter inte en framträdande roll utåt men det minskar inte deras inflytande över den slutliga produkten. --Bensin (diskussion) 28 januari 2017 kl. 14.02 (CET)

Det stämmer, och det innebär ju att de inte blir lika uppmärksammade utifrån som t ex en programledare. /NH 28 januari 2017 kl. 15.48 (CET)

Menar du att en radioproducent är mindre relevant än programledaren för samma program för att den senare är mer synlig och trots att den förre har mer inflytande över produktionen? --Bensin (diskussion) 28 januari 2017 kl. 23.58 (CET)

Ja, mindre relevant i betydelsen "relevant för en egen artikel på Wikipedia". Det som brukar styra huruvida personer är relevanta för artiklar eller ej är om de har blivit uppmärksammade. Radioproducenter är inte nödvändigtvis särskilt uppmärksammade utåt, och därmed kanske inte automatiskt relevanta för "egna" artiklar. Vilket var vad ditt tillägg innebar. /NH 29 januari 2017 kl. 13.49 (CET)

Menar du också då att en okänd filmregissör som har regisserat en relevant film är mindre relevant för en artikel än en okänd skådespelare i samma film om den förstnämnde gör färre framträdanden i media (och förutsatt att varken regissören eller skådespelarens insats anses urskilja sig på något sätt)? --Bensin (diskussion) 29 januari 2017 kl. 14.23 (CET)

Nej, och jag tycker inte det går att jämföra. /NH 29 januari 2017 kl. 14.38 (CET)

En radioproducent har främst administrativa funktioner och står ofta för research som redaktörer, de har inte lika exekutiva funktioner som filmproducenter. De kan nog mer liknas vid förlagsredaktörer. Jag tror inte heller det är producenterna som belönas vid internationella festivaler som Prix Europa och Prix Italia, i den senare artikeln nämns dock ett par producenter tillsammans med författare och regissör. Inte heller de pris som årligen delas ut av Radioproducenternas förening (minns nu inte vad det heter) tror jag explicit delas ut till producenten för en produktion. Personerna i Kategori:Radioproducenter och Kategori:Producenter vid Sveriges Radio är vad jag kan se med en snabb blick relevanta av andra skäl än att de varit radioproducenter. Man kan mycket väl tänka sig att en producent skapat ett framgångsrikt programformat och därför blir relevant, de som jag i första hand kommer att tänka på är Tage Danielsson och Jörgen Cederberg som var producenter när de skapade Sommar, men också de är ju i allra högsta grad relevanta för annat. Jag tror därför att det kan finnas radioproducenter som kan vara relevanta i just den funktionen. Liksom TV-producenter växlar de ofta mellan producentrollen och att vara programledare. /Ascilto (diskussion) 29 januari 2017 kl. 14.57 (CET)

NH, det är ju möjligt att du har rätt, men vill du utveckla varför du tycker att de inte går att jämföra? --Bensin (diskussion) 29 januari 2017 kl. 15.51 (CET)

Kortvariga flygbolag och andra trafikslag

Vad är det, om något alls, som gör FlyNonstop relevant för artikel på Wikipedia? Som framgår av artikeln här var företaget verksamt i ungefär ett år. På nowp kan man läsa att själva flygningarna ägde rum under sex månader bara (april–oktober 2013). Dessutom står det även att flygbolaget var ett sånt virtuellt flygbolag (och då menas inte virtuellt flygbolag, utan virtuellt flygbolag (enwp)). Eftersom bolaget ägnade sig åt passagerartrafik under en mycket kort period och förfogade över bara ett flygplan, så är det svårt att se att företaget uppfyller något kriterium angående storlek, varaktighet eller betydelse. Enligt min mening är det enda som talar för relevans just att företaget ägnade sig åt offentliga trafiktjänster. Om detta räcker för relevans kan vi uppdatera relevanskriterierna så att det framgår att alla bolag som bedriver/bedrivit passagerartrafik i kommersiellt syfte brukar vara relevanta? (sånt som krogar som äger buss för att skjutsa kunder skulle inte kvalificera på grund av den verksamheten dock) Om inte, var går gränsen? Dieselmotorvagnar (till stationen) 28 februari 2017 kl. 03.27 (CET)

Min spontana åsikt är att verksamheten var för kortvarig för att bolaget skall platsa. Exakt hur lång tid som bör krävas har jag dock ingen färdig uppfattning om. Grundregeln måste dock vara "en gång relevant, alltid relevant". Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2017 kl. 11.16 (CET)

Instämmer nog där. Med så kort tids verksamhet finns det inte så mycket att skriva om, vilket innebär att den inte kommer att kunna bli så mycket större än en substub. Däremot kan ju artikeln omdirigeras och relevant info läggas in i en mer övergripande artikel (har företagsgrundarna en annan verksamhet, vilka är de, är företaget exempel på en ny bransch/tjänst/produkt).--Paracel63 (diskussion) 23 juni 2017 kl. 15.21 (CEST)

Professorer, rektorer, prefekter, docenter

I nuvarande kriterier står det "En akademiker kan ha en egen artikel i Wikipedia om hon eller han är ledamot av ett exklusivt akademiskt samfund (Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Akademien etc), har tilldelats ett internationellt erkänt forskningspris (Nobelpriset, Fieldsmedaljen etc), är rektor, prefekt, professor, docent etc. "

Är detta rådande praxis? Ska man ta detta kriterium på orden så är alla professorer, prefekter, docenter och rektorer relevanta automatiskt genom att bara inneha en sådan post. Kerstin Vännman var på tapeten tidigare idag, men hon tycker jag utmärker sig bland annat genom att ha publicerat böcker. Professor-/rektor-/prefekt-/docentposten i sig känns inte som tillräckligt för relevans. Skottniss (diskussion) 1 maj 2017 kl. 21.54 (CEST)

Jag tycker att det är bra att svwp valt att utgå från odiskutabla, konkreta kriterier som tjänstetitlar. På enwp har jag förstått att man i stället ägnar sig åt att försöka bedöma varje enskild forskares "genomslag" genom att titta på citeringsindex, medial uppmärksamhet och liknande, och då hamnar man nog ohjälpligen i mycket mer subjektiva och godtyckliga bedömningar än om man strikt går efter en konkret grad/tjänst. /FredrikT (diskussion) 2 maj 2017 kl. 08.24 (CEST)

Instämmer. Det är ju nästan definitionsmässigt så att personer med dessa titlar har publicerat verk, som då parallellt påvisar relevans.Yger (diskussion) 2 maj 2017 kl. 08.27 (CEST)

Relevans är godtyckligt, ja, men knappast mer godtyckligt än att låta varenda lärare på högskolenivå vara relevant bara för att de normalt tituleras "professor". (Dagens svenska professorer är inte stort bättre). Relevans är inte något som skapas automatiskt genom viss grupptillhörighet, även om att ingå i vissa grupper normalt gör att man blir relevant genom att de tilldrar sig stort intresse. Professorer är inte en sådan grupp.

andejons (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.05 (CEST)

Professorer är definitivt en sådan grupp. Nuvarande kriterier är bra. Eventuell bristande uppmärksamhet brukar leda till att ingen artikel skapas. Ingen har föreslagit ett botprojekt för att få med alla inom gruppen. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.21 (CEST)

En principiell fördel med att utgå från konkreta tjänster och grader är också att vi då lägger den individuella prövningen av relevansen utanför wp: det blir akademiska sakkunnigas och universitetens tjänsteförslagsnämnder som styr, inte ett gäng glada amatörer på fritiden. /FredrikT (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.41 (CEST)

Det universiteten provar är lämpligheten att vara professor. Det är inte alls samma sak som relevans. Jag ser inte alls varför en formaliserad anställningsprocess skall ges sådan vikt. Att sedan "professor" inte är en entydigt definierad tjänst, vare sig mellan länder eller över tid, gör sådan titelfixation än mer godtycklig. En lektor på 40-talet kan ha betydligt mer relevans än en professor av idag.

andejons (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.59 (CEST)

Jag har en helt annan uppfattning än FredrikT. Det finns en egendomlig motsägelse i den här typen av relevanskriterier. Samtidigt som ribban läggs oerhört högt - akademiledamot, Nobelpris o dyl som mer indikerar framgång och resultat av t ex en långvarig och respekterad forskningsinsats än utbildningsnivå och tjänst - öppnar man för en stor formell "restpost" som är titelberoende. Min egen uppfattning - och den gäller i princip för alla biografiska beskrivningar här, även inom andra områden som sport, kultur, politik och näringsliv - är att man inte bör bygga en "automatisk relevans" på en titulatur/utbildningsnivå, utan istället förlita sig på en bedömning av personens roll i det sammanhang som vederbörande verkar i. Annars bör kriterierna skrivas om. Som det ser ut nu - i detta exempel - låter det nästan som att vi menar att vi egentligen förväntar oss absolut högsta akademiska nivå och medlemskap i "exklusiva sällskap", men att vi inte klarar av (eller egentligen inte vill) hålla den nivån och därför, trots dessa höga ambitioner, även öppnar för att mycket stora skaror med betydligt lägre meriter också ska kunna porträtteras här med självklarhet. Vad menar vi f ö med "rektor"? Gäller det bara inom högre utbildning, eller även andra utbildningsformer? Lindansaren (diskussion) 2 maj 2017 kl. 10.22 (CEST)

Regementschefer

Gunnar Åberg (militär) ska enligt rådande kriterier raderas då han inte uppfyller någon av de listade kriterierna. Hans tyngsta post såvitt jag kan se - som oinsatt i militärvärlden - är regementschefsposten. Är detta tillräckligt för relevans? Om ja, bör kanske "regementschef" läggas till i kriterierna. Skottniss (diskussion) 5 maj 2017 kl. 00.46 (CEST)

Och andra chefer?... Leif Östberg, ett antal fler sidor såsom dessa har också kommit upp av samma bidragsgivare. Skottniss (diskussion) 5 maj 2017 kl. 00.52 (CEST)

Frågan har varit uppe, och då har regementschefer ansetts relevanta även om jag inte tror att det fastslagits ordentligt. Jag tycker nog att en regementschef bör vara tillräckligt relevant utan att ha tittat på övriga meriter. Vi anser ju att personer i "Vem är det" eller "Vem är Vem" är relevanta, då kan de ha innehaft blygsammare poster än så.FBQ (diskussion) 5 maj 2017 kl. 01.37 (CEST)

Jag vet att för ett antal år sedan gjorde någon en efterträdarmall för kompanichefer vid ett visst kompani. Alla artiklarna blev aldrig klara men de som skapades finns kvar och jag har hittills inte sett något ofrågasättande av artiklarna även om jag där är mer tveksam.FBQ (diskussion) 5 maj 2017 kl. 08.30 (CEST)

Relevanskriterierna är inte menade att vara heltäckande. Om vissa regementschefer är relevanta men andra inte bör inte "regementschef" vara ett kriterium.

andejons (diskussion) 5 maj 2017 kl. 09.02 (CEST)

@Skottniss, FBQ, Andejons: Relevanskriterierna har i praktiken två olika funktioner: Dels att formulera en konkret ribba för självklar relevans, dels vara ett stöd för de individuella bedömningar som alltid måste ske i alla fall som faller utanför denna generella relevansbedömning. Jag är ingen vän av det systemet, speciellt när/om det tolkas som att bristande kriterieuppfyllande ska, som Skottniss sriver, leda till att en artikel "ska raderas". Det ska den inte alls. Den ska istället bedömas, vägas, jämföras, mätas och värderas i förhållande till hur vi hanterar andra jämförbara grupper/individer, praxis och andra för ämnet relevanta faktorer. Här kan man t ex jämföra med praxis och acceptans för artiklar om sjukhuschefer, polismästare, vissa näringslivspersoner, kyrkoledare, chefredaktörer och andra höga företrädare för viktiga samhällsfunktioner.

Tyvärr fokuserar våra kriterier på några delvis motsägelsefulla egenskaper. Vi har t ex långa listor över titlar och kvantitativa beskrivningar, men få formulerade kriterier för mer svårbeskrivna relevansegenskaper som gärning, inflytande, maktposition o s v. Samtidigt accepterar vi grundkrav som ligger helt utanför WP:s egen möjlighet att påverka - medverkan i bibliografiska lexikon o s v. Det innebär att vi i praktiken ser det som självklart att "släppa igenom" t ex en massa för allmänheten helt okända konstutövare som råkar ha passerat en redaktionell bedömning i ett helt annat sammanhang - skapandet av ett konstnärlexikon. Jag har egentligen ingenting emot det, i alla fall inte dess praktiska konsekvenser, men det blir lite konstigt när vi trots det ifrågasätter höga representanter för det samhälle som vi alla är en del av. Min slutsats blir därför att kriterierna i detta fall har sådan brister jämfört med praxis, att vi mycket väl bör kunna börja öppna dörren för regementschefer - men just för att de är regementschefer, inte för att de har överstes grad.

Äpplen och päron må vara olika frukter. Men de bör ändå vägas på samma våg. Lindansaren (diskussion) 5 maj 2017 kl. 09.41 (CEST)

Sidor raderas dagligen med hänvisning till att de inte uppfyller relevanskriterierna. När tveksamhet uppstår tas det ofta upp på diskussion på diskussionssidan, men det som diskuteras nästan uteslutande är: "uppfyller sidan kriterierna?" om ja, behålls sidan, om nej, raderas den. I vissa fall är åsikterna mer spridda, det kanske sker en längre relevanskontroll, men i slutändan spelar kriterierna oftast mycket stor roll. De ska ju spegla alla de relevansdiskussioner som hafts förut. I fall såsom detta där jag tänkte att det möjligen kunde anses relevant, tog jag upp det här istället för att radera - oftast när jag är väldigt tveksam struntar jag i att göra någonting och låter någon annan göra något. På WP:Relevans står det: "Konkreta kriterier för vilka typer av ämnen som enligt konsensus är relevanta inom olika ämnesområden sammanställs och uppdateras på sidan relevanskriterier. Artiklar om ämnen som inte uppfattas uppfylla kraven raderas eller sammanslås med andra artiklar." samt en hel del under rubriken "Konkreta kriterier för relevans", såsom "Relevanskriterierna är föränderliga riktlinjer snarare än fasta regler. Praxis uppstår på wikin, och riktlinjerna i namnrymden Wikipedia skall dokumentera denna praxis. När konsensus uppstår kring en förändring av en artikel som innebär förändrad praxis skall riktlinjerna revideras så att de återspeglar det nya synsättet". Relevanskriteriesidan nämner det utrymme för svängrum utanför kriterierna, men hänvisar då till att riktlinjen är Wikipedia:Relevans. Skulle man utgå från den riktlinjen, som ändå ska definiera vad "relevans" är för något på Wikipedia, då skulle långt fler artiklar raderas än som görs nu. Jag vet att du nämnt och nämner din uppfattning om att "relevanskriterierna ska inte användas för exkludering", men jag är tveksam till om alla håller med dig där, och det tycks i alla fall inte speglas i det generella arbetssättet när det kommer till snabbraderingar. De används för exkludering, men behöver inte alltid göra det - såsom i det här fallet. Jag yrkar inte för att artikeln ska raderas för att jag inte gillar den eller något, jag försöker följa den praxis/konsensus/regler/etc. som finns istället för att göra helt subjektiva bedömningar av relevans varje gång jag kollar på en ny artikel. Relevanskriterierna och de olika ämnesfördjupningssidorna är mycket viktiga. Riktlinjen som definierar "relevans" talar om bestående betydenhet, uppmärksamhet, allmänintresse, nämnts i "flera oberoende andrahandskällor", möjlighet till att skriva mer än en stubbe ... Relevanskriteriernas syfte och roll är att för varje litet ämnesområde komma med generella kriterier för vad som anses uppfylla den riktlinje vi har. Eller rättare sagt spegla den uppfattning hos gemenskapen om vad som generellt anses uppfylla riktlinjens krav i ett särskilt ämnesområde. Men givetvis finns det flera uppfattningar om relevanskriteriernas syfte och roll.

@andejons: om inte alla regementschefer anses relevanta, på vilken grund är denne karl av sådant allmänintresse, betydenhet, uppmärksammad och så vidare i enlighet med wp:relevans att han är relevant? Artikeln är i praktiken lite av en meritlista för honom, och hans tyngsta merit tycks vara regementschef. Överste är inte med i relevanskriterierna, general däremot... Skottniss (diskussion) 5 maj 2017 kl. 10.52 (CEST)

@Skottniss: Du har på många sätt helt rätt i din beskrivning av praxis, och att det inte alltid - allför sällan tycker jag - finns någon riktigt tydlig konsekvens. Om man skulle följa riktlinjen skulle nog betydligt fler artiklar raderas. Jag håller med om det. Det är - som jag ser det - också ett av huvudargumenten mot att använda kriterierna som norm för exkludering. Det finns helt enkelt en skillnad mellan praxis och teori, och - vad värre är - även en skillnad mellan hur vi värderar praxis respektive teori när det handlar om olika ämnesgrupper. Hur kan vi t ex öht hamna i en diskussion där vi av princip (kriterierna) hamnar i en diskussion om regementschefer när vi utan vidare regelmässigt och med stöd av kriterierna accepterar relevans för poeter med ett par utgivna böcker som ingen har läst? Hur kan vi ifrågasätta politiker på kommunledningsnivå när vi utan att tveka godtar spelare i samma orts fotbollslag?

De här frågorna har diskuterats under hela WP:s historia. Den nu förhärskande synen bygger - som jag ser det - på en alltför mekanisk och nyanslös syn på hur man kan bedöma kvalitativa egenskaper i information och kunskapsförmedling. Det är möjligt att jag är relativt ensam om det, och får väl skylla på min bakgrund som journalist och kommunikatör, där varje enskild insats (i alla fall i teorin)bygger på en egen enskild bedömning. Men jag tror att diskussionen bör fortsätta och leda fram till ett mer konsekvent sätt att hantera våra artikelkandidater. Bra att du bidrar i det samtalet. Hälsningar Lindansaren (diskussion) 5 maj 2017 kl. 11.35 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag tycker nog att relevanskriterierna behövs även om jag tycker att vi behöver kunna förhålla oss lite fritt till dem när det behövs. Trots allt är det svårt när wikipedia bygger på att personer utan kunskaper inom området skall försöka att jämföra artiklarna med övriga på wikipedia. Visst blir det lätt mekaniskt och nyanslöst men tycker faktiskt att det är betydligt bättre än det var 2009-2010 och tror inte att avskaffande av relevanskriterierna skulle få det att bli bättre. Det brukar visserligen hävdas att artikeln skall granskas för sig själv, utan jämförelse med andra artiklar men hur skall vi angöra vilka som är relevanta om vi inte kan säga vilka som är relevanta. Jag har ju noterat att svenskt konstnärlexikon är extremt generöst i fråga om relevans - den jag senast hajade till inför var den om August von Schantz. Han har utfört några teckningar, troligen mest som fritidssyssla. Av kvalitéten att döma har han inte haft någon utbildning. Han har knappast sålt dessa, jag tror till och med att han skulle ha dragit sig för att ge bort någon av dem. Sedan har de ju visst intresse som avbildningar en tid innan kameran kommer i allmänt bruk, men frågan är om han snarast inte är mer relevant som kammarherre. Men men, det är ett annat ämne. Och jag tror knappast lösningen är att vi på wikipedia skulle hitta bedöma varje person för sig utan några relevanskriterier. Jag tror inte särskilt många wikipedianer hade haft svårt att göra det och jag hade nog inte klarat det om jag inte hade läst artikeln i "Bergslag och bondebygd" som det hänvisades till.

Angående Gunnar Åberg tycker jag att han väl står sig gentemot wikipedias övriga artikel, även om man inte skulle se en regementschef i sig som relevant. Han har varit regementschef vid två regementen, ett visserligen en kort tid men likafullt, han blev slutligen överste av första graden, högsta graden innan generalsgraden och hade därtill en rad andra betydande poster. Posten som chef för Armésektionen vid Västra militärområdet kan nog egentligen ses som mer betydande än den som regementschef, även om den kanske inte är lika intressant och relevansgrundande.FBQ (diskussion) 5 maj 2017 kl. 11.48 (CEST)

(Redigeringskonflikt) FBQ, ja den där artikeln om August var då underlig... De flesta mindre konstnärer aktiva idag är nog mer kända/framgångsrika än honom. @Lindansaren: Javisst, "egentligen" håller jag nog med dig om mycket gällande det här/relevans, men för det mesta struntar jag i att tycka själv så att säga. Det är jobbigt, energikrävande och oftast värdelöst att bedriva omfattande diskussioner där man vill få fram någon förändring. Värdelöst i avseendet att det inte sker någon som helst förändring trots kopiösa mängder diskussion. Då är det lättare att bara skita i att resonera själv, och istället bara utgå från vad som står skrivet; att agera som en paragrafridande marionett för majoritetsåsikten oavsett vad jag själv tycker (eller snarare: skulle tycka om jag tillät mig själv att tycka fritt). Gällande den här Gunnar så, nej - jag anser absolut inte han är "relevant" enligt vad som står i kriterierna eller i riktlinjen. Tycker jag själv däremot och struntar fullständigt i riktlinjer och kriterier, ser jag definitivt ett värde i att ha sådana här artiklar även om de mestadels är en meritlista. Värdet är väl främst i att kunna länka till alla dessa regementschefer från regementets artikel, eller andra artiklar som är stora/vikta/välbesökta/etc. Men som sagt var, hur dystert det än må vara så är det bekvämare att anpassa sig efter majoriteten än att som minoritet försöka skapa revolution. Skottniss (diskussion) 5 maj 2017 kl. 12.34 (CEST)

Jo, Skottniss, det är nog många som resonerar ungefär som du. Men jag har lite svårt att göra det. Min utgångspunkt är att WP är så mycket mer än en samling enskilda artiklar. "Varumärkeslöftet", om jag får använda det ordet (d v s hur vi möter den informationssökande, hens förväntningar och informationsönskemål) gäller något mer och mycket större: En helhet, en konsekvent hantering av denna helhets delmängder, en minimistandard och en medvetenhet. Man ska helt enkelt kunna veta vad man förväntas möta när man kommer till WP, så samma sätt som man känner igen andra informationskällor som man använder sig av. Annars riskerar allt bara att bli en spretig samling enskildheter som den som söker kunskap inte kan förstå sig på eller se någon logisk linje i. Så jag vill inte vara uppgiven och acceptera den nuvarande ordningen. Vi borde ju kunna vara så mycket bättre... Ha det bra! Lindansaren (diskussion) 5 maj 2017 kl. 13.36 (CEST)

Regementschefer bör definitivt ses som relevanta. Om vi behöver ändra kriterierna så är jag inte emot det. Praxis är nog just nu att alla överstar anses platsa. Tostarpadius (diskussion) 21 november 2017 kl. 11.48 (CET)

Jag delar inte den generella uppfattningen att överste i sig är relevant enligt praxis. Det är bara en bråkdel av Sveriges överstar som har en egen artikel. Överste får trots allt anses vara en i sammanhanget relativt låg nivå i statsförvaltningen om man jämför med andra myndigheter.Birgerbar (diskussion) 21 november 2017 kl. 20.35 (CET)

Eftersom regementen, flottiljer osv var egna myndigheter fram till 1994 så var regementschefer även chef för en statlig myndighet och torde därmed vara relevanta av det skälet. Även regementschefer efter 1994 borde också vara relevanta för kontinuitetens skull. Om man ska jämföra med andra poster i statlig förvaltning på samma nivå så ligger regementschefer jämte länspolismästare och högskolerektorer. /ℇsquilo 22 november 2017 kl. 13.49 (CET)

Vi har artiklar om ett stort antal läkare och ingenjörer som levde under 1900-talet, för att ta några exempel. Det vore märkligt om inte även överstar från den tidsperioden skulle anses platsa. Enligt min mening borde det även gälla överstelöjtnanter före tjänsteställningsreformen 1972. För nu levande brukar praxis alltid vara mer restriktiv än för avlidna. Tostarpadius (diskussion) 22 november 2017 kl. 15.17 (CET)

Jag håller med om att överstar och regementschefer bör anses relevanta om oberoende källor finns. Om en general kan jämställas med en professor så bör en överste vara jämställd med en docent i relevanshänseende. /Ascilto (diskussion) 22 november 2017 kl. 15.22 (CET)

Jag vänder mig inte mot att regementschefer skulle anses relevanta. Är dock ytterst tveksam till generell relevans för överstar. Den graden kan omfatta allt från förbandschefer till avdelningschefer, handläggare med särskilt ansvarsområde, stabschefer mm. Birgerbar (diskussion) 23 november 2017 kl. 11.11 (CET)

Eftersom graderna av idag inte motsvarar dem för 100, 200 eller 500 år sedan i termer av hur fristående ett kommando är så bör man överhuvudtaget undvika att argumentera längs linjer som att en viss grad är eller inte är relevant. Överstar på 1500-talet var en annan sak än överstar idag. Att vara chef för ett regemente i fredstid kan möjligen anses vara relevant, men det gör inte att den grad som ett sådant befäl normalt har idag i Sverige är ett rimligt kriterium.

andejons (diskussion) 23 november 2017 kl. 11.28 (CET)

Ja. I den traditionella rangrulla på 1800-talet hade överstar 11:e rang: Då låg riksantikvarien, överbibliotekarien vid KB, krigsråd och riksarkivarien på 18:e rang en bra bit under, revisionssekreterare på 14:e rang. Borgmästare låg på 31:a rang mellan majorer och kaptener, i 31:a klass låg även häradshövdingar.FBQ (diskussion) 27 november 2017 kl. 23.18 (CET)

Relevanskriterier för lagar/författningar/dyl.?

Finns det någon praxis kring om enskilda lagar/författningar är relevanta?

Följdfråga... Vore det relevant att exempelvis ha en artikel om "Lagar/författningar relevanta för sjukvården"? I egenskap av sjuksköterskestudent så återkommer ofta frågor (på tentor såväl som på praktiska examinationer) om lagar/författningar som vi ska känna till. För mina medstudenters skull tänkte jag mig att det kanske kunde vara lärorikt att ha samlat samtliga (14 + författningar från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket, om jag inte minns fel) lagar/författningar på samma ställe, med en "sammanfattning" av varje lag/författnings innebörd. Det vore dels relevant för sjukvårdspersonal (och studerande), men även patienter (vars rättigheter inom vården beskrivs i lagarna/författningarna). Det skulle troligen bli en relativt lång lista/artikel, men går nog strukturera upp på ett sådant sätt att det vore överskådligt och lättbegripligt. Vänligen, Skottniss (diskussion) 6 november 2017 kl. 22.57 (CET)

Enskilda lagar kan nog vara relevanta, men ofta är det den reform som genomförts genom dem, den diskussion som ledde fram till dem eller den betydelse de har för samhället som är det relevanta. Jag ser nyttan med artiklar som de du beskriver, men jag har svårt att se hur artiklarna skulle skrivas, och hur man skulle hitta källorna, med ett sådant upplägg. För Wikibooks är däremot upplägget inget problem, och där tillåts man sväva ut enligt vad som är ändamålsenligt, utan att behöva tänka på encyklopedisk relevans, neutralt språk och trovärdiga källor. --LPfi (diskussion) 21 november 2017 kl. 20.42 (CET)

Ersättare i nationella lagstiftande församlingar

Med anledning av denna diskussion, bör "ersättare i nationella lagstiftande församlingar" vara ett relevanskriterium? I nuläget omfattas endast ordinarie ledamöter av kriterierna. / Reddarn (diskussion) 20 november 2017 kl. 22.54 (CET)

Ersättare i nationella lagstiftande församlingar" är de facto medlemmar av dessa församlingar och innehar lagstiftarrollen (med det ansvar som följer på det) i just de ögonblick när de tjänstgör. Det gäller även när är insatsen är kortvarig och tidsbegränsad. Kriteriet finns och är formulerat för att vi ska fånga upp de personer som har möjlighet att utöva makt, inte för att de har en viss titel. Därför bör rollen vara relevansgrundande. Lindansaren (diskussion) 21 november 2017 kl. 10.21 (CET)

Jag anser att det i fall som detta, med kortare medlemskap, bör göras en individuell bedömning. Har man varit vikarie endast en kort period, utan att ha på annat sätt gjort avtryck så är det enligt min mening inte självklart att man gjort tillräckligt avtryck. Man kan tänka sig följande fall: person A behöver ledighet. Person B utses till vikarie. Person B sitter med vid en session utan omröstning, och yttrar sig inte. Person B hamnar efteråt i en trafikolycka och avlider. Är då person B:s insats som ledamot tillräcklig för relevans?

Vi får dock inte glömma att bara för att någon inte uppfyller ett visst formellt kriterium så innebär det inte att vi inte kan ha en artikel. Person B ovan kan ändå ha en tillräckligt framträdande roll att det är rimligt att ha en artikel.

andejons (diskussion) 21 november 2017 kl. 10.52 (CET)

Jag delar Lindansarens bedömning. Alla ersättare som tjänstgjort vid något tillfälle bör anses relevanta. Endast de som aldrig ryckt in bör undantas. Även ordinarie ledamöter kan ha gjort en lika liten insats som person B i ovanstående exempel. Tostarpadius (diskussion) 21 november 2017 kl. 11.44 (CET)

Instämmer med Lindansaren och Tostarpadius. --Allexim (diskussion) 21 november 2017 kl. 21.47 (CET)

Även jag instämmer.Yger (diskussion) 21 november 2017 kl. 21.53 (CET)

Konstnärer

Vi har på papperet höga krav på konstnärer.I princip skall de vara nationellt kända, ha fått något viktigt pris, ställt ut individuellt på eller inköpts av ett nationellt museum, ha verkat vid ett furstehov, varit medlem av en akademi etcetera.

Men så är det den första posten "Är omnämnd i konsthistoriska översiktsverk eller motsvarande" Shälv seåg jag för mig översiktsverk som behandlaren nations konsthistoria eller en konstnärlig gruppering eller riktning med analyserande text. Nu är det emellertid konsensus att verk av typen "Svenskt konstnärslexikon" skall räknas dit, Janee har gjort en heroisk insats med att skriva biografier med det verket som utgångspunkt. Det gavs ut i 5 band 1952–1967 och omfattar 12000 konstnärer. "Svenska konstnärer. Biografisk handbok" är ett liknande verk från 1980 av något mindre omfattning. Verk av denna art har troligen inte någon marknad idag. Samlingsverken hade en uppgift att göra konstnärer synliga, som nu övertagits av Internet. Vid sidan av Wikipedia är Lexikonett Amanda idag den mest kända nätplatsen för svenska konstnärsbiografier.

Som jag uppfattar det, uppfyller de flesta konstnärerna i samlingsverken endast ett relevanskrav – att de är uppförda där. De var allvarligt syftande konstnäre men på intet sätt utmärkta eller omtalade på det sätt som det krävs för att uppfylla något av Wikipedias andra konstnärskriterier. Reellt innebär inkluderingen av dem en devalvering av kraven.

Frågan är vad vi skall göra idag. Vi kan låtsas att devavleringen inte har ägt rum. Tillämpa relevanskriterierna strikt eller mindre strikt för den yngre gemeration, som är konstnärligt aktiv i dag. Eller skall vi formulera nya lägre krav för dagens konstnärer, så att de kommer med på linje med den äldre generationen?

Vad vi än gör, kommer det att vara ett tryck från personer med konstnärliga ambitioner och deras anhöriga om att sänka kraven. Kanske skall det inte vara några krav alls utan alla som gjort en tavla skall få vara med. Roufu (diskussion) 28 november 2017 kl. 22.08 (CET)

Ett mycket intressant och tankeväckande inlägg av Roufu. Han pekar på den inkonsekvens som blir följden av att vi har relevanskriterier som öppnar mer eller mindre vidöppna dörrar för vissa grupper/ämnen, medan vi bara gläntar på den för andra ämnen. Men var ligger logiken i att omnämnandet i en viss typ att heltäckande yrkesregister ska skapa relevans i varje enskilt fall, när andra yrkesutövare eller samhällsaktörer - som inte råkar vara sammanfattade i motsvarande heltäckande tryckta verk - istället bedöms som ej relevanta?

För allt hänger ihop. Ett tillåtande av mycket av vissa saker måste ställas emot begränsningar som ger lite av andra saker. Annars riskerar hela projektet att få okontrollerade slagsidor som de facto inte har avgjorts av relevansbedömningarna i sig, utan av produktionssätt och det faktum att vi råkar ha tillgång till en viss typ av sammanfattande källor som kan användas för massproduktion. I de fallen är det ju dessutom så, att det inte är WP utan helt andra aktörer (t ex bokförlag eller andra som har velat driva sina egna projekt) som står för det ursprungliga urval som WP accepterar, gör till sitt och bygger sitt uppslagsverk på.

Detta får absolut inte tolkas som någon kritik mot Janee och hans ambitiösa projekt. Jag förespråkar själv varken någon generell begränsning eller någon generell "liberalisering" av kriterierna. Men om Wikipedia ska vara (och uppfattas/respekteras som) en någotsånär sammanhållen och konsekvent utformad produkt måste vi ha en annan syn på hur man väger olika ämnen mot varandra. Om vi anser att det finns skäl att presentera alla som på något sätt kan identifieras som konstnärer i Sverige, eller – för att välja ett ännu mindre genomdiskuterat enskilt delområde av helheten, kategorin Rev i Indonesien – måste det finnas tydligare och mer balanserade sätt att skapa ett urval som behandlar motsvarande ämnen eller personkategorier på samma sätt. Jag har t ex några böcker med presentationer av mängder med politiker och tjänstemän som har verkar inom Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Det är källor med hög trovärdighet, men jag är övertygad om att ett projekt som skulle skapa artiklar av alla dessa namn (med rätta) skulle ifrågasättas. Jag har dock svårt att förstå varför b- eller c-konstnärer som någon, av helt andra skäl än WP:s relevanssyn, har placerat in ett konstnärslexikon ska bedömas så att de i varje enskilt fall och utan vidare prövning ska betraktas som mer intressanta att berätta om än många - i praktiken huvuddelen - av huvudstadens förtroendevalda politiker och förvaltningschefer. Lindansaren (diskussion) 29 november 2017 kl. 10.34 (CET)

Nej, jag kan väl hålla med. Samtidigt känns det tråkigt att diskussionen kommer när ett stort arbete för att skapa artiklar om alla konstnärer i svenskt konstnärlexikon redan lagts ned. Verket är ju för övrigt en betydligt mer tillförlitig källa än geonames så ur den aspekten är ju dessa artiklar bättre än de om rev i Indonesien. Men det finns ju ett problem - många av de som upptas är några som bara gjort några teckningar på fritiden vilka sedan på något sätt hamnat i en samling, verket har inga relevanskriterier. Samtidigt har man inte ägnat sig åt någon egen avancerad forskning och många andra namn som faktiskt försörjt sig som konstnärer eller målare under äldre tid saknas. Det blir ju problem med nuvarande relevanskriterier.FBQ (diskussion) 29 november 2017 kl. 11.07 (CET)

Och som sagt - ingen kritik från mig rörande Janees gedigna arbete. Jag vill hellre att vi ser det som en öppning för en mer konsekvent hantering av olika ämnen, som kan bidra till att vi breddar innehållet och hittar nya principer för urvalet av vad som verkligen är angeläget att berätta här. Lindansaren (diskussion) 29 november 2017 kl. 11.46 (CET)

Jag anser att vi bör hålla fast vid att de som finns i uppslagsverk av olika slag är relevanta. Det är för övrigt redan idag så att vi har stor ochgenerös acceptans av avlidna personer. Det är gentemot nu levande som relevanskriterierna tillämpas. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.47 (CET)

Ja, Tostarpadius, i synnerhet uppstår relevans för dem som står i kyrkohstoriskt värdefulla uppslagsverk som herdaminnen och prästmatriklar eller varför inte i Statskalendern, Adelskalendern och telefonkatalogerna. Jag har själv använt telefonktataloger från 1920-talet, när jag skrev en artikel om en nedlagd norsk industri. Och även den som inte står i något sådant verk kan vara värd uppmärksamhet, vilket Alfred Vestlund (Nils Hasselskog) visade i sin dikt "Å Mors dag", som börjar

Ej lyser ditt namn i bemärkt "Vem är vem?"

ej heller i "Rikstelefon".

och slutar

Ack, mor, lilla mor, lilla moder,

du väger långt mer än du trott.

Med större allvar: Det är tillåtet att skifta åsikt, men det blir besvärligt för oss andra, om vi skall ta hänsyn till Tostarpadius i alla svängar. Den 12 november avslutade han en SFFR-diskussion till sin egen fördel med slutrepliken: "Det är orimligt att levande skall behandlas strängare än avlidna, enligt min mening." Nu den 29 november heter det "Det är gentemot nu levande som relevanskriterierna tillämpas. " Alltså den rakt motsatta ståndpunkten. Oförenligheten i dessa var uutgångspunkten för mitt första inlägg ovan. Men klarar Tostarpadius att blunda för detta, bör kanske vi andra också göra det. Roufu (diskussion) 30 november 2017 kl. 12.26 (CET)

Jag instämmer med Roufu, Lindansaren och FBQ. Att vara omnämnt i ett stort lexikon bör inte i sig vara tillräckligt för relevans. Att vara inkonsekvent med relevanskriterierna för att personen i fråga är död låter inte särskilt logiskt. Jag ser inget syfte i det. Är sannolikheten högre att personen är av större allmänintresse för att personen i fråga är avliden? Det tror jag inte. Skottniss (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.33 (CET)

Som jag ser det är ju också frågan vad man menar med ett lexikon. Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok och Nationalencyklopedin är traditionella lexikon. Svenskt biografiskt lexikon är ett speciallexikon för biografier över svenskar (i senare delar endast avlidna). Svenskt författarlexikon och Svenskt konstnärlexikon är än mer specialiserade. Är "Vem är det" eller "Vem är Vem" biografiska lexikon? I viss mån, eftersom de är alfabetiskt sorterade. Men samtidigt kan ju inte alfabetisk sortering vara utslagsgivande i förhållande till relevans baserad på förekomst i andra verk som snarare är matriklar. Och omnämnande i en matrikel kan väl inte gärna ses som relevansgrundande (även om jag sett att vissa här vill se det så).FBQ (diskussion) 30 november 2017 kl. 17.09 (CET)

Instämmer. Artikel i NE är klart relevansgrundande, att finnas i telefonkatalogen är det inte. Jag anser att gränsen i alla fall måste dras så att vi underkänner alla verk som har som ambition att ta upp "alla" av något. De kan vara utmärkta källor ändå, men är det inget urval gjort kan inte vi gärna ta över det rakt av.

andejons (diskussion) 30 november 2017 kl. 20.29 (CET)

@Roufu: Ovan beskriver jag hur det är i praktiken, i SFFR-avslutningen hur det borde vara. Matriklar är inte relevansgrundande, endast biografiska uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 22.51 (CET)

Svenskt konstnärslexikon är bibeln för de som är intresserade av svensk konst och refereras ständigt av konsthandlare, auktionshus etc. Ett mycket genomarbetat material med massor av fakta som är svårt att hitta på andra platser. Jag har själv en uppsättning men de är dyra att skaffa, runt 4000kr. Så att göra den lätt tillgänglig för allmänheten vore en riktig välgärning och jag hoppas verkligen inte att diskussionen leder till att det stoppas.Fem5 (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.18 (CET)

Nej, jag delar åsikten att det vore tråkigt. Samtidigt är det ju så att det även finns andra liknande verk som är hett eftertraktade. Tenngjutare i Sverige med förteckning på alla tenngjutare i Sverige 1754-1912 är ju också eftertraktad och finns enbart att få tag på via antikvariat, Guld- och Silversmeder i Sverige 1520-1850 finns ju idag att få i nyutgåvor för runt femhundringen och är kanske mindre eftertraktad men det är också information som säkerligen skulle uppskattas om om den fanns lättillgänglig här. Sveriges bebyggelse brukar kunna kosta över tusenlappen per band och antalet band är ju över femtio - de är ju hett eftertraktade av hembygdsintresserade och om informationen i dessa fanns tillgänglig här skulle det säkerligen uppskattas. Listan skulle kunna göras lång. Frågan är dock om all sådan information lämpar sig för att inrymmas på wikipedia.FBQ (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.35 (CET)

Varför skulle den inte göra det? Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.51 (CET)

För att jag tror att det blir svårt att underhålla ett uppslagsverk med så många artiklar som skulle krävas.FBQ (diskussion) 1 december 2017 kl. 06.53 (CET)

Behovet av att hålla artiklarna uppdaterade är nog anledningen till att relevanskraven för avlidna personer ofta har legat lägre än levande. Artiklarna om avlidna behöver sällan eller inte alls uppdateras. Och även om man skulle ta med alla tenngjutare och silversmeder så skulle det ändå bara vara en droppe i havet i jämförelse med alla botskapade artiklar om lavar och kullar. Fem5 (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.19 (CET)

Droppe och droppe. Visst, geografiartiklarna var ju i hög grad ganska osorterade utifrån relevans. Arterna har ju varit betydligt mer avgränsade. Guldsmederna är 3.211, då finns ju även ett antal som verkat efter 1850 som borde få vara med, och så bör vi ju rimligen skriva även om icke svenska silversmeder. Och wikipedia skall inte bara handla om konstnärer och konsthanterverkare, och inte bara om biografier heller för den delen. Vi saknar för övrigt fortfarande väldigt många av namnen i NE. Att uppdatera handlar inte bara om den enskilda artikeln, det handlar om att se till att alla wikilänkar pekar på rätt person och att grensidorna är informativa så att det går att hitta artiklarna. För många artiklar kommer bara att göra det svårt att hitta det man söker. Men visst, egentligen är det ju svårt att veta var gränsen för vad svenskspråkiga wikipedia klarar av går. Jag skulle dock gärna se att vi håller lite i tyglarna med att släppa loss relevansen fri.FBQ (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.50 (CET)

För att vidga frågan lite: Är inte relevanskriterierna för konstnärer ovanligt snäva? Tänker då på "Har haft egen utställning på relevant museum" och "Är representerad som individuell konstnär på nationellt museum eller internationellt erkända museer". Detta är mycket strängare än för andra aktörer inom kultursfären. Det borde räcka med att konstnären haft, säg två eller tre separatutställningar på ett väletablerat galleri, då liknar det mer villkoren för t.ex. författare. Att utställningarna skall vara två eller tre är för att garantera att konstnären varit varaktigt yrkesaktiv. Bakom en separatutställning ligger minst ett års arbete, ungefär lika lång tid som det tar för författare att skriva en bok. /Ascilto (diskussion) 1 december 2017 kl. 11.13 (CET)

Jo, kriterierna är orimligt stränga. Jag menar att det exempelvis borde räcka att vara representerad i offentliga samlingar. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 14.31 (CET)

Kriteriet att vara representerad på museum har jag flera gånger genom åren vänt mig mot, särskilt vad gäller levande konstnärer. Sådana torde man nämligen företrädesvis hitta på gallerier och den öppna konstmarknaden snarare än på museum.

Jag vill i sammanhanget dock även slå ett principiellt slag för varför det kan vara rimligt att vara generösare mot just konstnärer än många andra yrkesgrupper, och det är utifrån konstköpares och konstägares intresse. Konstnärers individuella och unika verk finns ute hos folk - spridda i miljontals hem - och det finns därför en mycket stor mängd människor som potentiellt kan vara intresserade av att finna fakta om upphovsmännen bakom just dessa unika verk. Detta till skillnad från personer som utför andra nog så viktiga arbetsuppgifter eller framställer mer industriellt tillverkade produkter där det sällan på samma sätt finns ett allmänintresse kring personen bakom arbetsinsatsen. /FredrikT (diskussion) 1 december 2017 kl. 17.13 (CET)

Har haft svårt att få tid att lägga ordentlig tid på några inlägg men skall göra ett försök: Jag har väl också reagerat lite på nuvarande kriterier. Å andra sidan har konstnärer som biograferats i olika kultur- eller konsthistoriska skrifter i allmänhet ansetts som relevanta så särskilt stränga mot historiska konstnärer har vi inte varit. Det är ju också svårt att hitta allmänna kriterier som fångar upp betydenhet på en nivå som ändå skall vara tämligen generöst. Samtidskonstnärer är alltid svåra att bedöma. De kan ha vunnit prestigefyllda priser, men handlar det om avantgardekonstnärer har de säkert inte gjort det. Separatutställningar är också ett rejält trubbigt verktyg - även prestigefyllda gallerier kan hyras av konstnärer för att ordna utställningar. Även etablerade konstnärer är beroende av att ta initiativ till egna utställningar. I den mån kontnärer bjuds in är det ju oftast grupputställningar och jag kan inte tycka att det är mindre relevant. Att hamna på museum kan vara ett svårt kriterium att uppnå, särskilt för samtidskonstnärer. Idag är inköpen ofta mycket begränsade, de flesta har en mycket anstängd budget för konservering och underhåll av samlingarna och begränsar sina samlingar. Att hamna kommunala och landstingssamlingar är ett kriterium genom inköp tack vare enprocentregeln skulle vara en markör på betydenhet. Men man riskerar även där att missa konstnärer som faller utanför ramarna, skapar konst som inte passar in eller tar avstånd från att sälja konst den vägen. Jag kan väl också säga att modern konst inte är min starka sida och jag vet egentligen inte vilka kriterier som bäst fångar upp samtidskonstnärer. Men för personer som varit verksamma en tid så finns de i allmänhet med i olika konstnärsbiografier eller artiklar. Nu har vi ju visserligen redan sagt att Svensk konstnärslexikon ibland är lite generöst med vilka som tagits med, men jag har hittills inte sett något direkt stöd för att börja radera bland artiklarna, och det finns ju andra verk. Heltäckande kriterier kommer vi i vilket fall som helst aldrig att kunna skapa, utan i vissa fall måste personerna bedömmas individuellt.FBQ (diskussion) 1 december 2017 kl. 22.19 (CET)

Jag har ingenting mot att man finner nya kriterier för konstnärer. Det gäller emellertid att vara på sin vakt, eftersom det är ett tryck fån dem som faller utanför och deras anöriga/arvingar om att just de måste inkluderas.

Att ingå i en kommunal konstamling kan man säkert uppnå genom att skänka en tavla till ett ålderdomshem eller att någon kommunalt anställd köper en tavla för att ha på sitt kontor. Att tavlan i det senare fallet är privatägd, behöver man ju intelåtsas om. Men kommuner och landsting gör också kvalificerade konstköp.

Konstgallerier fins det många av, och några är kortlivade, eftersom branschen inte är särskilt lönsam, i varje fall inte för nybörjaren. . Jag tycker att det är vettigt att relevans skall kunna uppnås genom upprepade separatutställningar på etabkerade gallerier, men ser problemet med att avgöra vad som är etablerat och inte.

I Stockholm, Göteborg, Malmö och kanske ytterligare några städer har de stora tidningarna fasta konstrecensenter, som skriver om det som visas på de etablerade gallerierna. Det krävs en viss kvalitetet både av konstnären och av galleristen för att bli nämnd i storstadspressen. I mindre tidningar är det lättare. Men kommunala konstsalonger i städer borde nog kunna räknas som etablerade.

Utställningar i egna eller andras ateljéer, på semesterorter eller i familjedrivna lokaler bör däremot inte räknas som relevansgrundande. Heller inte utställningar på bibliotek, skolor, församlingshem och liknande. Att ställa ut på ett etablerat konstmuseum bör däremot vara det oberoende av var det ligger. Fler avgränsingar behöver säkert göras, men detta är ett första fösök.

Jag skriver detta med en viss kännedom till konstvärlden genom en mor som var konstnär. Jag har aktat mig för att skriva om henne i Wikipedia, men hon har kommit med nu genom Svenskt konstnärslexikon. Hon uppfyller inte något av de övriga relevanskraven, men ställde regelbundet ut på etablerade gallerier i Stockholm och Göteborg och recenserades i de stora tidningarna. Med sänkta krav till bland annat utställningar, kommer också yngre konstnärer av hennes kategori med i Wikipedia. Jag nämner detta för att markera en möjlig intressekonflikt, som jag försöker hålla mig undan. Roufu (diskussion) 1 december 2017 kl. 21.59 (CET)

Jag har svårt att förstå varför inte utställningar i bibliotek och församlingshem skulle anses relevansgrundande. Det är offentliga lokaler, där man måste förutsätta att en kvalitetsbedömning äger rum. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2017 kl. 04.13 (CET)

En bedömning föreligger självklart, och erkända konstnärer kan gärna komma att ställa ut där liksom i sina egna ateljéer och i tillfälliga lokaler på semesterorter. Men den bedömning som görs av en bibliotekarie, präst eller kyrkorådsledamot kan inte jämföras med em professionell bedömning av en kvalificerad gallerist eller konstrecensent. Storstadspressens konstrecensenter nämner normalt inte utställningar på bibliotek eller församlingshem. De bevakar vidare inte alla gallerier imom sitt närområde, bara dem som de betraktar som seriösa.

Ett kriterium som kan nämnas men som kan vara svårt att hantera är medlemskap i Konstnärernas riksorganisation, KRO. Det förutsätter examen från konsthögskola eller jurybedömning av insända arbeten. Roufu (diskussion) 2 december 2017 kl. 15.17 (CET)

Då medlemskap i KRO är svårt att dokumentera eftersom matrikeln inte är offentlig vill jag föreslå två eller tre separatutställningar på etablerat galleri som recenserats i någon av de sex största dagstidningarna som lägsta relevanskriterium för nu levande konstnärer. Ett problem är förstås att konstrecensionerna under senare år blivit försvinnande få, men för andra kulturutövare kräver vi att det skall finnas relevansgivande uppmärksamhet av detta slag. /Ascilto (diskussion) 2 december 2017 kl. 15.39 (CET)

Jag har svårt att se att vi har (för) hårda kriterier för konstnärer. Snarare tvärt om. Praxis visar ju att vi har släppt igenom det mesta, i alla fall om man ser till svenska 1900-talskonstnärer. Det är väl ofta så med alla typer av kulturutövare - bildkonstnärer, författare, musiker och många andra - att det finns ett glapp mellan å ena sidan den egna ambitionen och, å andra sidan, personens verkliga plats och roll i det sammanhang som hen verkar.

En orsak till att jag (generellt) ofta är kritisk mot de automatinkluderande relevanskriterierna är att de sällan är tillräckligt nyanserade och individrelaterade för att kunna fånga upp det som verkligen borde vara avgörande för urvalet i ett kvalificerat uppslagsverk. Vi söker enkla vägar att bekräfta relevans för grupper, trots att grupptillhörigheten (för konstnärer t ex personer som har haft en viss typ av utställningar) möjligtvis kan stå för ett antagande att ämnet har betydelse, men sällan kan verifiera det. Aktivitet och synlighet är verkligen inte alltid detsamma som betydenhet och förankring.

Jag anser alltså att det avgörande för relevansbekräftelsen måste vara att vi kan peka på att t ex en utställning inte bara har ägt rum och att konstnärskapet existerar, utan att det också har inneburit någonting. Det kan handla om t ex offentliga inköp och uppmärksammade utsmyckningar, större stipendier, läraruppdrag, referenser i konstdebatten o dyl. Men enbart det faktum att man – kanske som ren fritidssysselsättning – har samlat ihop en produktion som är så stor att den går att samla ihop till en utställning (som kanske bara få besöker eller lägger märke till) är, i mina ögon i alla fall, inte tillräckligt meriterande. Lindansaren (diskussion) 2 december 2017 kl. 16.32 (CET)

Jag är emot alla kriterier som liknar nutidens lönesystem. Tacka vet jag hur det var förr, när det fanns lönegrader baserade strikt på vilken befattning det var och där nivån inom dessa avgjordes av tjänsteår. Visst kan man få komma med på nåder därför att man har en betydelse som inte återspeglas i de formella meriterna, men det är de senare som normalt bör vara avgörande. Annars är risken för godtycke alltför stor. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2017 kl. 16.39 (CET)

@Lindansaren - jag upplever inte att problemet är att relevanskriterierna är för generösa, utan att tolkningen när artiklar dyker upp på Sffr ofta är välvillig. Jag tror att det oftast att det handlar om att det är svårt att analysera betydenheten utan att vara insatt i ämnet. Vad gäller wikipedia saknar ju många av konstnärsnamnen som finns med i NE. Det handlar ju delvis om att Svenskt konstnärslexikon är från 1987 och att många namn tillkommit sedan dess men också på att jag upplever att man där fokuserat på bildkonstnärer. Till exempel glaskonstnärer och keramiker är inte lika väldokumenterade. FBQ (diskussion) 2 december 2017 kl. 23.43 (CET)

Ett litet tillägg Jag har 5 olika årgångar av Svenskt konstnärslexikon (biografisk handbok/uppslagsbok) varav den senaste är från 2011 (ISBN 978-91-633-8137-9) och jag tror att dem ska finnas i en nyare utgåva. Janee (diskussion) 3 december 2017 kl. 01.39 (CET)

Aha, ok, jag har inte detaljstuderat redigeringarna. Så du lägger in personer från alla årgångarna? I någon viss ordning?FBQ (diskussion) 3 december 2017 kl. 08.23 (CET)

Det verkar vara lite bokförvirring här. "Svenska konstnärer : biografisk uppslagsbok" (ISBN 978-91-633-8137-9) verkar inte vara samma som Svenskt konstnärslexikon? Eller bygger den på Svenskt konstnärslexikon? Fem5 (diskussion) 3 december 2017 kl. 08.31 (CET)

Nej jag arbetar efter det riktiga riktiga Allhems Svenskt konstnärslexikon som räknas som en bibel inom konstvärlden (men kompleterar ibland av infon från (biografisk handbok/uppslagsbok), min kommentar gällde mest att Lindansaren inlägg om att inga nyare böcker fans än Svenskt konstnärslexikon som var från 1987 fast den rätta titeln är Svenska konstnärer. Biografisk handbok sedan 2000-talet utges den under namnet Svenska konstnärer. Biografisk uppslagsbok. Detta var bara menat på att visa att och att många nya namn med folk födda 70-80 talen tillkommer i olika bokverk. Janee (diskussion) 3 december 2017 kl. 11.35 (CET)

En liten rättelse: Det var FBQ och inte Lindansaren som nämnde 1987. Vad gäller Nationalencyklopedin är min bild, men den gäller det tryckta verket, som jag har i min bokhylla, att biografierna är förhållandevis få. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2017 kl. 12.48 (CET)

Om det är så att "Svenska konstnärer. Biografisk handbok" kommer ut i nya ajourförda upplagor, och det fortfarande är gemenskapens mening att detta är ett "konsthistoriskt översiktsverk" behöver vi inte fortsätta denna diskussion. Vi överlåter då till redaktörerna av detta verk att sätta standarden för Wikipedia.

Jag förstår vidare att det finns intresse att betraktakonstsegmenntet i svenska Wikipedia som en databas för konsthandeln. IP-nummer med uppenbara ekonomiska intressen i vissa konstnärer lägger till exempel in auktionspriser för dessa - egentligen helt okontrollerbart i mbland mängden av namn, men säkert lönande för den som gör det. Står det ett högt pris i Wikipedia, är det säkert värdefull konst! Säger våra regler något om detta? Roufu (diskussion) 3 december 2017 kl. 12.58 (CET)

Nej, wikipedia är inte till för att ge aktuella auktionspriser på konst. Vet inte vilka länkar det handlar om, men läkar till auktionssiter för större väletablerade auktionshus där korta biografier funnits har ju traditionellt sett accepterats i brist på bättre källor, när alternativet varit Amanda eller privata hemsidor. Sådant går ju att rensa i takt med att bättre källor redovisas.FBQ (diskussion)

Auktionspriser skall vi inte redovisa. Möjligen om det handlar om mer än personliga rekord, men även då är jag tveksam. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2017 kl. 14.51 (CET)

Länkar till auktionshus kan dock ge exempel på konstverk, vilket kan vara av värde när bilder saknas på Commons. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2017 kl. 14.53 (CET)

Jag håller med. Men är inte detta en naturlig utveckling, om vi vill se konstsegmentet i Wikipedia som en mest möjligt heltäckande databas för konsthandeln? Är det någon skillnad på detta och en databas som denna?

Jag har sett flera wikipediasidor med prisangivelser på konst, men kommer bara ihåg Konrad Ekdahl-Askim Jag tänkte en gång att sidan borde raderas men insåg sedan att det nog är omöjligt. Han är ju inköpt av Strömstads kommun, och dessa tavlor avbildas här. Det måste ju vara likvärdigt med inköp av "nationellt museum", till exempel Moderna museet i Stockholm. Jämför gärna med den tavla som kommunen fått som gåva av sin norska vänort Randaberg. Jag hade aldrig hört om konstnären, Oskar Sørreime, men han var också en 1900-talskonstnär. Det är intressant att den störste 1900-talskonstnären från Strömstad, göteborgskoloristen Inge Schiöler inte verkar vara inköpt av Strömmstads ommun. Roufu (diskussion) 3 december 2017 kl. 18.10 (CET)

Att inköp av en kommun inte smäller lika högt som inköp av statliga museer kan man ju hoppas att människor skall förstå. Inköpspriserna i artikeln i exemplet tycker jag man kan radera rakt av - de har ju för övrigt väldigt lite med vad verken skulle ha gått för om de sålts på auktion. De ger ju heller ingenting ytterligare till artikeln.FBQ (diskussion) 3 december 2017 kl. 19.06 (CET)

Självklart bör priserna bort. Jag har bara inte gjort det, eftersom jag tycker illa om hela artikeln. Det är ganska hemska saker som kommunen avbildar. Men de återger byggnader och platser i Strömstad och har därmed ett affektionsvärde för kommunens folk. Det kan motivera ett inköp, inte den konstnärliga kvaliteten.

Det handlar här om en ytterst produktiv konstnär. Jag räknar med att den rödläkade enfrågeanvändaren, som skrivit artikeln, har ärvt ett stort restlager efter konstnären och vill sälja det så dyrt som möjligt. De priser som skrivits ut är höga, inte låga som FBQ tror.

Samtidskonst är generellt en dlig investering, som sjunker i pris med avtagande efterfrågan efter konstnärens död. Det är undantagen från detta som man läser om i tidningarna.Roufu (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.55 (CET)

Nog förstod jag att de angivna priserna var höga jämfört med marknadspriset. I övrigt känner jag inte alls till konstnären. Är inte jätteintresserad av konst men köper ibland sådant som jag tycker är trevligt men mer för det kulturhistoriska än för det konstnärliga värdet har ett par akvareller av Fritz Lindström, de har jag köpt för 30 kronor styck, de brukar väl kosta lite mer men vanligen ett par hundra max. Min teckning av Carl Svante Hallbeck kostade ett par hundra, mer kostar de inte. Oljor brukar ju normalt kosta mer men är det mindre kända konstnärer vilket då även är sådana som finns med i de konstnärslexikon som nu varit uppe så kostar de ju vanligen mindre än tavelramarna de omges av skulle kosta att tillverka. Grafik är ju väldigt billig, signerade etsningar av Erik Ekroth är inte svåra att hitta för tio-tjugo kronor. Falugrafikerna går att hitta för några hundralappar. Nils Rundgren (Björnjägaren), vars artikel jag för länge sedan försvarade mot radering var ju ganska upphausad i slutet av sitt liv, i hans fall fortsatte tavlorna upp i pris fram till 1980-talet men dök sedan ner, de kostar vanligen bara några hundra numera. Men det hindrar ju inte att jag fortfarande tycker att Björnjägaren är relevant och förtjänar en artikel.

Men nu tycker jag väl att det inte skall vara avgörande om tavlorna kostar pengar. Jag råkade för ett tag sedan läsa lite om Hötorgskonst, som ju var ett ganska intressant fenomen men som i sin mer avancerade form idag inte längre existerar. Jag upptäckte då att de flesta av dessa konstnärer, som till exempel Arne Andersson (född 1933) hade fått artiklar på wikipedia med Svenska konstnärer som källa. Värdet på de här tavlorna är väl knappast mer än tavelramen - det finns kanske unga som köper dem "på skoj" som en "kul grej" även med vetskap om vad det är. Men oavsett konstnärlig kvalitet kan jag fortfarande tycka att ämnet och konstnärerna är tillräckligt intressanta för att få finnas med på wikipedia.FBQ (diskussion) 3 december 2017 kl. 21.45 (CET)

Jag tog bort priserna. De har inte där att göra. Vad gäller kvaliteten på konsten anser jag att det är minst lika illa om vi avger värdeomdömen här som om vi låter artiklarna fyllas av dylika. Bedömningen får vi överlåta åt experter. Jag vidhåller min syn att vi bör vara generösa, utan att låta alla hobbymålare få utrymme i våra spalter. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2017 kl. 00.44 (CET)

Visst bör värdeomdömen lämnas åt experter, men det hindrar ju inte att vi återger dessa bedömningar, även om det kan vara lämpligt att fundera när och vad som kan ses som objektivt i det enskilda fallet.FBQ (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.45 (CET)

Vi kan återge bedömningar som citat, men att i diskussioner tala om "hemska saker" är inget jag kan ställa upp på. Det är många som tycker så om Pablo Picasso. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 11.02 (CET)

Konst är i mångt och mycket en bedömningsfråga, men det finns absolut delar som är objektivt bedömningsbara, särskilt vad gäller teknisk skicklighet. Sedan kan man alltid hävda att verken har andra kvaliteter som är helt avgörande för om det är en bra eller dålig bild - bland annat hur nyskapande verket är. Men jag tycker nog att man måste få lov att framföra en åsikt i en diskussion.FBQ (diskussion) 7 december 2017 kl. 11.20 (CET)

Youtubeprofiler (igen)

En gång för några dagar sedan mallade jag en användare med mallen Relevans som hänvisar till våra relevanskriterier. Användaren hade skrivit om en youtuber med ca 10 prenumereranter. Självklart var inte just den youtubern relevant för en artikel på Wikipedia, men inget i relevanskriterierna säger något om internetprofiler. Jag önskar att vi inför internetprofiler i listan för tydlighetens skull. /Nosslrac (diskussion) 1 december 2017 kl. 11.30 (CET)

Jag anser att vi bör ha extremt höga krav på alla typer av internetfenomen, då de i högre grad än annat är av dagsländekaraktär. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 14.32 (CET)

Möjligen var det den här disksusionen som föranledde din parentes om "igen":[1]. Kanske kan du formulera något utifrån den?--LittleGun (diskussion) 1 december 2017 kl. 15.06 (CET)

Jag tänkte faktiskt på diskussionen om Internetkändisar ovan. Förslagen från Yger och Dieselmotorvagnar tycker jag skulle passa bra som relevanskriterier utifrån den diskussionen, men även uppmärksamhet utanför Youtube. Det var för övrigt när jag lade ut relevansmallen på den här användardiskussionssidan som jag började fundera på frågan. /Nosslrac (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.03 (CET)