Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-11

Studenter uppdaterar artiklar om organisationsteori

Hej! Nu är det dags för mina universitetsstudenter att inom ramen för kursen jag håller i uppdatera Wikipediartiklar. Under denna veckan kommer det alltså ske förändringar på artiklar som har koppling till organisationsteori. Imorgon, tisdag, har vi genomgång och de väljer ämnen, och på torsdag/fredag har vi redovisning. Så mellan tisdag lunch och fredag eftermiddag händer detta. Ni som var med förra året vet att kvalitén och förståelsen varierar lite mellan grupperna och ni gjorde ett riktigt bra jobb att vägleda studenterna förra året. Detta är inte ett meddelande om att frångå Wikipedias kvalitetsuppdrag utan snarare att ge en "heads-up" kring varför det kommer ske förändringar inom ett specifikt område de närmsta dagarna. Hälsningar från ett soligt Ultuna! Jamba Go (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 13.17 (CEST)

Vad roligt. Har du någon lista med artiklar du utgår ifrån? Och vad har de fått för instruktioner? Jag är mest nyfiken. Lycka till!//Hannibal (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 16.30 (CEST)

Jag har gjort en lista med artiklar de skulle kunna välja på men de får välja fritt och sedan stämma av med mig. Artiklar i min lista är t ex Outsourcing, Riktmärkning och Företagskultur. De har fått instruktionerna att lägga till 300 ord (det är alltså ganska korta och underutvecklade artiklar de kommer utgå ifrån) med källor från åtminstone en vetenskaplig artikel. Det är det stora i uppgiften :) Jamba Go (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 17.06 (CEST)

Kul. (: /Julle (disk.) 17 oktober 2017 kl. 01.36 (CEST)

Tvåfaktorsteori ser ut som ett nyskrivet bidrag! Helt ok, även om det var lite oformaterat från början. -- Innocent bystander (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 22.12 (CEST)

Jajemen, ett nytt bidrag. Och ja, studenterna tycker inte det är helt lätt med formatet. Under seminariet idag så uppdaterade vi sidan tillsammans, igen. Plus att Yger gjort ett bra jobb för att Wikifiera stilen, tack för det! Jamba Go (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 12.01 (CEST)

"Är Wikipedia sekulärt?" (öppen föreläsning av Sverker Johansson)

Bokmässan och föreläsning av Sverker Johansson, två av evenemangen i Göteborg den kommande veckan.

Hej! Du som är i Göteborg den 5 oktober kanske kan vara intresserade av den här föreläsningen? Det är en öppen och gratis (fika kostar 30:-) föreläsning arrangerad av Humanisterna Väst. Med den inte helt okände Sverker Johansson som föreläsare. Gissningsvis ska han prata ur sin egen erfarenhet som wikipedian, och enligt programmet ska det bland annat handla om varför humanister bör skriva på Wikipedia och vad Wikipedia spelar för roll i vår samtid.

Och är du i Göteborg någon annan dag den kommande veckan, är chansen stor att du har chansen att träffa andra wikipedianer. Som syns här arrangeras wikiträffar av olika slag varje dag (bokmässa, wikimiddagar, skrivstuga, wikifika samt ytterligare tre skrivstugor). Välkommen till Göteborg! --Paracel63 (diskussion) 27 september 2017 kl. 18.36 (CEST)

Jag var på Bokmässan under fredagen och letade efter Wikipedias monter men hittade ingen... Tråkigt. /Ascilto (diskussion) 30 september 2017 kl. 22.32 (CEST)

Det är bara monter på lördag och söndag (som beskrivet på Wikipedia:Projekt Bokmässan 2017). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 oktober 2017 kl. 01.57 (CEST)

Jag har tidigare inte upptäckt någon agenda bakom användarens redigeringar, men detta låter allvarligt. Det är visserligen bättre att en grupp uppträder öppet än bakom täckmantel, men sekulärt i propagandistisk mening skall ju Wikipedia inte vara. Det är POV, lika mycket som när religiösa eller politiska åskådningar får genomslag. Tostarpadius (diskussion) 27 september 2017 kl. 19.47 (CEST)

Jag instämmer helt och hållet! Att uppmana en grupp med en specifik åskådning att skriva leder oundvikligen till POV. / Reddarn (diskussion) 27 september 2017 kl. 19.52 (CEST)

Reagerar på formuleringen: "Men hur säkerställer vi att det är fakta som finns att läsa på Wikipedia?" Är det Humanisternas uppgift att säkerställa det och vilka principer ska gälla då? Machatjkala (diskussion) 27 september 2017 kl. 20.36 (CEST)

Jag känner till både humanisterna och guerilla scepticism (där ledargestalterna var på en skeptikerpub i helgen och föreläste om vad de gör på wikipedia). Utifrån vad jag ser hur de tänker så är det viktiga för dem att det källbelägs och att det inte skall vara suspekta källor (humanisterna har ingen grupp på det sättet). Det som de står för och de artiklar de bevakar är samma som jag gör, även om jag inte är med i GS, artiklar som är direkt farliga om felaktigheter läggs in i (ex att cancer är svamp, MPR ger autism mm). Att Lsj föreläser för humanisterna om hur man redigerar här och källkrav är lika allvarligt som att vi går till andra grupper som har expertkunskap inom ett område (det har inte humanisterna det är bara en förening). Jag ser inget fel i detta och det ör inte pov. (R jag jobbar runt i landet går jag ofta till kyrkor för jag gillar kyrkohistoria. Jag försöker uppmuntra de som jobbar där att skriva om detta, för det är de som kan det. Det är typ samma sak. Adville (diskussion) 27 september 2017 kl. 21.16 (CEST)

Ojdå! Känsligt ämne, tydligen. @Tostarpadius, Machatjkala, Reddarn: Både min och Wikipedias tolkning är att ordet "humanist" har flera betydelser. Allt gott, säger en som gick halvklassisk humanistisk linje i gymnasiet. --Paracel63 (diskussion) 27 september 2017 kl. 22.35 (CEST)

Jag är också humanist i mer än en av ordets bemärkelser (även jag gick halvklassisk linje). Men Förbundet Humanisterna står för sekulär humanism. Det är den enda betydelsen som kan vara tillämplig i detta fall. Tostarpadius (diskussion) 27 september 2017 kl. 22.51 (CEST)

Humanism är inte känsligt, men att en extern organisation ser som sin uppgift att se till att Wikipedias fakta stämmer kan naturligtvis vara känsligt på flera plan. Klarar Wikipedia inte det själva och om vi inte gör det vill vi då ha hjälp av externa organisationer och i så fall vilka? För det andra förstår jag Tostarpadius fråga. När en sekulärt humanistisk organisation frågar om Wikipedia är sekulärt så ligger det förstås nära till hands att tänka sig att frågan egentligen är om Wikipedia är sekulärt humanistisk. Så illa behöver det ju inte vara, men redan första punkten pekar på en underlighet tycker jag. Machatjkala (diskussion) 27 september 2017 kl. 23.09 (CEST)

Tanken kan givetvis vara god, men jag är ytterst tveksam till uppmaningar till någon enskild grupp, oavsett om det handlar om medlemmar i Svenska kyrkan eller i Förbundet Humanisterna, att redigera här. Min tilltro till den sekulära humanismens neutralitet i vetenskapligt avseende är ytterst begränsad. Det handlar om en militant grupp som strider för sin livsåskådning. Därmed inte sagt att det inte kan finnas personer med denna uppfattning, precis som det finns troende inom kristna samfund, som kan redigera utan ovidkommande hänsyn. Tostarpadius (diskussion) 27 september 2017 kl. 23.25 (CEST)

{{Ifrågasatt uppgift}} på att det är en militant grupp. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 september 2017 kl. 23.47 (CEST)

Det beror givetvis på hur man definierar militant. De strider inte för sin sak med vapen i hand. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2017 kl. 00.42 (CEST)

Jo, men om du definierar det som att det räcker med att de "strider" med pennan i hand så är det väl knappt någon som inte är militant (och då tappar ordet all mening)? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 september 2017 kl. 07.43 (CEST)

Ja, ett trossamfund som bedriver mission kan med visst fog kallas militant. Det finns en term för detta, ecclesia militans. Man kan dock ha en livsåskådning eller politisk övertygelse utan att propagera för den, så helt utan mening blir inte ordet. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2017 kl. 12.15 (CEST)

Det finns kanske skäl att låta Johansson hålla sin föreläsning innan man lägger alltför mycket kraft på att oroas över tankarna bakom en kort rubrik och hans ännu okända budskap? Lindansaren (diskussion) 28 september 2017 kl. 07.30 (CEST)

Ehhh, hur kan ni bedöma vad Sverker Johansson ska säga på föreläsningen enbart baserat på rubriken och målgruppen? Om jag på Rättspsyk i Sundsvall skulle hålla en föreläsningen med temat: "Är Wikipedia en pedofilinätverk?" så betyder ju inte det att jag eller någon alls där nödvändigtvis tycker det. -- Innocent bystander (diskussion) 28 september 2017 kl. 09.03 (CEST)

Nej, men om Ditt syfte vore att rekrytera pedofiler som skribenter vore det obskyrt. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2017 kl. 12.15 (CEST)

Bild från föreläsningen.

Det är både mitt syfte och arbete att få marginaliserade grupper i samhället att fungera i detsamma. Mitt arbete är ofta rent handgriplig, att städa upp i röran de fått i sina liv och få fram rutiner så det flyter framgent. Om Wikipedia är en lösning för att åstadkomma detta, så varför inte? Det blir dock då inte mitt arbete att hålla i själva föreläsningen, men möjligen att anställa föreläsaren. -- Innocent bystander (diskussion) 28 september 2017 kl. 15.39 (CEST)

Ja, om behandlade pedofiler rekryteras som bidragsgivare inte i egenskap av pedofiler utan på grund av att de har något att bidra med vore det en annan sak. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2017 kl. 04.12 (CEST)

Försök till slutsummering

Hej! Nu har föreläsningen varit. Jag lade in en bild här bredvid med en av presentationsbilderna. Jag upptäckte inte något skumt med föreläsningen, och jag hade antagligen kunnat använda presentationsbilderna nästan rätt av vid en egen föreläsning för låt oss säga bibliotekarier, lärare eller medlemmar i någon annan gruppering. I princip allt utgick från våra fem grundprinciper och hur vi applicerar dem i praktiken för att kunna göra Wikipedia till "ett fritt och neutralt uppslagsverk där vi respekterar varandra och då och då struntar i reglerna"…

En av bilderna var dock direkt riktad till de närvarande, vilka nästan alla nog var medlemmar i Humanisterna. Där riktade han sig till publiken, för att få dem att förstå hur man kan aktivera sig på Wikipedia och att även humanister – liksom religiösa och personer ur alla andra grupperingar – behövs på Wikipedia, så länge man kan hantera de fem grundreglerna. Vi konstaterade bland annat att uppslagsordet griftetal idag förutsätter att en begravning är kristen, vilket togs som ett exempel på Wikipedias svaghet i mindre ämnen.

Vid en handuppräckning var det bara jag plus två till som hade redigerat på Wikipedia, men det fanns ett stort intresse av att lära sig mer om hur Wikipedia fungerar. Så det blev en hel del utdelade Wikipedia-broschyrer, bland annat om våra olika träffar här i Göteborg. Förhoppningsvis får vi fler ur det här sällskapet som skriver på Wikipedia framöver (liksom jag hoppas att fler lärare, bibliotekarier, hembygdsfolk, stickningsintresserade med mera också tar chansen). Vi vill ju ha fler som skriver på Wikipedia, inte färre. Eller…? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 5 oktober 2017 kl. 23.17 (CEST)

Den som fortfarande anar en dold agenda hos Sverker Johansson och Humanisterna Väst kan jämföra med andra av de månatliga föreläsningarna hos föreningen.--Paracel63 (diskussion) 6 oktober 2017 kl. 00.08 (CEST)

Tack för informationen! Min reaktion verkar ha varit ett missförstånd. Vad gäller griftetal anser jag dock att det är en teknisk term som hör hemma i kyrkohandboken, men det kan givetvis ses på olika sätt. Vid borgerliga begravningar har jag dock uppfattat det som att man håller minnestal, vilket är något annat (även om det kyrkliga griftetalet kan innehålla detta som en del är det till karaktären kristen förkunnelse). Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 17.38 (CEST)

Jag har nog varit på fler "alternativa" begravningar, än sådana som hålls enligt "kyrkohandboken". Inte heller jag har blivit medveten om att man då haft några särskilda namn på begravningens, eller kanske rättare minnesstundens, olika delar. Det har sällan funnits en fix mall hur den ska gå till. -- Innocent bystander (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 17.58 (CEST)

SAOB anger att ordet historiskt kunnat användas om olika former av minnestal i samband med begravning, men också "numera blott om av officianten vid jordfästning hållen betraktelse" (artikeln är från 1929). Men man kan i vilket fall anmärka på artikeln att den verkar underförstå att griftetal endast hålls i Sverige (möjligen Finland?).

andejons (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 20.07 (CEST)

Jag känner inte till att griftetal hålls i andra liturgiska traditioner. Jag tror exempelvis inte att de förekommer inom romersk-katolska kyrkan ens i Sverige, inte heller i frikyrkorna. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 20.37 (CEST)

@Tostarpadius: Vad har du för källa för ditt "troande" att griftetal förekommer "inte heller i frikyrkorna"? Här står annorlunda Kyrkohandbok för Missionskyrkan, 2003 (och jag har under senaste 10-årsperioden hört griftetal i både en baptistkyrka och i en pingstkyrka). Vame (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 21.10 (CEST)

Tack för informationen! Det kände jag inte till. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 21.12 (CEST)

Vi håller griftetal vid våra begravningar (utgår från equmeniakyrkan, men anpassar till språket -spanska/svenska - och den avlidnes tro kristen/sekulär). Dock verkar det ej vara vanligt i Latinamerika. Adville (diskussion) 20 oktober 2017 kl. 01.18 (CEST)

Frågade Användare:Malecram. Latinamerika gör det inte pga de är katoliker. .. hon förklarar för de sörjande utifrån havamal. Folk dö... Adville (diskussion) 20 oktober 2017 kl. 01.28 (CEST)

Youtube-personligheter

Kategori:Youtube-personligheteri har funnits sedan 2015. Den har en rad med underkategorier, den är inte särskilt stor men den växer. Relevansen för enskilda personer inom kategorin har diskuterats, se till exempel Diskussion:Pewdiepie. Vad jag efterlyser är generella regler för relevans inom denna kategori. Ämnet ligger långt ifrån mina egna intressen, men jag ser problemet, när jag uppdaterar listor med efternamn. Det handlar om unga personer, som liksom unga artister har ett personligt intresse av att vara med i Wikipedia.

Kategorins namn kan också ifrågasättas, men det är en annan diskussion. Roufu (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 11.08 (CEST)

Jag tror ju att det är svårt att hitta generella kriterier, de som kan ämnet bättre kanske kan föreslå sådana. Jag skulle önska att vi kunde komma bort från antal följare och visningar och i stället fokusera på extern uppmärksamhet. Pewdiepie blev ju i år listad av Times Magazine som en av världens 100 mest inflytelserika personer. Den typen av uppmärksamhet är ju svår att komma ifrån.FBQ (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 12.42 (CEST)

Den stora frågan är om det är personen eller deras kanal som ska ha en artikel först. Om det är kanalen som beskrivs så ligger ju det nära till hands att jämföra med tv-program. Och eftersom dessa är relevanta om de är regelbundna på nationella kanaler så bör youtube-kanaler vara relevanta om de är regelbundna och har en spridning som är jämförbar, helt utan att de är omskrivna någon annanstans. Så om de ligger på en regelbunden visning av ett antal hundratusen visningar, som de mindre regelbundna nationella programmen förmodligen gör, så har de rimligtvis likvärdigt allmänintresse. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 13.07 (CEST)

Visst. Samtidigt tycker jag väl att det är viktigt att skilja mellan olika medier. Jag har att någon har hävdat att Youtube-premuneranter och premuneranter av en traditionell tidning är jämförbara. Med erfarenhet av att varje månad få rensa några hundra youtube-premunerationer min tvåring lagt in på telefonen - ofta Mega Gummi Bears som stuvats om i tusentals varianter till Finger family så nej - det är knappast relevanta kanaler även om varje film har tiotals miljoner visningar. Mega Gummi Bears som fenomen är det nog däremot.FBQ (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 14.58 (CEST)

Jag håller i princip med Ainali. Men jag skulle nog lägga ribban lägre än så mycket som några hundratusen. Avgörande är om det skrivs vettigt och korrekt. Allmännintresset är det avgörande. FBQ jämför med Gummi-bears, men jag säger att så räknas inte kanalernas träffar, statistiken är bra mycket mer exakt än att snubbla på kopierade björnar. --Janwikifoto (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 15.21 (CEST)

På Youtube kan en kanal med tiotusentals prenumeranter bara få några tusen visningar per video. Det säger mig att fler med mig har öppnat konton som de sedan övergett eller glömt bort. Så funkar knappast en tidningsprenumeration. Nu tittar jag väl vanligen utan konto och prenumerationer, och inte helt ovanligt heller är att Youtube är igång medan jag kanske är i ett annat rum, eller tom försvinner hemifrån några timmar. Det kunde iofs också hända när jag hade TV. Men "visningar" på TV brukar väl räknas med enkäter, inte genom att räkna hur många apparater som är påslagna i en sändares närområde?... -- Innocent bystander (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 15.28 (CEST)

> "Visning, prenumeranter": Nu kan diskussionen spåra ur, in på hur man räknar. Räkna, det är en vetenskap som har rätt till en separat artikel. Jag har inte djupa special-kunskaper, men jag vet att det inte räcker att dra upp enkäter för TV. Istället är det som Ainali skriver "Den stora frågan är om det är personen eller deras kanal som ska ha en artikel först", som är viktigt, avgörande. Sedan vill jag tillägga, att efter att programmet/kanalen blivit stor, så är också personligheterna kända, dvs allmännintresse. Jfr t.ex. Top Gear. --Janwikifoto (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 16.25 (CEST)

Med "enkät" menar jag här att ngn ringer hem till mig för att höra vilka program jag såg förra kvällen. Det har hänt mig ett par gånger att jag fått sådana samtal, men det var mycket länge sedan sist. Ena gången höll kvinnan i andra änden på att trilla av stolen när jag redogjorde för att jag bara hade TV2 och TV4 och INTE TV1. Det alternativet verkade inte finnas i hennes svarsark. -- Innocent bystander (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 17.53 (CEST)

Nominerad till Guldtuben, eller motsvarande nationell utmärkelse. Som ett odiskutabelt kriterie. Sen finns som alltid andra möjligheter som väckt ovanligt stort allmänintresse, politiskt omvälvande, etc.--LittleGun (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 16.36 (CEST)

Ja. Låt oss slippa alla typer av godtyckligt lagda gränser vad gäller prenumeranter, visningar, etc. De låter väldigt attraktiva när man diskuterar såhär, men så fort man skall börja tillämpa dem ser man svagheterna.

andejons (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 18.37 (CEST)

Om vi inte samtidigt definierar om relevanskriterierna för vanliga tv-program så är det en svag argumentation. Varför ska något som har ett lägre allmänintresse var mer relevant bara för att mediet det sänds på är annorlunda? Men om vi tar bort relevansen för regelbundet sända tv-program på nationella kanaler om de inte har nominerats till nationella utmärkelser så är det rimligt. Även om det är ett alternativ som är logiskt konsekvent tycker jag att det är sämre än att säga att youtube-kanaler som regelbundet visar egenproducerat material med visningsnivåer lika med eller högre nationella tv-program och har funnits i minst "en säsong" är relevanta. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 19.47 (CEST)

Jag har alltid förundrats över det här med "nationella" kriterier. Ett svensk spelare i Amerikansk fotboll som inte spelat i svenska högsta ligan, finns det ens? Det låter som ett kriterium tillrättalagt för de största sporterna i länder där det spelas mycket av just den sporten. Nationella TV-kanaler låter samtidigt väldigt anpassat efter SVT och TV4. När jag besökte Sankt Petersburg såg jag en TV-kanal som sändes från köpcentret i samma stadsdel jag befann mig. Programmet var extremt lokalt i Leningradområdet, men hade sannolikt fler tittare än vilken svensk Mello-final som helst. Jag säger inte att det här programmet var relevant för en artikel, för det gick mest ut på att visa upp så mycket hud som möjligt. Men jag tycker det verkar som vi behöver tänka lite utan för boxen här. -- Innocent bystander (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 20.24 (CEST)

Bra poäng. Har du något förslag på något bättre sätt att formulera/definiera det? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 20.44 (CEST)

Relevans handlar i grunden om att det som står i våras artiklar skall vara tillförlitligt. Och den byggs upp av att det är många som följer/är aktivt intresserad av ämnet, och hur pass beständigt det är (om det koms ihåg efter säg fem år och om det kommer ny generation av intresserade). IBs show är ett typexepel på något som snabbt glöms, och bara har setts på passsivt. Många TV-program är det tvärtom, Hylands hörna med han med kalsongerna, pratas det fortfarande om. Och många youtube grejor är av det lösare slaget, passivt betittade och glöms snabbt. Yger (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 20.55 (CEST)

Kvantitativa mått - volymer, antal kontakter, "träffar", prenumeranter o dyl - säger i allmänhet mycket sällan något vettigt om de egenskaper som påvisar den position och "betydenhet" - inflytande, roll, förankring och liknande - som borde vara avgörande för ett genomtänkt, medvetet och konsekvent urval. Det finns enligt min mening mycket sällan något bestämt samband mellan enkelt mätbara enheter och ett ämnes storhet och vikt i det sammanhang som det verkar i. Det gäller generellt, och borde därmed även kunna tillämpas på YouTube-aktiva och deras gärningar. PewDiePie och hans mindre lyckosamma kolleger blir intressanta delar av ett uppslagsverk först när deras aktiviteter landar, och kan beskrivas i, ett större sammanhang. Det är då som det skapas relevans som motivera en artikel. Det är bl a därför vi ofta bör avvakta med artiklar om ämnen som inte "har satt sig" riktigt och bebevisat sin långsiktiga beständighet och position. Enbart existens räcker inte, inte ens om den kan redovisas i kvantitativa mått. Lindansaren (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.01 (CEST)

Såg någon SVT-play-grej där Youtube-kändisar intervjuades. Men intervjun gjordes av en annan Youtube-kändis, så det stannar vid "klubben för inbördes beundran". Den behöver vi komma utanför, och den finns det väldigt mycket av här. -- Innocent bystander (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.04 (CEST)

Dagsländor hör hemma i veckotidningar och kvällspress, inte i uppslagsverk, med mindre än att de tillhör Ephemeroptera. Episcophagus (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.08 (CEST)

@Episcophagus: Det är lite oklart vad du vill tillföra, så jag antar att det är att du tycker att dagens relevanskriterier för tv-program är för givmilda. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 21.15 (CEST)

@Ainali: Eftersom trådens rubrik är "Youtube-personligheter" så är det knappast tv-program jag avser. Rent generellt är det företeelser som det snackas om idag, men som är glömda i morgon, men i det aktuella fallet torde det speciellt vara "Youtube-personligheter". Relevans för ett uppslagsverk alltså - och inte för en kvällstidningsbilaga. Hilsen, Episcophagus (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.24 (CEST)

@Yger: Har du något belägg för ditt sista påstående? Jag får nämligen uppfattningen att det är precis tvärtom, de kanaler som har hundratusentals trogna tittare är otroligt idoliserade och ompratade bland de som tittar, långt mer än vad "vanliga" tv-program (d.v.s. inte de som är mest sedda) är. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 21.12 (CEST)

Om det går att visa så ger ju det en kontext (betydlefulla och uppmärksammade inom en grupp) där relevansen stärks. Yger (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.15 (CEST)

@Lindansaren: Så du argumenterar alltså mot dagens relevanskriterier för tv-program, där dess blotta existens är relevansgrundande? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 21.18 (CEST)

@Ainali: Här snöar du nog in på det här "nationella" igen. Målgruppen på Youtube är i princip fem miljarder Internetanvändare, inte 8 miljoner TV-innehavare i Sverige. Vad sticker ut? Jag läser med stor behålling memory-beta-wikin om karaktärer i StarTrek-romaner, men jag inser att vi som snöat in på det inte kan förvänta att det ska intressera en enda som aldrig läst en StarTrek-roman. Sak samma med Youtube, de som snöat in på en av Piediepie's kompisar är i samma fack som mina karaktärer. De blir inte WP-mogna förrän tidigast de hamnar utanför romanen/Youtube. -- Innocent bystander (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.26 (CEST)

@Innocent bystander: Ja, en relevansriktlinje lever ju inte i ett isolerat vakuum utan i förhållande till de andra som finns. Om ett tv-program automatiskt blir relevant för att x% av befolkningen kan se den är det logiskt att samma gräns för allmänintresset gäller andra medier. För min del är det okonsekvent hantering som är värst, inte om det skulle vara så att vi gör det mer strängt rakt över. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 21.33 (CEST)

@Ainali: Ha, jag som trodde att jag var känd för att alltid argumentera mot alla relevanskriterier... ;) Men - ja, jag anser inte att "regelbundet återkommande radio- och teveprogram på nationella, eller internationella stationer eller kanaler" automatiskt bör betraktas som relevanta. De kan ofta - tom mycket ofta - vara det. Men det är inte sändningsfrekvensen som avgör det som bör vara grunden för relevansen, utan t ex deras plats i det sammanhang som de verkar. Det eftersträvansvärda borde istället vara det som formuleras i nuvarande kriterierna rörande enstaka program, dvs att "särskilda omständigheter (som uppmärksamhet i andra medier och betydelse för samhällsdebatten) kan göra dem relevanta". Detta kan och bör avgöras i varje enskilt fall. För det finns ingenting principiellt som skiljer "alla TV-serier" från "alla nånting annat" - som filmer, böcker, skivor, punkband eller poeter. Eller YouTube-personligheter. Lindansaren (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 21.42 (CEST)

Jag vet inte om alla TV-program nödvändigtvis är relevanta, men en TV-produktion har normalt redan genomgått en urvalsprocess. De är producerade med en normalt inte oansenlig budget under en process som ofta involverat skådespelare, filmare, med mera. Om jag återkommer till mina tidigare exempel så tycker jag att intresset för en artikel om en video som har 171 miljoner visningar och 2,1 miljoner prenumeranter där en person bygger ihop en skolbuss till Playmobil har väldigt låg relevans. Det bestående värdet av den videon kommer med all sannolikhet att vara betydligt lägre än ett TV-program som setts av betydligt färre.FBQ (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 22.13 (CEST)

@FBQ: Det låter som att du har misstolkat relevansbegreppet något. Det handlar inte om att skriva artiklar om något som har tillfört värde till mänskligheten, utan om artikelsubjekten som sådana har ett allmänintresse eller inte. Där är ju siffran i sig ett sätt att se om det är "allmänt" eller inte, alldeles oavsett om det bara är en kort stunds underhållning som inte tillför annat värde än att kanske göra någon glad eller avlasta en förälder i några minuter. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2017 kl. 22.33 (CEST)

Artiklars relevans är en av de mest omdiskuterade sakerna här på Wikipedia. För att slippa diskutera var och varannan artikel så anser jag att relevanskriterierna ska vara så enkla och tydliga som möjligt. När det gäller youtubekanaler så skulle det kunna vara att kanalen funnits under X års tid och ha Y antal tittare. Självklart kan det sedan även få relevans på andra sätt, tex genom att blivit uppmärksammat i andra media. Enkla regler kan förstås slå fel i några fall, en youtubekanal som egentligen inte borde vara med på Wikipedia kommer ändå med. Jag ser dock det som ett mindre problem jämfört med stora fördelarna. Sen har vi har ju redan kvantitativa relevanskriterier i flera fall, exempelvis då det gäller företag med antal anställda och omsättning så det är inget nytt för oss heller.Fem5 (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 22.37 (CEST)

@Ainali: Men det ju just det, vi skriver saker som har allmänintresse. Om det gjort någon glad som inte kommer att komma ihåg vad det var för kanal de tittade på imorgon så finns det inget allmänintresse. Inte heller om föräldrarna inte heller haft någon aning om vad som visades har det inget allmänintresse. Allmänintresse finns när människor idag eller om 50 år kommer att vilja vet mer om programmet, vem som gjorde det, vem som var delaktig i produktionen, vilka andra program samma kanal gjorde, vilka andra program det kom att påverka. Jag är fortfarande övertygad om att TV-programmet kommer att generera ett större bestående intresse. Sedan är det som flera påpekat måttet på visningar inte heller helt jämförbart - bortsett från att det går att låta plattan vara på medan man sover eller medan man åker bort eller gör något annat - (vilket givetvis går att göra även med en TV, men som påpekas så mäts normalt inte antalet TV-tittare på det viset) så går det ju till och med att ha flertal youtubesessioner gående på datorn eller plattan medan man sysslar med något annat. Det är inget mått på verkligt tittare. En film finns normalt arkiverad för att kunna återsändas, medan ett youtubeklipp som plockas ned mera sällan gör det. Det går att påpeka fler olikheter. FBQ (diskussion) 15 oktober 2017 kl. 22.48 (CEST)

Att folk tittar på en sak och att det finns ett intresse är nog inte nödvändigtvis samma sak. Folk letar förströelse efter 10 timmar i gruvan och på väg dit och tillbaka. Då spelar det ofta inte så stor roll vad som erbjuds. Det behöver inte vara "intressant". Efter att ha tittat på ett avsnitt på Robins som ligger på SFFR nu, så tycker jag det passar ganska väl in i den beskrivningen. Ok, avsnittet var väl lite småkul. Men är det är något som kommer att bestå i folks minne, som kalsongerna i Hylands hörna? Möjligen kommer delar av ett avsnitt att klippas fram när gästen har dött, men troligen bara om det var något ganska annorlunda som kom fram då. -- Innocent bystander (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 08.58 (CEST)

Jag tror att vi bör undvika begreppet "allmänintresse". Det är ett lite farligt ord, bland annat eftersom det beskriver två olika saker - 1/ det som man bedömer att en ganska bred grupp ur "allmänheten" är intresserad av att få veta, och 2/ det som man bedömer är av vikt för samhällsmedborgarna att kunna få veta. Det är den senare betydelsen som används när medieetiken t ex diskuterar begreppet "oavvisligt allmänintresse". Dessutom rymmer ordet en subjektivitet som följer av att man gör en bedömning av vad som uppfattas som intressant eller - vilket kanske är ännu svårare - bra information att förmedla. Lindansaren (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 14.41 (CEST)

Folk letar, och hittar den förströelse de vill ha och att det blir så att vissa får en mycket stor publik är mer intressant när det gäller youtube där utbudet är ofantligt många gånger större än tv. När Hyland gick fanns inget att välja på, där är ditt argument verkligen spot-on. När det finns miljarder kanaler att välja på, och ett litet fåtal "sållas fram" till publiksiffror som är bra mycket större än de mediokra tv-programmen som automatiskt har relevans blir jämförelsen bättre än att ta ett av de kanske mest ikoniska i svensk tv:s historia. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2017 kl. 09.35 (CEST)

"Vilse i pannkakan" var också enda alternativet. Dagen efter jag sett ett avsnitt av Robin har jag glömt innehållet, men jag minns enskilda avsnitt av "Vilse i pannkakan" 40 år senare. Om det var ett bra program vet jag inte, men det var något nästan alla hade synpunkter om. -- Innocent bystander (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 09.58 (CEST)

Ja, precis. Så Robins är en bättre jämförelse, eftersom att det programmet med våra nuvarande relevanskriterier automatiskt är relevant (sidan på SFFR är ju en listartikel, motsvarande Lista över gäster hos Jocke & Jonna). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2017 kl. 10.29 (CEST)

Kan förtydliga att jag inte alls stöder kriterier som gör Robins automatiskt relevant bara för att det eter-sänts hos SVT. Det är möjligt det går att hitta något annat som visar att det har fått genomslag, men enbart TV-tablån kan inte duga som referens för det. Det skulle göra "Anmäl alltid ändrad inkomst" super-relevant enbart för att det sänts tusentals gånger! -- Innocent bystander (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 13.04 (CEST)

Nyckelfrågan i dessa, och alla andra, fall borde inte vara om ämnet är relevant enligt kriterierna - det går alltid checka av - utan varför vi bedömer ämnet som relevant överhuvudtaget. Det är här skiljelinjen går, och har gått under alla år. Och ytterst handlar det om målgruppstänkande och vilket perspektiv som ligger till grund för urvalet/relevansbedömningen. Ett grundkrav borde, emå, vara att ett ämne i första hand ska vara ägnat att informera den som inte redan har den kunskap som erbjuds i artikeln. Målgruppen bör alltså ses som intresserad men relativt oinsatt. Därmed faller många av de rent kvantitativa egenskaperna - i det här fallet t ex prenumeranter, tittare o s v - bort. De värderar ämnet från ett innifrånperspektiv, med grundförutsättningen att de som känner till kanalen eller YouTubaren redan har engagerat sig i ämnet. Vi har ingen anledning att ägna oss åt gruppintern eller returinformation, om vi inte samtidigt ser att informationen dessutom tillgodoser en mer allmän kunskapstörst. Ett tydligt utifrånperspektiv värderar istället relationen till dem som inte redan är insatta eller kunniga, och det är ofta de som har störst nytta av den nya kunskap som vi kan erbjuda. Min linje är alltså att WP så långt som möjligt bör vara en relativt konsekvent hanterad samling av information som blir värdefull och efterfrågad av en oinsatt men allmänt intresserad publik som kan få ställa ganska höga krav på konsekvens, struktur och kvalitet. Relevansen bör alltså uppstå när ämnet är väl förankrat och har en stark roll i sitt sammanhang, samtidigt som den förankringen har fått spridning utanför de egna kretsarna. I korthet kring detta - om/när Robins blir något mer än ett TV-program som har sina hängiva följare kan det mycket väl vara relevant på egna meriter. Och när en YouTubekanal blir en angelägenhet för andra än dem som redan följer den kan den mycket väl vara angelägen att skildra, även om följarskaran är minimal. Lindansaren (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 14.41 (CEST)

Jag kan inte se att uppmärksamhet på Youtube ö h t bidrar till relevans. Det handlar om kortvariga internetfenomen. Kategorin borde avvecklas för att inte uppmuntra artikelskapande. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 09.01 (CEST)

Som jag ser det bör vi fästa betydande vikt till vilken uppmärksamhet och publiceringar i andra media en person eller företeelse har fått. En Youtube-personlighet som är omskriven i oberoende publikationer anser jag definitivt kan ha relevans. Jag tycker vi ska ge större vikt till extern publicitet än till tittarsiffror/prenumeranter när vi bedömer relevans på denna typ av egenheter. Mvh --Bairuilong (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 09.19 (CEST)

Alldeles oavsett hur diskussionen om relevans går så ska kategorin finnas kvar så länge det finns artiklar som passar in i den, och i sig tillför något till uppslagsverket. Allt annat vore att göra våld på hela kategorisystemet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2017 kl. 09.35 (CEST)

Jag tänkte inte på att aktivitet på Youtube kan generera extern uppmärksamhet utanför uppslagsverket. Det kan givetvis vara relevansgrundande under vissa omständigheter. Därmed har kategorin ett existensberättigande. Men den borde kanske förses med en varning av typen: "Många följare på Youtube räcker inte för att påvisa relevans". Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2017 kl. 10.53 (CEST)

Jag förstår tanken, men tror att det knappast har någon nytta, då antalet personer som skapar denna typ av artiklar och använder sig av kategorisystemet men inte redan känner till var man läser om relevanskriterierna förmodligen är försvinnande få. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2017 kl. 11.54 (CEST)

Det finns ett enormt allmänintresse för många Youtubekanaler och personer bakom dem; de är med och skapar ett medielandskap för hundratusentals eller miljoner tittare. Jag undrar om inte verifierbarheten ofta är ett större problem än relevansen.

Angående nationella kriterier etc som det pratas om ovan, så handlar det väl lite om koncentration och vad det innebär för om man är en central del av någonting. En kanal som Jocke & Jonna kan dominera ett visst tittarsegment i ett land som Sverige och därmed sätta avtryck på en kultur; det blir ett fenomen som vissa grupper (i det här fallet främst barn 8–12 år) måste förhålla sig till och sätter alltså sitt avtryck på sin samtid, vilket för mig är en av de saker som verkligen spelar roll för om någonting saknas när det inte beskrivs i ett uppslagsverk. Samma antal tittare i USA eller Brasilien blir utspritt, förbisett och ingenting som dominerar samtalet på skolgården. /Julle (disk.) 17 oktober 2017 kl. 01.35 (CEST)

Att en person som ofta hörs i svensk riksradio i allmänhetens tjänst är relevant är för mig en självklarhet. Där behövs ingen kontroll. Vad gäller dessa företeelser förstår jag inte hur någon som känner till kriterierna ens lägger in dem. Men jag är kanske själv ett fossil från forntiden. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 12.28 (CEST)

Nej. Inte kanske. Jag tror som Julle, att det svåra i det här fallet är veriferbarheten. @Lindansaren: Det finns, som vanligt, inget hinder att en youtuber med liten följarskara kan vara relevant och att det finns automatisk relevans för stor följarskara. Poängen är att om en svensk Youtuber har några hundratusen följare så lär det skapa intresse utanför "youtubesfären", bara tack vare sin volym: Lärare, journalister, farföräldrar, föräldrar, oskyldiga förbipasserande, tostarpare och andra lindansare lär googla och sånt. Fast jag hoppas ändå kunna föra över verifierbarhet och urval på Guldtuben och andra motsvarande nationella experter i andra nationer.--LittleGun (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 12.47 (CEST)

Jag har ärligt talat ingen aning om vad som är en rimlig storleksgräns, men jag misstänker starkt att det skiljer sig så från område till område att det inte är meningsfullt att sätta upp en viss gräns. Det riskerar att bli som när det togs fram ett kriterie för idrott som sade att "alla som tävlat i lagidrott i de två högsta nationella divisionerna är relevanta" - det var troligen helt OK för svensk herrfotboll, var väl inte heltokigt för mellanstora sporter som svensk handboll eller bandy, men var uppenbart galenskap när det skulle tillämpas på svensk undervattensrugby. Om gränsen läggs utifrån vad som är rimligt för t.ex. youtubers som främst riktar sig till svenska småbarnsföräldrar, så kommer vi troligen även få med en hel del tämligen oviktiga personer som lägger upp videor när de spelar dataspel. Tar vi istället Pewdiepie som mått så blir gränsen poänglös eftersom det ändå uppenbart skulle ha varit nog med ett kriterium om uppmärksamhet utanför Youtube.

En ytterligare sak att tänka på är hur kriterierna styr artikelkvalitet. Om kriterier är "1 miljon följare" räcker det rimligen att i artikeln visa på just en miljon följare. Om kriteriet istrället är "särskild uppmärksamhet" så måste man visa på just särskild uppmärksamhet, och leta fram källor som stödjer detta. Det leder förhoppningsvis till mycket bättre artiklar från början.

andejons (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 13.25 (CEST)

Ja,LittleGun, resultatet kan nog ofta bli detsamma eftersom det ofta finns ett samband mellan storlek och t ex uppmärksamhet eller (vilket jag föredrar) bekräftad förankring och position i ett sammanhang. Men jag skriver ofta, inte alltid. Och det är just detta "alltid" som jag reagerar på, eftersom ett såndat system bortser från de kvalitativa egenskaperna bara för att det finns fastlagda nivåer som automatiskt "släpper igenom" det som inte skulle ha slunkit med med mer individuella bedömningar. Det bygger på att jag inte ser uppslagsverket som en samling enskilda artiklar, utan som en samlad produkt där artiklarna visserligen är grunden, men där andra - inte lika påtagliga - egenskaper som konsekvens, urvalsprinciper, "kundlöfte", "profil", trovärdighet, form o dyl (d v s det som vi vanligtvis brukar tillskriva ett välvårdat varumärke) är nog så viktiga element. Men jag och du har diskuterat detta många gånger, så vi ska kanske inte trötta ut alla andra med detta informationsfilosofiska resonemang. ;) Och Guldtuben kan nog verifiera relevans ganska bra, även om den typen av kriterier inte fångar upp allt relevant. Avsaknad av Guldtubsutmärkelse ska i alla fall aldrig få användas som argument för exkludering. Lindansaren (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 14.52 (CEST)

Nej, nej, nej. Än en gång. Vårt system med automatisk leverans för något kvantitativt bortser inte från kvalitativa egenskaper om sådana finns i avsaknad av kvantitativa. Har aldrig gjort kommer aldrig att göra. Det kvantitativa ger automatisk leverans, det kvalitativa ger särskild relevans.--LittleGun (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 15.11 (CEST)

Jag ser numera Felix Kjellberg som klart relevant, i sin egenskap av sommarvärd. Det är en uppmärksamhet utanför Youtube som kan tänkas komma fler till del. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 15.18 (CEST)

Jaha, jag är inte för följarsiffror just för youtoubepersonligheter eftersom jag tycker att det finns ett annat ännu outnyttjat kvantitativt mått. Däremot utesluter inte kvantitativa mått kvalitativa. Det var min poäng, som Lindansaren vägrar ta till sig. --17 oktober 2017 kl. 15.25 (CEST)

Just den kommentaren besvarar jag på LittleGuns egen diskussionssida. I övrigt avslutar jag mitt engagemang i denna tråd. Lindansaren (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 20.03 (CEST)

När det gäller den principiella synen på kriteriernas funktion är vi överens. De behövs därför att individuell prövning av alla artiklar skulle leda till att inget annat blev gjort. Vi har redan väl många samtal på SFFR, då skulle antalet bli helt ohanterligt. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 15.32 (CEST)

Kanske inte från forntiden, Tostarpadius, men från för några år sedan. Idag är det allt fler som går till YouTube för att få sin dagliga dos av TV-tittande, och allt färre som får den genom traditionell tablå-TV. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 17 oktober 2017 kl. 13.13 (CEST)

Inte heller jag ser på tablå-TV i någon större utsträckning, även om jag aldrig på allvar tänkt tanken att inte ha en traditionell TV-apparat. HDMI-kabeln är en fantastisk uppfinning. Med dess hjälp kan jag till och med se på Youtube om jag skulle vilja (jag minns dock inte att jag gjort det). Framförallt kan jag nyttja SVTplay och TV4play (där dock mycket numera tillhör C-mores utbud, som jag faktiskt betalar för). Något behov av fler kanaler i tablå än de jag får "gratis" har jag aldrig haft. TV-licensen hade jag gärna sett en höjning av, för att ytterligare höja den redan höga kvaliteten hos public service. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2017 kl. 13.24 (CEST)

För att sätta frågan i ett perspektiv med färska uppgifter: 100% av personerna i åldern 12-25 tittar på Youtube och 75% gör det varje dag. Vi kan nog vara säkra på att dagens ungdom kommer att minnas vissa youtube-kanaler minst lika bra som andra generationer minns sin ungdoms tv-serier. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 oktober 2017 kl. 08.30 (CEST)

Jo, men kommer de som idag inte ser ett TV-program eller en Youtube-kanal, ha någon anledning att vara nyfikna på dessa i efterhand? De som redan följer dessa kanaler/serier behöver inga artiklar för att veta att de funnits eller vad de innehöll. -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 09.01 (CEST)

Ja, det är många som tittar på youtube. Men: det är också så att i princip 100 % av personerna i åldern 7-15 år går i skolan. Det har hittills inte gjort att vi har artiklar om varenda grundskola. Dessutom har vi ju faktiskt redan artiklar om diverse Youtuberelaterade ämnen. Det kan vara så att vi redan täcker in det viktigaste (troligen inte). Men jag tycker det verkar som den här diskussionen nått vägs ände: det verkar finnas konsensus om att youtuberelaterade ämnen kan vara relevanta, men så som diskussionen sett ut hittills verkar ingen ha något förslag på andra kriterier det ser ut att nå konsensus för.

andejons (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 11.01 (CEST)

Hmm, ditt första argument hade varit relevant om någon ville sätta relevanskravet på ett par hundra tittare (eller så många som går på en grundskola) och därigenom skapa lika många artiklar om youtube-kanaler som det finns grundskolor. Men så det är det ju inte. Utan att det istället visar sig att det är några få kanaler som väldigt många, förmodligen flera tiotal procent av de i åldersspannet, som det tittas på och som förmodligen har relevans. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 oktober 2017 kl. 17.28 (CEST)

Det är ungefär lika relevant som påståendet att i princip alla unga människor idag tittar på Youtube varje dag. Det är möjligen ett argument för att vi skall ha artikeln Youtube (vilket ingen ifrågasatt), men det är inte speciellt användbart för att bestämma oss för vilka delar av innehållet som eventuellt också skall ha artiklar. Finns det artiklar du menar vi saknar och som vi inte kan skriva på grund av nuvarande kriterier?

andejons (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 18.24 (CEST)

Njo, men om nu alla tittar där, och alla inte tittar på en varsin kanal, utan på ett fåtal, kanske ska de som tittas på beskrivas? Beroende på var gränsen sätts kommer det möjligen att saknas artiklar som våra nuvarande kriterier inte skulle försvara. Räcker det med att ha tittare i storleksordningen av 50% av alla i högstadiet som noga följer en specifik kanal? Ett teve-program med sådana siffror skulle nog räknas som en dunder-succé. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 oktober 2017 kl. 23.22 (CEST)

Ja, det tror jag. Eller menar du också att alla tv-program automatiskt är orelevanta på grund av samma skäl? Borde det inte i så fall kunna extrapoleras till annan media också? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 oktober 2017 kl. 17.28 (CEST)

@Ainali: Jag tror absolut inte "automatisk relevans" för medier med stor potentiell målgrupp är en god idé alls. Det måste krävas att de når utanför "boxen", lådan för inbördes beundran, för att anses ha utmärkt sig. Nedan nämner AleWi "I Just Want To Be Cool" som tydligen har gått från Youtube, in i nästa medium. Det tycker jag låter som ett hyfsat kriterium. När Youtube-profiler börjar nämnas i tidningsartiklar, som jag vill minnas Jockeboi gjort, då har de sprängt boxens väggar. Har Robins gjort det? Har det programmet omtalats någon annanstans än i TV-tablåerna? Skavlan har i mina ögon definitivt slagit igenom boxen där. Det som sägs i de intervjuerna där går närmast att använda som referens på Wikipedia. Det kändes det tveksamt om jag kunde säga om gästerna hos Robins. -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 18.41 (CEST)

Just när du nämner Jockiboi är denna artikel relevant: Behövs det verkligen en bok för att vi ska förstå en youtubers storhet?. Den handlar i princip om samma sak som hela den här tråden, och journalistens slutsats är att det är tragiskt att inte förstå att storhet i sociala medier kan vara större än traditionell media. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 oktober 2017 kl. 23.22 (CEST)

Småstaden som gick nu på TV4 söndagar 20.30 är gjorda av I Just Want To Be Cool så den gruppen är relevant, svårt och veta vad gränsen går./AleWi (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 08.39 (CEST)

Mycket har skrivits här och en hel del tänkvärt. Men glöm inte att det finns patrullerare som jag som brukar vilja klassa artiklar som irrelevanta, relevanta eller där relevansen bör prövas. Och i praktiken är då antalet följare och tittare det mått som brukar användas för denna grovsortering, då det oftast saknas info om något extraordnärt. Och genom att bara säga "siffror skall inte spela någon roll" så lämnas frågan helt utan ledning till de som patrullerar och också till dessa personers godtycke. För mig är tex 300000 följare en stark siffra medan färre än 50000 (men jag använder mer 100000) en svag siffra.Yger (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 18.46 (CEST)

Kan vi göra en jämförelse vad man kan få i Royalty på Youtube relativt annan media? Jag har bland en av mina klienter hittat gamla deklarationer som visar att hon fick pengar från Stim för kassetter hon gav ut. Jag har inte hittat några anteckningar om exakt hur mycket hon sålde, men det kan inte ha varit jättemycket. Det fanns inget produktionsbolag eller manager inblandad. Kopiorna gjorde hon själv och spelade in själv vid flygeln eller orgeln. Jag tror det var engagerade i Svenska kyrkan som sålde kassetterna lokalt här i Västernorrland. Mängden pengar hon deklarerade var dock inte kattsk-t. Går det att få fram vad "antalet följare" och "visningar" är värda i pengar? -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 19.20 (CEST)

Wikipedias Asienmånad

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asienmånad är november och närmar sig stadigt. För tredje året arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. Ifjol deltog 49 språkupplagor av Wikipedia och åstadkom ungefär 8000 artiklar. För svenskspråkig del deltog 8 skribenter, som landade 90 godkända artiklar. Inför 1 november går det nu bra att anmäla sitt intresse att delta, eller att bara studera reglerna. Välkommen på resan! Deryni (diskussion) 21 oktober 2017 kl. 10.06 (CEST)

Challenge: Finland fyller 100 år !

Den 6 december 2017 fyller det självständiga Finland hundra år. Till den äran organiserar Wikimedia Finland en internationell redigeringstävling i november för wikipedister i olika länder. Målet är att skriva, översätta eller förbättra ett urval av hundra artiklar om Finland, finländare och finskhet, i så många språk som möjligt. Ämnena spänner från fotbollstjärnan Jari Litmanen till finska bastun, från Tove Jansson till Borgå lantdag. Listan av alla tävlingsartiklar finns på finska här, på engelska här. För att delta, skapa ett användarkonto på Wikipedia (om du inte ännu har ett) och anmäla dig till tävlingen här. Vinnarna får priser och andra deltagare kan bli hyllade på annat sätt.

Välkomna ! --Tappinen (diskussion) 22 oktober 2017 kl. 17.44 (CEST)

Veckans tävling v. 43

Vänster: Vinnarens rosett. Höger: astrofysikern Frances A. Córdova, ännu inte på svenskspråkiga Wikipedia.

Eftersom jag känner att jag inte har så mycket tid till att arrangera en tävling den veckan som kommer nu (43) flyttar jag min tävling till v. 44 eftersom den veckan var ledig. Det gör att vi inte har någon tävling nästa vecka just nu. Om någon har lust att sätta upp en tävling är alltså v. 43 ledig. YesDi (diskussion) 22 oktober 2017 kl. 17.58 (CEST)

@YesDi: Tack för att du sa till. 23-29 oktober heter tävlingen Forskare II. Varmt välkomna att delta! --Paracel63 (diskussion) 23 oktober 2017 kl. 21.25 (CEST)

Mallar på svenska Wikipedia och wikilänkar som börjar med kolon

För ett par veckor sedan ändrades MediaWiki så att man inte längre kan använda wikilänkar som börjar med dubbelt kolon, se Tech News: 2017-41.

Jag gissar att detta är den ena delorsaken till att många mallar (några som jag slumpvis provat) på svenska Wikipedia inte funkar med wikilänkar som börjar med ett enstaka kolon.

Exempel 1: {{för|:Exempel}} borde ge resultatet:

För andra betydelser, se Exempel.

men ger:

För andra betydelser, se [[

Exempel]].

Exempel 2: {{mjuk omdirigering|:mw:Example}} borde ge resultatet:

mw:Example

men ger:

[[::mw:Example|:mw:Example]]

Se även ett befintligt exempel på en av våra sidor: WP:Omdirigeringar#Mjuka omdirigeringar

De engelska motsvarigheterna till de mallar jag provat har inte det här problemet.

Kan orsaken hos oss vara att de svenska mallarna "för säkerhets skull" lägger till ett kolon i början av wikilänken, även när länken redan börjar med kolon?

Se även Special:LintErrors/multi-colon-escape, och lägg märke till att många av de listade sidorna inte har någon länk med dubbla kolon i wikikoden (när man tittar i redigeringsläget), men däremot med inledande enstaka kolon.

Följdfrågor:

1. Om någon åtgärdar våra mallar så att inget extra kolon läggs till, kan en sidoeffekt då bli att vissa mallar som är avsedda att skapa inline-kategori- eller -språklänkar inte längre funkar som de ska?
2. Kan det finnas någon mall för kategori- eller interwikilänkning som normalt kräver ett inledande kolon i länken, men som just nu funkar endast om man utelämnar kolonet?

--Pipetricker (diskussion) 24 oktober 2017 kl. 21.23 (CEST)

Minns jag rätt så har det åtminstone tidigare funnits vissa tecken som är tillåtna som artikelrubrik, men som det bara går att skapa länkar till om man inleder med ett kolon före. Så jag vill nog inte att det tas bort ur mallen innan det har undersökts ordentligt. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2017 kl. 21.30 (CEST)

Det är inget fel på mallarna. De lägger till ett kolon för att länka till kategorier i stället för att kategorisera sidan eller för att visa språklänkar i artikeltexten i stället för i sidomenyn. Det extra kolonet som några användare ibland (kanske för säkerhets skull) har lagt till där mallarna används har aldrig fyllt någon funktion och ska tas bort från artiklarna. 90.227.175.244 24 oktober 2017 kl. 22.23 (CEST)

OK, det kan jag acceptera. Om svenska mallar alltid funkar (eller alltid ska funka) utan inledande kolon så är det enkelt och bra. När mallar nu inte funkar med kolon syns det ju tydligt.

I engelska Wp verkar de flesta mallar funka både med inledande kolon och utan, men åtminstone någon mall kräver inledande kolon för inline-kategori- eller -språklänkar på samma sätt som rena wikilänkar gör det, och är lika förvirrande ifall kolonet utelämnas, vilket ju är anledningen till att en del användare vant sig att skriva ett inledande kolon.

Att jag tyckte att {{för|:Exempel}} borde funka var dels för att wikilänkarna [[:Artikel]] och [[Artikel]] är ekvivalenta, och dels för att det funkar med engelska mallar, men jag accepterar att ingendera betyder att det måste funka med våra mallar. --Pipetricker (diskussion) 25 oktober 2017 kl. 10.02 (CEST)

Det går nog att lägga in någon "magi" i mallen som tar bort ett inledande kolon, om det finns där. @Larske:? -- Innocent bystander (diskussion) 25 oktober 2017 kl. 10.05 (CEST)

Jag lutar åt att det är bättre att veta att inledande kolon inte ska användas med mallar, och att de tas bort från sidor där de förekommer. --Pipetricker (diskussion) 25 oktober 2017 kl. 10.15 (CEST)

Censorer (igen)

Vad jag kan förstå är det stor risk vi förlorar lokala censorer nu snart. Hannibal ligger fyra röster kort från att ha tillräckligt för förnyat mandat som censor, och om han tappar censorrätten kan inte Julle stå kvar. Förra gången (det var inte länge sedan), lät vi omröstningen av den avgående censorn ligga kvar extra länge så vi kunde välja en ny, men jag tycker det känns lite olustigt att töja på reglerna på det sättet ytterligare en gång.Yger (diskussion) 24 oktober 2017 kl. 21.31 (CEST)

36/40=0,9, så just nu är det väl precis på gränsen?! Taxelson (diskussion) 24 oktober 2017 kl. 21.42 (CEST)

Ja jag fick nog sifforna fel, va bra!Yger (diskussion) 24 oktober 2017 kl. 21.45 (CEST)

Jag hoppas att det löser sig under dagen, men står det och väger ikväll anser jag att avslutet bör anstå till dess att ställningen blivit tydligare. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 06.43 (CEST)

Jag var på väg att avsluta, men vet inte om det går med tanke på att vi inte bara kan ha en censor. Nu hoppas jag att det snarast dyker upp ett nytt namn. Med tanke på att jag inte lyckas bli vald till administratör vågar jag inte kandidera själv. Annars hade jag gärna gjort det. Jag ser det bokstavligen som en katastrof om vi inte har egna censorer. Då kan vi lika gärna lägga ner alltihop. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.14 (CEST)

1. Verktygen försvinner inte bara för att valet avslutas. Bara Stewards kan ta ifrån någon verktygen.

2. Någon som förlorar ett omval, kan inte bli av med verktygen förrän vid månadsskiftet. Förra årets val gäller fortfarande. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.20 (CEST)

Så är det, men ett nytt val hinner inte avslutas före månadsskiftet. Den som inte blivit omvald är förmodligen att betrakta som en lame duck. Eller är det just då man vågar agera, när man redan är avsatt? Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.25 (CEST)

"lame duck" eller inte, man har i praktiken fortfarande ansvaret att bevaka loggen, så inte den andre Censorn går bananas med verktygen. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.33 (CEST)

"Ingen användare har plikter". Det måste väl gälla även censorer. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.36 (CEST)

I teorin, ja, och den gäller när det gäller aktiva åtgärder som att Oversighta en post. Men när det kommer till att rapportera oegentligheter, så finns nog inte riktigt den valmöjligheten. Då skulle konspirationen fungera! -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.41 (CEST)

Nu har Yger avslutat. Läget är akut. Vi behöver verkligen egna censorer. Vem är beredd att ge sig in i detta självmordsuppdrag? Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.18 (CEST)

Wikipediakurs på Jordbruksverket

Idag mellan 13 och 16 kommer jag att leda en Wikipediakurs på Jordbruksverket. De är intresserade av att komma igång att bidra mer långsiktigt till Wikipedia. Jag begär ingen specialbehandling av de nya användarna, men det kan vara bra för er som patrullerar att veta att jag kommer att gå igenom alla bidrag på väg hem ikväll. Jag kommer att försöka få användarna att använda hashtaggen #jb, men som vanligt när man håller kurs kommer vissa att glömma det.//Hannibal (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 10.05 (CEST)

Om annonsering av administratörsval

Jag lägger märke till att information om eller länk till pågående administratörsval inte är anslagen på någon allmän plats såsom Anslagstavlan eller WP:Deltagarportalen. Utöver sidan där röstningarna sker, Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet, så anges antalet pågående nomineringar i "Andra granskningsverktyg" på Senaste ändringarna, men där finns bara en länk till WP:Administratörer, och på den sidan finns i sin tur några mer eller mindre uppenbara länkar till omröstningssidan.

Jag kan bara jämföra med engelskspråkiga Wp där administratörsval annonseras dels på Bevakningslista-sidan samt även på "Centralized discussion", som visas på Village pump-sidorna och andra ställen. --Pipetricker (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 15.24 (CEST)

Du säger "så anges antalet pågående nomineringar i "Andra granskningsverktyg" på Senaste ändringarna, men där finns bara en länk till WP:Administratörer", men du kan klicka på själva siffran i "Antal pågående administratörsnomineringar: n" för att komma direkt till Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet#Pågående nomineringar. Nirmos (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 15.39 (CEST)

Visst ja! – det upptäckte jag faktiskt för ett par år sedan, men hade helt glömt bort. För övrigt har jag så klart tänkt på att man kan ha "Ansökan om administrativ behörighet" i sin bevakningslista, men har inte testat det förrän nu, så vet inte riktigt hur hög brusnivån är. --Pipetricker (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 15.57 (CEST)

Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet har haft 167 redigeringar senaste 12 månaderna. Normalt sker det tre ändringar där per val: Inlägg, avslut och borttag (borttag görs dock ofta ihop med andra val). ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 26 oktober 2017 kl. 16.12 (CEST)

Alltså drygt 3 redigeringar per vecka utslaget på hela året. Jag inser att den sida jag hade börjat bevaka som hade hög aktivitet var en användares nomineringssida. Men WP:Ansökan om administrativ behörighet är ju helt rimlig att bevaka för att se när det händer något. --Pipetricker (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.43 (CEST)

Debatt som berör Wikipedia hos Smedjan

I mitt facebookflöde dök det upp en debatt som berör Wikipedia. Läs och begrunda: https://timbro.se/smedjan/wikimedierna-och-eftermalet/ Som följdfråga undrar jag om de EU-direktiv som gjorde att sökmotorer måste ta bort länkar för att saker ska kunna glömmas på något sätt berör Wikipedia? Machatjkala (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 18.00 (CEST)

Intressant, initierad och välskriven artikel. Den bästa jag läst om Wikipedia bortsett från när kända medwikipedianer skrivit. Intressant att han inte tycker Wikipedia gör fel, utan lägger det på (andra) etablerade medier. Tack för tipset! Hoppas någon annan har koll på följdfrågan.--LittleGun (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 18.26 (CEST)

Jag instämmer i att det var en intressant artikel. Även om inte Wikipedia gör fel, så bör vi noga fundera över hur vi hanterar denna typ av uppgifter, liksom över huvud taget hur vi urskiljer vad som är relevant i biografiska artiklar och hur vi hanterar situationer där artikelsubjekten har synpunkter på artiklarnas innehåll. I vissa fall räknas saker upp, som inte är encyklopediskt relevanta, men som på något sätt gått att källbelägga, och därmed lagts in av någon användare. Vi måste undvika att hamna i situationer, där vi jämförs med Flashback och allmänna skvallerforum. Som ett trovärdigt uppslagsverk har vi ett ansvar för vad som skrivs här.--Historiker (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.12 (CEST)

Ja, det var en genuint bra text som förstår processen bakom. Vilket man inte alltid får. Fint att se. /Julle (disk.) 27 oktober 2017 kl. 03.09 (CEST)

Vad det gäller rätten att glömmas bort, så bestrids den aktivt av Wikimedia Foundations jurister (bland annat eftersom det bara berör personer för vilka det finns ett allmänintresse och där det är en pusselbit som krävs för att förklara ämnet), och Wikipedias juridiska hem är USA, inom EU. /Julle (disk.) 27 oktober 2017 kl. 03.11 (CEST)

Kontrollfråga vid tillbakarullning

Jag gör större delen av min klottersanering via en läsplatta. Då finns risken att mina tjocka fingrar av misstaf trycker på tillbakarullning av misstag. Pinsamt varje gång det händer. Fick tips om att man kunde få en kontrollfråga genom att lägga ett script i common.js. Men... plötsligt fungerar det inte. Har något ändrats så att scriptet behöver ändras? Skript:Användare:Kitayama/common.js @Nirmos: - är detta något som du ksn svara på? Kitayama (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 00.01 (CEST)

Löste problemet själv. Recentchanges ska vara RecentChanges. Kitayama (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 00.17 (CEST)

Kitayama: Nej, det ska vara Recentchanges, men versaliseringen är bara ett av flera problem. Ett annat problem var att jämförelsen i if-satsen var felaktig. mw.config.get("wgCanonicalSpecialPageName")==="Watchlist"||"Recentchanges" kommer alltid att vara sant eftersom "Recentchanges" är en icke-tom sträng. Ett tredje problem är att eventhanterarna agerar på de element som fanns på sidan när sidan laddades, men sedan några veckor tillbaka kan man klicka på "Visa de nya ändringarna sedan $1" för att ladda in nya ändringar och därmed element som inte fanns när sidan laddades. Den här koden är korrekt:

if ( [ 'Watchlist', 'Recentchanges' ].includes( mw.config.get( 'wgCanonicalSpecialPageName' ) ) ) {
	$( function() {
		'use strict';
		$( '.mw-changeslist' ).on( 'click', '.mw-rollback-link a', function( event ) {
			if ( confirm( 'Rulla tillbaka?' ) ) {
				return;
			}
			event.preventDefault();
		} );
	} );
}

Nirmos (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 01.08 (CEST)

Ett ytterligare sätt att minska risken för retfulla feltryckningar är att dölja knapparna för tillbakarullning i bevakningslistan och senaste ändringar. Det gör man genom att klistra in denna kod i sin egen common.css:

/* Döljer knappen tillbakarullning i bevakningslistan och i SÄ */
.mw-special-Watchlist .mw-rollback-link { display: none; }
.mw-special-Recentchanges .mw-rollback-link { display: none; }

--JohanahoJ (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 11.55 (CEST)

Veckans tävling handlar om engelsktalande länder

Världens alla engelskspråkiga länder.

Den 30 oktober till 5 november har veckans tävling fokus på allt som har att göra med engelskspråkiga länder. Det kan handla om bland annat geografi, historia, kultur, personer och mycket mer från länder där just engelska talas. Varmt välkomna att deltaga. YesDi (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 13.26 (CET)

Tillägget "För herrar" i sportartiklar

Det är en sak som jag har stört mig på under många år och det är att det i många sportartiklar finns ett tillägg "för herrar" exempelvis Världsmästerskapet i ishockey för herrar, Världsmästerskapet i fotboll för herrar. Jag förstår inte varför det står "för herrar". Det finns ingen regel som säger att det endast är män som får delta utan dessa är turneringar som är öppna för alla (inklusive kvinnor, brandmän, unga osv). Man kan även se att det inte är helt konsekvent heller. Exempelvis så finns det en artikel som heter Världsmästerskapen i schack. Trots att det även finns särskilda schackturneringar för kvinnor, unga osv. Mitt förslag är alltså att man slopar tillägget "för herrar" i rubriken för turneringar som är öppna för båda könen. Man kan även se att detta tillägg inte finns för andra språkversion (har inte gått igenom alla men exempelvis engelska, danska, norska, tyska) /Bro 29 oktober 2017 kl. 16.40 (CET)

Är tävlingarna öppna för båda könen tycker jag det är helt uppenbart att "för herrar" inte ska ingå i artikelnamnet. Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 16.49 (CET)

@Bro: Första källan i första meningen i artikeln Världsmästerskapet i fotboll för herrar länkar till reglerna som är tvärtemot vad du påstår. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 oktober 2017 kl. 17.06 (CET)

Nu var och är jag emot det nuvarande namnet då det inte följer officiell namngivning, men nej, kvinnor får inte vara med i FIFA World Cup idag. Se FIFA Gender Verification Regulations: "For FIFA men's competitions, only men are eligble to play. For FIFA women's competitions, only women are eligble to play." (Detsamma gäller för IIHF:s Ice Hockey World Championships, se IIHF Official Rule Book" regel 2.) /Romulus74 (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 17.13 (CET)

Utställningen om hotat kulturarv lever vidare

La grande mosquée, Djenné, Mali au petit matin, 1972

Glada nyheter! Den utställning som togs fram som en del av Kopplat Öppet Kulturarv, och som tidigare visats i Rom, Paris, Montreal, Göteborg och Spånga lever vidare. Under hösten, med start redan 24 oktober (på FN-dagen) kommer det att vara vernissage på Radiostationen i Grimeton där utställningen sen kommer att visas under höstlovet vecka 44, 30 oktober till 3 november. Efter det flyttar utställningen norrut och landar i Falun där den kommer att visas på Kulturhuset Tio14 från 16 november till 7 december. Under tiden utställningen hänger uppe är ni dels välkomna att gå och titta på alla fina bilder, men också att finnas på plats för att kunna berätta om Wikipedia och Wikimedia Commons och svara på eventuella frågor från besökare. På wikiträffarsidan finns mer info om respektive utställning, samt en tabell där det går att skriva upp sig som närvarande. Jag svarar gärna på frågor om både utställningen och Kopplat Öppet Kulturarv om någon är intresserad. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 oktober 2017 kl. 17.52 (CEST)

Jag tackar för tipset! Det var en trevlig utställning, men framför allt var själva radiostationen värd ett besök. Det har jag egentligen vetat sedan tidigare, men inte riktigt hur unik den är och hur stor betydelse den haft. Även den som inte är direkt teknikintresserad får ut mycket av en eftermiddag där, i varje fall om man har det minsta historieintresse. Äntligen blev det av för min del att göra en avstickare dit. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2017 kl. 21.15 (CET)

Oacceptabel konsekvens av censorsvalet

SVWP har precis de facto beslutat att vi inte ska ha egna censorer, trots att den frågan inte uttryckligen har varit uppe till prövning. Det skedde i en förtroendeomröstning på WP:AAB - en omröstning om förtroende för en kandidat, men som kom att avgöra ett system. Men det lär inte finnas någon regel som säger att principiellt avgörande frågor som huruvida vi ska ha censorer eller ej ska avgöras med en så ytterst kvalificerad majoritet som 90 procent. En sån fråga bör istället avgöras enligt vanliga konsensusprinciper. Och räknat på det sättet är bilden glasklar. En sällan skådad mängd aktiva ger kandidaten Hannibal sitt stöd, men konsekvensen blir att hela systemet med egna censorser avskaffas. Det är i mitt tycke mycket egendomligt sätt att de nejsägare som säger nej av principiella skäl kan använda sin röststyrka, som är nio gånger starkare än den enskilda ja-röstarens, på detta sätt. Eftersom omröstningen de facto har kommit att avgöra något annat än den var avsedd att avgöra borde principfrågan avgöras på annat sätt. Det här är ett klart misslyckande för hela vårt voteringssystem. Lindansaren (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.25 (CEST)

Det är bara att lansera en ny kandidat. Jag utgår ifrån att alla som nu är administratörer har tillräcklig integritet. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.38 (CEST)

Som Tostarpadius skriver är det fortfarande en öppen fråga om det finns någon annan som gemenskapen har mer förtroende för än mig, vilket gör att vi fortfarande skulle kunna ha lokala censorer.//Hannibal (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.41 (CEST)

Kanske bättre att låta en ny nominering bero, och istället invänta konsensus för en ny modell för hur de här posterna ska tillsättas. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 19.44 (CEST)

Jag instämmer nog. Vi kan inte ha kvar ett system där förtroendet för censorerna är beroende av vad gemenskapen (eller snarast räknat 10 % av gemenskapen) råkar tycka i enskilda censorsfrågor. Då kan censorerna i praktiken inte arbeta utan påtryckningar, och då fungerar inte systemet. Jag är medveten om att internationella stewards i stället för lokala censorer också har sina nackdelar, men då slipper vi i alla fall problemet med att en upprörd minoritet på 10 % när som helst kan, i praktiken, underkänna censorernas arbete. / Ternarius_D 26 oktober 2017 kl. 19.57 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Ja, med nuvarande system kommer vi att "bränna" de kandidater som eventuellt kan komma fram, i snabb takt. Vi har nu sett att "inre påtryckningar" kan vara ett minst lika stort problem som "yttre". Innocent bystanders replik på en fundering av mig skulle kunna vara en möjlighet, nämligen att censorer väljs tillsvidare, och egen avsägelse, inaktivitet och WMF:s beslut är de skäl som gör att uppdraget som censor upphör. Möjligen också att vederbörande inte blir omvald som admin är skäl för skiljandetavslutande, då dels uppdraget kanske blir svårt att genomföra och dels det visat sig att vederbörandes förtroende i så fall är mycket kraftigt eroderat. Taxelson (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.08 (CEST)

En ny nominering är vad som behövs. Vi har det optimala regelverket. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.11 (CEST)

För mig är Boives och Idunus motiveringar centrala. De är själva för lokala censorer men emot då de anser diskussionerna kring censorernas åtgärder varit för destruktiva. Jag tolkar det (God tro) som att det finns oklarheter runt vad censorrollen egentligen är och denne skall agera i olika situationer. Och min slutsats är då att detta Måste diskuteras och finna konsensus kring innan det är idé att nominera någon ny.Yger (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.15 (CEST)

Ett regelverk som ger Gemenskapen mer inflytande över funktionen än vad som är tillbörligt är inte lämpligt alls! Jag Stöder att vi fortsätter ha 90 %-gräns men att vi slutar med omval och istället inför en inaktivitetsregel för Censorer. Att en Censor skulle råka bli utan Admin-behörighet blir "knöligt" men känns bara som ett rent teoretiskt problem. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.19 (CEST)

Snack och ingen verkstad är definitivt inte vad vi behöver. Ett snabbt berslut att avskaffa omvalen kan jag ställa mig bakom. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.21 (CEST)

Utgången i det här censorvalet var 89 % röster för (47–6). Hade det varit en enda motröst mindre hade det blivit 90 procent för. Är det lämpligt att vi har ett krav på hela 90 procent röster för eller är det något vi skulle kunna överväga att ändra? I Oversight policy står det att gränsen ska vara minst 70–80 procent. Svensson1 (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.30 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Innocent bystanders förslag är naturligtvis en lösning. Rätt knölig (IB tog ju själv upp problematiken med att en censor skulle kunna bli avsatt som admin) men i alla fall jag kan inte komma på något bättre. Under alla omständigheter är att välja en ny censor under det gamla regelsystemet (om vi finner någon som vill/vågar åta sig uppdraget) enbart att skjuta problemen framför sig. Tvärtom mot Tostarpadius tror jag det är viktigt att vi diskuterar igenom ett nytt förslag ordentligt. I annat fall riskerar vi att hamna i samma fälla igen. Även om vi drar igång ett nytt val redan idag, lär det inte vara avslutat före månadsskiftet. / Ternarius_D 26 oktober 2017 kl. 20.35 (CEST)

Jag har väldigt högt förtroende för alla sex som röstade emot, och är därför alls inte glad av vi primärt nu diskuterar olika tekniker hur dessa skall kunna köras över, det är mot vår kultur där vi tror på konnsensus.Yger (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.37 (CEST)

Vad gäller mig, som är en av de som röstade emot, så handlar det idag till stor del om att omröstningarna ger olämpliga påtryckningar på Censorerna. Det gör att systemet måste byggas om så det problemet försvinner. En lösning är att inte ha egna Censorer alls, en annan är att inte ha omval, en tredje är att sänka kraven till 70-80 procent. Av dessa tre är de två första tänkbara för mig. Jag har fullt förtroende för våra Stewards, de är tillgängliga 24-7. Det är uppenbart dock inte en lösning som gillas av flertalet här. Därför tycker jag andra alternativet är att föredra. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 20.47 (CEST)

IBs förslag 2 är bra. Väl till sensor men inte omval utan något annat sätt om stödet ej är bra... utan mycket dåligt. Adville (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 21.12 (CEST)

Man måste kunna avsätta en censor som missköter sig, men det ska inte räcka med 10% av rösterna för att göra det. Att bara avskaffa omvalet känns inte bra. Kanske kan vi ta fram en lite mer förfinad process. Första valet med 90%, mandatperiod på tre år och en censor som väljs varje år så mandatperioderna går överlappar (totalt 3 censorer alltså) och vi inte blir av med alla samtidigt samt möjlighet till misstroendeomröstning där 50% avsätter censorn. Det går nog att förbättra lite, men ta det som ett utgångsförslag. Machatjkala (diskussion) 26 oktober 2017 kl. 22.37 (CEST)

Ja, och inte bara en censor som missköter sig (det går antagligen att sköta via WMF), utan också en som inte har gemenskapens förtroende. Gränsen vid omval kunde sättas vid 70 % (om det är nedre gränsen för vad WMF tillåter vid nyval). Jag tycker vi skall fortsätta med omval. Samma resonemang som gäller för administratörer gäller också för censorer; det är bra att förtroendet kontrolleras med jämna mellanrum utan att man behöver ha någon dramatik kring det. --LPfi (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 08.00 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Hur ska du kunna bedöma om en Censor har misskött sig när du inte kan se OS-loggen, inte kan offentliggöra någon bakgrundsinformation och berörda mejlkontakter inte kan visas upp? Låt aktiva avsättanden bli en sak mellan Censorerna, WMF och våra Stewards. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 08.05 (CEST)

Jag har alltid trott att 90 % är en gräns som vi inte kan påverka. Räcker 75 kan vi ju omedelbart företa en ny omröstning om Hannibal där det är vad som gäller. Låt oss inte krångla till saker i onödan! Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 08.20 (CEST)

Varför denna brådska? Även om vi väljer en ny censor med start idag så hinner hen inte bli vald innan Hannibals gamla förordnande går ut. Jag hade helst velat fortsätta med stewards, så länge det finns en lokal kärna som vill ha fullständig insyn i censorsarbetet, men inser att det inte går att få konsensus för en sådan lösning. De alternativ som då finns innebär alla stora förändringar. Med tanke på vilken kontroversiell verksamhet censorsfunktionen uppenbarligen är, tror jag det är mycket viktigt att vi inte rushar igenom något förslag, utan diskuterar igenom det lugnt och sansat så vi inte bygger in några nya konflikter. Innan jag tar ställning till 75 % skulle jag t.ex. gärna vilja höra varför dess kritiker, som Innocent bystander, inte gillar förslaget. / Ternarius_D 27 oktober 2017 kl. 08.47 (CEST)

Nej, jag har inget emot att ta en ny omröstning med just Hannibal, men det tar mer än några dygn att få konsensus för en sådan förändring av en av våra mest känsliga policys. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 08.54 (CEST)

IB: Man kan förlora förtroendet för någon av andra anledningar än att personen misskött censorsverktygen. Skulle någon börja grovt missbruka adminverktygen skulle jag tycka personen vore olämplig som censor också.

Annars håller jag med LPfi, förutom att gränsen inte bör sättas lägre än vad den är för adminverktygen. 90 % vid nyval och 75 % vid omval verkar därmed rimligt.

andejons (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 12.24 (CEST)

Det tycker jag är en god anledning till att inte ha en lägre gräns än 90. Jag kan inte minnas att någon som klarat den gränsen i ett Censorsval någonsin senare beskrivits som opålitlig. Sedan är det ju i praktiken så att någon som är Censor men inte Admin, blir fullständigt vingklippt i sin roll. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 14.38 (CEST)

Förtroendet

Det talas om saker här som kommer att innebära att förtroendet för Wp:s processer skadas för lång tid. De principer som bör diskuteras är 1) trakasserier mot användare från artikelsubjekt och andra som har intresse av hur något framställs och 2) principerna för censurering med inkl. skydd för påverkningar och transparens för att upprätthålla förtroendet. Wikipedia har en central ställning i dagens informationsvärld och vi har inga egentliga principdiskussioner runt det. Edaen (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 10.47 (CEST)

Klarar vi att hålla sådana diskussioner här, utan att ta upp exempel från historiken som sedan leder till nya raderingar, eventuella censureringar och kanske också blockeringar? Det har redan i diskussionen på AAB skrivits saker som kanske inte borde ha skrivits ut. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 11.30 (CEST)

Censureringsdiskussioner kanske kan bli infekterade, men vi bör diskutera principerna och framför allt tydliggöra (utan exempel) vad som censureras av sensorer och varför.

När det gäller utanför påverkan och olika typer av hot är exempel inte svårt att utgå ifrån: Yger som exempel nyligen med hemringningar, och "vissa" wikipedianer som aktivt rensat pov i högerextrema artiklar som nämns på nordfronts kommentarsfält, visar tydligt att vi kan behöva diskutera det med. Kanske bättre bryta ut dessa två saker under enskilda rubriker. Adville (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 12.40 (CEST)

Hur besvärande de yttre hoten än är för de som drabbas, förstår jag inte riktigt vad en sådan diskussion förväntas komma fram till. Kan vi hindra utomstående från att hota våra censorer? Det finns säkerligen 1000 och en sätt som sådana hot kan utföras, så några rent konkreta åtgärder är näst intill omöjliga att föreslå. Dessutom är risken uppenbar att sådana diskussioner kommer att svälla ut okontrollerat. Att diskutera inre hot är förmodligen ännu värre. Redan diskussionen om det aktuella fallet (på KAW, i april) blev fruktansvärt frätande, med personanklagelser som uppenbart fortfarande förstör stämmningen på Wikipedia. En diskussion om de inre hoten har alla förutsättningar att bli ännu värre, med personangrepp haglande från alla håll. Vi vet väl alla hur lätt debatter på Wikipedia urartar? Nej, vi har ett system som uppenbart kollapsat - att vi ìdag står utan reella censorsmöjligheter är väl bevis nog? Låt oss då diskutera rent praktiskt hur vi bör göra i stället, och undvika alla diskussioner som riskerar att degenerera till gräl om vems felet var. / Ternarius_D 27 oktober 2017 kl. 14.10 (CEST)

Det kanske hade hjälpt om vi hade haft regler att utgå ifrån? Edaen (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 14.19 (CEST)

Vems regler talar vi om? Mobbare brukar inte bry sig så mycket om regler. Den som ringde hem till Y hade inte ens folkvett. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 14.38 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag menar inte regler mot externa mobbare, utan handlingsplan för hur gemenskapen skall agera om det behövs snabbt (tänker på ygers fall, men även när externa börjar bli hotfulla på diskussioner). Steg typ att vi skall ha en "hotline" för att anmäla till gemenskapen att nu har någon hotat eller försöker pressa igenom sin vilja... så att andra som ej blivit utsatta (och kanske är mer anonyma) kan ta över kolla artikeln det gäller och bevaka den så att den fortsätter vara neutral och den utsatte kan ta ett steg tillbaks och svara nästa gång att "jag är frånkopplad den artikeln och det är andra som jag ej kan påverka som kollar den nu". Adville (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 15.02 (CEST)

Det som Användare:Adville tar upp har vid närmare eftertanke vida komplikationer som rör anonymitet samt faran för hot och påtryckningar. Användare:Yger blev uppringd av en ofarlig person, men så har vi våldsbejakande extremister som kan bli trampade på tårna och då kan det plötsligt bli väldigt obehagligt för såväl vanliga användare som för administratörer, ip-kontrollanter och censorer som släppt på sin anonymitet. Att Wikipedia förekommer i Nordfronts kommentarsfält kan inte ses som oskyldigt, det kan vara hot i sig. En slutsats av detta är att vi kan behöva anonyma användare på centrala funktioner som censorer. Om en känd administratör blir hotad kan andra som är anonyma träda in och ta över ärendet, men som censor går inte det eftersom de bara är två (so far). /Ascilto (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 15.30 (CEST)

En Censor (och en IP-kontrollant) måste avslöja sin identitet, men bara för WMF. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 15.51 (CEST)

Givetvis bör vi invänta konsensus, men ännu så länge har ingen tydligt uttalat sig mot förslaget. Så länge så inte är fallet är vi väl inte skyldiga att anmäla till WMF att Hannibals verktyg skall dras in vid månadsskiftet. De regler som vi antar för omval bör därför kunna gälla vid ett återval. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 14.51 (CEST)

Såvitt jag vet har det väl inte tidigare förekommit att en censor inte blivit omvald om han/hon ställt upp? (Eller en IP-kontrollant, där det också är 90% som gäller.) I det här fallet fanns det både användare som röstade emot pga bristande förtroende, och användare som röstade emot av principiella skäl. Ingen av grupperna har ensam avgjort omröstningen. Så jag tycker faktiskt nuvarande regler har fungerat bra även i det här fallet, och bör behållas. Dvs vi bör försöka hitta en ny censor, och behålla 90%-gränsen både för val och omval. /NH 27 oktober 2017 kl. 15.16 (CEST)

Sidnot: IP-kontrollanter har 75-%-gräns. Det är bara Censorer som har 90. Det gemensamma för dessa är dock att de måste ha minst 25 stödjande röster, oavsett procentsats. -- Innocent bystander (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 15.45 (CEST)

@NH: Mja, båda gruppernas ställningstagande har, åtminstone till allra största delen, upphov i samma konflikt om ett censorsärende. Dessutom har Hannibals val pekat på att dagens system har ett inneboende problem: Det behövs bara några få röster för att avsätta en censor som har stöd av nästan 90% av de röstande. Det är ett problem, det var därför jag funderade på att inte rösta ja till censor, och jag tror att det är bättre att vi diskuterar hur vi ska undvika det i framtiden i stället för att bara sitta still och vänta på att det nog inte händer igen. (Var det inte så man sa i samband med Harrisburgolyckan också...?) / Ternarius_D 27 oktober 2017 kl. 15.58 (CEST)

Vi skulle kunna höja minimiantalet stödjande röster till 40, samtidigt som vi sänker procentandelen till 75 (för min del helst även vid nyval, men jag motsätter mig inte en ordning med olika regler). Det verkar inte i första hand ha varit ett misstroende mot just Hannibal som fällde avgörandet. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 17.47 (CEST)

Jag vill vara tydlig med, då det verkar kunna missförstås, att jag anser att vi SKA ha lokala censorer. I nuläget anser jag dock att vi inte KAN ha lokala censorer eftersom två tvingande grundprinciper krockar. Att ändra ngn av grundprinciperna är enda lösningen. Att sänka ribbor och kringgå omröstningar har en motsatt verkan till en konstruktiv lösning. Sedan anser jag att det är nedsättande att utgå från att en användare som inte fått förtroende i en omröstning skulle återuppta uppgiften efter att man sänkt ribban. Idunius 28 oktober 2017 kl. 10.28 (CEST)

Det är tänkvärda tankar. Jag ansluter mig nog till samma åsikt som Idunius, inte minst efter Innocent bystanders svar ovan (tack för det!) Givet är, att ett fungerade system med lokala censorer är bättre. Men som synen på censorsämbetet är för närvarande, kan vi inte vara säkra på att en ev. framtida censor kommer att vara fri från inre påverkan: Antingen hävdar hen sitt oberoende och riskerar bli avsatt. Eller så faller hen till föga för påtryckningarna vilket strider mot WMF:s förutsättningar för posten. Då är stewards trots allt bättre.

Det finns dessutom en andra aspekt av liknande slag som att en sänkning av kraven är nedsättande mot censorn: Hur orättvis jag än tycker kritiken mot Hannibal än är, har hans kritiker rätt till att få sina röster respekterade. Kan vi säga att vi gör det, om vi direkt efter ett val där Hannibal inte fick tillräckligt antal röster, sänker kraven och kör om röstningsförfarandet? I praktiken är det nästan analogt med att vi nullifierar resultatet och förklarar att de avgivna rösterna är tillräckliga för att han ska väljas. Om inte annat, lär det knappast dämpa kontroversen i den här redan infekterade frågan. / Ternarius_D 28 oktober 2017 kl. 10.52 (CEST)

Det sista håller jag i stort med om. Däremot undrar jag vilken av grundprinciperna du menar behöver ändras och hur?

andejons (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 10.35 (CEST)

Omtolka en redan avslutad omröstning anser jag inte vi kan göra, nej absolut inte. Däremot skulle det vara görligt att öppna en ny omröstning om ett par månader när/om konsensus blir stabil. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 10.43 (CEST)

Vem har talat om att omtolka den redan avslutade omröstningen? Givetvis krävs en ny. Men att vänta ett par månader har vi inte tid med. Möjligtvis ett par veckor, om vi avstår från att effektuera det tidigare beslutet. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 10.49 (CEST)

Just nu spretar åsikterna ganska vilt. Om inte någon får en snilleblixt ganska snart som gör alla stumma av beundran, så tror jag inte att vi kan nå en stabil konsensus inom ett par veckor. Så kissnödigt är det inte. Vi blir inte utan Censor-funktionen bara för att Hannibal och Julle blir avsatta. I själva verket tycker jag åsikterna spretar så mycket just nu att jag tycker det är tveksamt om det ens finns stöd nog för att starta en omröstning med de gamla reglerna. De gamla reglerna gäller förstås tills vi enats om nya, men hela grunden för dessa står nu på lerfötter. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 11.04 (CEST)

Jag kan bara tala för mig när det gäller Idunius sista mening. Jag skulle omedelbart ställa mig till förfogande på nytt om reglerna för administratörsval ändrades. Hannibal har gemenskapens förtroende, det har omröstningen bekräftat. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 10.41 (CEST)

I och med att det var så just på gränsen med 89% måste jag säga att det inte känns bra att bli utan lokala censorer, tråkigt att detta inte anses vara en viktigare service för oss att tillhandahålla själva här på svwp för våra brukares skull, speciellt som det utvecklade drag av en principomröstning. Utan lokala censorer finns ingen lokal användare på svwp med insyn i censorloggen utom den som också är steward, som jag skulle tro riskerar att villigt eller ej få ta över "kontrollfunktionen" när någon undrar om något bör censureras eller blivit censurerat. För istället för att bli hänvisad till ett val mellan två kontakter blir en person som vill fråga om censurering då hänvisad till en lista med stewards och måste börja med att välja en. Vad väljer man 9 gånger av 10 när det inte går att posta frågan direkt utan det ska gå via e-mail eller liknande? Jo, det som framstår som det enklaste och mest bekanta. Om jag vågar mig på att tolka de principiella skälen för emot-röster, så är det motsägelsefullt nog för att vara både för öppna och inte tillräckligt öppna gentemot gemenskapen som vi som varit censorer tycks anses ha varit. Personligen menar jag att det är en auktoritär funktion, och jag röstar för förtroende att kunna hantera den auktoriteten. Min förväntan är att den auktoriteten sedan också respekteras från gemenskapens sida. Samtidigt som wikipedian är ingen ofelbar men som f.d censor vet jag också att det finns funktioner som utvecklare har så att även censorers enstaka verkliga misstag kan rättas till och jag känner mig trygg i vetskapen om att lokala censorer kan ta kontakten med stewards och med WMF i kniviga fall då jag själv upplevde stor vänlighet från dem. Med utomstående censorer blir det i alla fall inte större öppenhet, detta kanske uppfyller ett av emot-rösternas krav och det kanske är bra i den månen att det kan minska pressade diskussioner på svwp, då diskussioner om ifrågasatta åtgärder inte kommer föras här. Om man skall ändra valprocessen till censor tycker jag att det första val med högt förtroende, säg 90%, är ett måste. Men sedan kanske inte ett årligt omval måste vara 90%, utan det kan kanske vara 80% gräns. Här var det 89% för med 47 positiva röster, bara en enda procent ifrån gränsen, det visar stort stöd men emot-rösterna var likafullt respektabla. En något lägre gräns gör det kanske tydligare om det är förtroende eller principer som är avgörande i en enskild kandidats fall. Trots allt är det inte helt lätt att få en censor, så det är viktigt att behålla goda och villiga kandidater om vi ska ha lokala censorer, vilket jag uppfattar det som att de flesta ändå vill ha, även om en del ser problemen med det också, och undvika att bränna ut dem i snabb takt pga ett enda ärende. Årliga omval är ju bra på så sätt att det blir en slags automatisk, regelbunden aktivitetskontroll tycker jag, men eventuellt kan jag också tänka mig någon annan tidsgräns för valen. Jag vill absolut inte se några misstroendeomröstningar, det skulle bara bli trist för alla. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 11.33 (CEST)

Ett överlappande system med 3 st som någon föreslog tycker jag också för övrig kunde vara bra, då blir det inte en fråga om att ha eller inte ha lokala censorer i samband med något enskilt val. Vi vill ju växa i antal användare och förhoppningsvis kan vi då få 3 valda. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 11.51 (CEST)

Jag tror inte just Tegel kan agera hur som helst här, om det inte är antingen trivialt eller en del av en global problematik. Detta då svwiki är hn's hemwiki där hn också har lokala förordnanden och aktivt bidrar till artikelmängden. Bland övriga stewards finns Stryn som kan svenska bra, även om hn bara listat sig som "sv-1". Stryn har annars finska som modersmål. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 11.53 (CEST)

Det är bland annat sådana praktiska aspekter som är frågan, hur får man personer som kanske inte är så insatta i hur Wikipedia fungerar, att förstå att den enda steward som kan svenska fullt ut inte kan, eller i alla fall enligt sedan länge utvecklad "praxis" inte alltid bör agera just på svwp, därför att det är ens "hemmawiki" och det därför kan anses ge för mycket inflytande till den användaren där? Jag har fullt förtroende för Tegel, men för den som inte känner till alla mer eller mindre oskrivna regler för sådant är det nog rätt svårbegripligt att den som verkar bäst lämpad får/bör göra minst. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 12.03 (CEST)

Jag ser inte att det är något jätteproblem. Vi kan skriva ut det här på berörda sidor, och de som ändå kontaktar Tegel blir ju lotsade vidare utan någon skada. Tegel har ju skrivit under samma papper som Censorerna har. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 12.15 (CEST)

Det verkar inte vara så svårt att nå konsensus om nya regler. Däremot har jag under samtalets gång insett att en ny omröstning med de gamla (vilket givetvis förutsätter en annan kandidat) vore direkt olyckligt. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 12.24 (CEST)

Visst går det att förklara, men proceduren blir nog ändå omständligare för alla tror jag och det känns som ett steg tillbaka i användarvänlighet. Vi får kanske ett fåtal stewarder som tar sig an censorärenden som rör svwp, vilka dessa är och hur deras språkförståelse är kan vi veta, utan någon lokal insyn. Höstblomma (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 12.28 (CEST)

Avslut av censorsvalet

Varför denna brådska med avslut? Hittar ingenstans någon riktlinje om att man måste avsluta efter sju dagar, snarare tvärtom med texten "....men vid omröstningar där utfallet inte är entydigt, eller där kravet på antalet positiva röster inte ännu är uppfyllt, så kan omröstningen förlängas till två veckor.". Lite is i magen måste man kunna ha och invänta avslut om diskussionen om canvassning och om omröstningen som stod och vägde. --Allexim (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 15.35 (CEST)

I inlägget jag gjorde på Bybrunnen två dagar för avslut så ville jag signalera att jag inte ansåg förlängning av omröstningen lämplig, och att det var ett skarpt läge, dvs att undvika kommentarer efter avlut av typ "åh, jag hade inte klart det handlade om så mycket, om jag vetat det skulle jag lagt min röst". Jag hade sedan ett olyckligt ordval som innebar denna kärna missades och inlägget tolkades som canvassing. Vid avslut saknades det sedan 8 röster, det är inte nära, speciellt med tanke på hur många som deltagit (56), det finns inte många fler som brukar rösta.Yger (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 15.58 (CEST)

Jag vill också markera att jag har samma syn som Idunus skriver härovan. Att jag tycker det känns olustigt att börja ändra etablerade regler/praxis bara för omröstningen inte ger ett resultat som många önskat. Speciellt som utfalet styrdes av mycket seriösa Wikipedianer och att Hannibal som person har i grunden ett grundmurat förtroende inom gemenskapen.Yger (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 16.08 (CEST)

Jag missade ditt inlägg på Bybrunnen. Kollar på den väldigt sällan. Varför du ville signalera att du inte ansåg förlängning av omröstningen lämplig tycker jag är märklig när det står i riktlinjen att så kan ske, upp till en vecka. Du borde istället ha tagit upp det till diskussion på Wikipediadiskussion:Censorer med förslag om ändring av riktlinjen och låtit folk rösta om de vill det och låtit andra folk också ändra sina röster, om de ville det så som du själv gjorde efter sex dagar. Röstsiffran var 89% för Hannibal skriver Svensson1 här. Om några hade ändrat sig så som du gjorde, fast åt andra hållet, så kanske det hade sett annorlunda ut nu. Avslutet gjordes alldeles för brådstörtat. Varför denna brådska? --Allexim (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 16.31 (CEST)

Ändra regler

Jag tycker inte det är olustigt att ändra regler. Först har det bestämts att vi ska ha censorer och så kan vi inte välja en. Alltså behöver vi styra upp vårt arbetssätt. Däremot ska vi inte drabbas av panik och vidta åtgärder som vi sedan ångrar igen. Vi behöver också diskutera igenom hur mycket censorer förväntas offentliggöra av sina beslut eftersom detta väcker oro och ilska och gör att censorerna ifrågasätts. Sedan behöver vi nog mer av öppenhet för att besluten inte alltid går våra egna vägar. Både de som är för och emot censorer väger in det i hur vi ska välja dem. Det blir inga bra beslut på det sättet. Frågaon om vi ska ha censorer bör skiljas från hur vi ska kunna välja dem. Machatjkala (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 16.54 (CEST)

Det behöver inte diskuteras hur mycket Censorerna ska offentliggöra. Det finns tydligt reglerat i meta:Oversight policy och därifrån länkade dokument. För mej är redan inlägg som ditt ovan, Machatjkala, bevis för att Svenskspråkiga Wikipedia inte är moget att ha egna Censorer. Kan vi inte förhålla oss till de regler som satts upp för wikin, utan vill skriva om dem, så är det adjö och farväl. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 18.26 (CEST)

Innocent bystander: Jag kände inte till policyn du nämnde och det kan säker gälla fler. Mognadsgraden påverkas av hur tillgänglig och känd sådan här information är. Det är möjligt att svenska Wikipedia fick censorer för snabbt och att beslutet pushades för hårt, men det betyder ju inte att det är omöjligt att ha censorer. Om förväntningarna på censorerna är rätt så kommer protesterna det inte bli så upprörda känslor när de gör sitt jobb. Machatjkala (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 18.34 (CEST)

@Machatjkala: Jag har inte sett ditt användarnamn så mycket i meta-diskussioner, så jag blev inte direkt förfärad av just ditt inlägg ovan eller att du inte kände till policyn. Det som oroar mig mer är det drev som blev mot Censorerna tidigare i år, när de inte var tillräckligt "transparenta". Det drevet innehöll mycket namnkunniga användare som borde respektera den här policyn och inte utöva några sådana påtryckningar onwiki. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 18.46 (CEST)

Jag har i efterhand sett det drevet och det är därför jag menar att om man för ut den här sortens information i förväg minskar risken för besvikelser i efterhand. Det finns rätt mycket policies på engelska och det är nog inte så många som läst allt utan det som översätts eller refereras till är det som blir känt. Machatjkala (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 18.55 (CEST)

Den informationen fördes fram i "drevet", men många erfarna debattörer valde att undvika eller bortförklara den. Det är därför jag också ansluter mig mer och mer till Idunius åsikt. Jag tror att en internationell lösning, d.v.s. stewards, är den enda lösningen. Inte för att den är bättre, det är den inte, utan därför censorerna i en lokal lösning aldrig kommer att vara skyddade mot påtryckningar. Med lokala censorer riskerar vi att hamna i den här sitsen om och om igen. / Ternarius_D 28 oktober 2017 kl. 19.05 (CEST)

@IB Jag trodde vi var överens om att du blandat ihop policyn för användare och vad som gäller för personer som är relevanta för en artikel. Också IB. Den diskussionen du tar upp nu avslutades på KAW. Det kanske räcker så? 28 oktober 2017 kl. 19.08 (CEST) -- Edaen (Namn tillagt efteråt / Ternarius_D 28 oktober 2017 kl. 19.25 (CEST))

Också sådant regleras i den sida jag länkar till ovan. -- Innocent bystander (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 19.27 (CEST)

Den diskussionen är ju i högsta grad relevant för den situation vi har idag. Då måste vi väl kunna ta upp den? Du kan knappast kräva att vi ska undvika att ta upp vissa diskussionsämnen bara för att du inte gillar dem. Ett sådant förhållningssätt för knappast diskussionen framåt. / Ternarius_D 28 oktober 2017 kl. 19.21 (CEST)

Här är diskussionen om det IB tar upp ovan.[1] Edaen (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 19.26 (CEST)

Problemet med den åtgärd som diskuterats är just att det inte finns stöd i policyn för att censurera ett födelseår. Nu gjordes det ändå i det ärendet, och då får man nog som censor vara beredd att förklara sig. I synnerhet som man i samma veva råkat censurera en boktitel av misstag. Istället valde man att skjuta frågan vidare till WMF och där ligger den uppenbarligen fortfarande, eftersom ingen förklaring kommit ännu. Att det blev ett "drev" ligger nog mest i händerna på de glada amatörer som försökte visa sitt stöd till censorerna genom att besvara varenda inlägg med frågor till frågarna... //Romulus74 (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 23.19 (CEST)

@Romulus74: Det kom tydligen ett svar:

[...] Vi frågade WMF och fick svaret att de överlåter frågan till oss, vad det verkar. [...] Hannibal (diskussion) 20 oktober 2017 kl. 16.05 (CEST)[2]

Edaen (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 11.45 (CET)

Nej. Vi två censorer fick till oss källbelagd information som gjorde att vi i dialog kom fram till att viss uppgift skulle censureras. Hannibal genomförde åtgärden. Tyvärr råkade händelserna sammanträffa med att Hannibal var bortrest och jag själv var upptagen med min fars död och de åtaganden jag hade i samband med den. När det framkom att fler uppgifter än den vi diskuterat tagits bort tog det därför mer tid innan jag fick tag på Hannibal för att uppmärksamma kollegan på detta och säkerställa att åtgärden inte påkallats av information av akut art som jag pga mina andra åtaganden missat att ta del av. Och där hade då ngn form av missförståndscirkus redan dragit igång onwiki vilket ställde mig inför att bryta mot antingen min plikt som admin att söka konsensus (vilket skulle krävt att jag brutit min plikt mot wmf) eller att eller att bryta mot mitt åtagande som censor. Dessutom kunde jag inte svara på frågor om kollegans handlingar innan jag fått svar, och kunde inte skriva det heller eftersom det då riskerade att avslöja kontexten för en censurerad uppgift om det var så att den censurerats av ett akut skäl. Grundprinciperna som krockade kvarstår varför det omöjliga i censorskapet kvarstår. Uppenbart är också att det inte finns ngn konsensus kring enslruppdraget och inte heller någon konsensus i förtroendet för dess utförande. Det är därför IMO omöjligt i nuläget att ha lokala censorer på svenskspråkiga Wikipedia. Idunius 28 oktober 2017 kl. 23.51 (CEST)

@Innocent bystander: Det kan vara jag som missar något, men det tydligaste dokumentet jag hittat är meta:Confidentiality agreement for nonpublic information, där det står "Nonpublic information is private information, including private user information, which you receive either through the use of tools provided to you as an authorized Wikimedia community member or from other such members." Det finns en hänvisning vidare till stiftelsens Privacy Policy, men den tycks snarast vara utformad med tanke på användarnas information, inte vad som står i artiklarna. I vilket fall har jag inte hittat något tydligt stöd i den för uppfattningen som framförts att censorerna är förhindrade att diskutera all användning av verktygen. Eftersom du dock tycks mena att detta är fallet undrar jag om du kan ge en mer detaljerad hänvisning till det dokument eller stycke som du baserar denna uppfattning på?

andejons (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 07.23 (CET)

Inget av de dokument som jag har hittat på Meta hindrar censor (oversighters) att redogöra för de åtgärder de genomför. Därför ser jag inte heller något problem med att ha lokala censorer. Problemet skulle i så fall vara att de gör egna tolkningar av reglerna som inte accepterars av gemenskapen. Jag tycker därför att det är helt nödvändigt att vi har lokala censorer, helst fler än två eftersom det tydligen var så i det här fallet att de två vi hade var mer eller mindre upptagna. Att globala stewards skulle redovisa sina åtgärder på svwp ser jag tyvärr som fåfängt hopp. Jag kan tillägga att jag i mitt arbete ibland utför liknande åtgärder. Det räknas då som myndighetsutövning och då är det synnerligen viktigt att redovisa vilka åtgärder man har vidtagit och med vilket stöd. /ℇsquilo 29 oktober 2017 kl. 16.57 (CET)

Om vi skall kräva den typen av redovisning föredrar även jag att stewards har hand om censuren här. Dylik transparens är ej önskvärd. Vi måste lita på dem vi väljer. Jag anser snarast att öppenheten var väl stor i våras. Det rubbar dock inte mitt förtroende för de inblandade censorerna, naggar det inte ens i kanten. Det finns dock andra användare vars omdöme verkar svikta. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 22.17 (CET)

Om det inte redan framgick så anser jag att en sådan transparens inte bara är önskvärd, den är fullständigt nödvändig och grundläggande för inte bara användarnas förtroende för Wikipedia utan även allmänhetens. /ℇsquilo 30 oktober 2017 kl. 07.45 (CET)

Som jag ser det är det öppenheten som skadar vårt förtroende i allmänhetens ögon. Då syftar jag alltså inte på den sensationslystna populasen utan på dem som har respekt för andras integritet. Vi bör inte lämna ut människor åt pöbeln. Fersenska mordet är den största skamfläcken på Sveriges flagga. Dylikt skall vi inte göra oss medskyldiga till. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2017 kl. 08.17 (CET)

Mina två cent

Jag har ingen patentlösning på det här problemet med censorer. Och jag vill inte att det uppfattas som att jag talar i egen sak här, så jag kanske ska börja med att säga att jag inte tänker ställa upp till omval som censor, av den enkla orsaken att jag hellre vill fokusera på att skriva artiklar, putsa på Wikipedia-hjälpsidorna och vara med på skrivstugor. Jag har inte blivit sårad av den kritik jag har fått utan tycker att det har funnits poänger där. Jag har heller inte hållit mig undan diskussionen för att jag är generad, utan för att jag varit upptagen med andra saker utanför Wikipedia. Istället har jag följt diskussionen med stort intresse på lite avstånd för att så många som möjligt skulle få yttra sig och nu när det står inför ett avslut tänkte jag ge mina två cent:

• jag tycker definitivt att vi ska se det här som en stor sak, och respektera de röster som angetts enligt de regler som fanns vid tillfället och dessutom inte rusa in i något nytt utan att tänka efter
• i mina ögon finns det två huvudsakliga orsaker till att jag inte blivit omvald: a) det uppenbara, med ett fall som av flera skäl gick sämre än önskvärt, och där min insats gick att kritisera, b) att svenskspråkiga Wikipedia ligger mittemellan liten användarbas och stundvis stora administrativa behov, något som gör att det kan vara svårt att hitta ett väl fungerande system. Vi är tillräckligt stora för att känna att vi behöver lokala censorer, men inte tillräckligt stora för att censorerna ska få regelbunden "träning", så att gemenskapen får upp förtroendet och kunskapen om censorernas arbete. (Det kommer alltid finnas ett visst motstånd, men här har funktionen inte fullt konsensus, vilket jag ser en del av rösterna uttrycka.)
• vägen framåt bör i mina ögon se ut någonting sånt här: 1) vi avslutar diskussionen om min roll och omvalet av mig. Jag tar på mig skulden för det som skedde och ber om ursäkt, och överlämnar åt nuvarande/kommande censorer att fixa till berörd artikel enligt regler och egen bedömning. Jag kan därvidlag finnas tillgänglig för att bistå med epost och svara på frågor. 2) vi tar bort verktygen för mig, och eftersom det innebär att vi enbart har en censor, något som inte är tillåtet enligt reglerna, även Julles verktyg, med en förståelse om att Julles verktyg enbart tas bort av detta skäl och inte för att gemenskapen förlorat förtroendet för användaren. Vi har under mellantiden stewarder för eventuella censorsfall. 3) om två-tre månader påbörjar vi en ordentlig diskussion kring hur en effektiv censorsfunktion som kan ha stöd i konsensus skulle kunna se ut, där detta fall inte blir utgångspunkt, eftersom skulden helt och hållet var min (se punkt 1 ovan). Det bör leda till en delvis omskriven sida om censorsfunktionen här på svenskspråkiga Wikipedia. För att den ska ha konsensus bör den ha stöd i 90% av de röstande (med förbehållet att det inte är en omröstning utan ett sätt att söka konsensus, så att argument ska föras fram och diskuteras). Förslagsvis tas några av de idéer som presenterats upp här i diskussionen upp. 4) tidigast en månad senare kan tillsättning av nya censorer ske enligt det förfarande som beslutats nyligen. Julles verktyg bör då återställas per automatik, om inte förtroendet för honom eroderats. Jag kommer som sagt inte att ställa upp i den tillsättningen, eftersom jag inte vill färga den diskussionen med mitt misstag.

Jag hoppas att jag inte på detta sätt förstör diskussionen ovan, utan att den kan gå framåt i en mer positiv anda.//Hannibal (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 14.44 (CET)

Tack för dessa värdefulla synpunkter! Vi tvingas respektera Hannibals önskan att bli av med verktygen, så den delen av samtalet är avslutad. Däremot ser jag ingen anledning att vänta med att fatta beslut om den framtida lösningen. Inte heller anser jag att det krävs 90% till stöd för den. Normal konsensus (omkring två tredjedelar) bör räcka. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 14.56 (CET)

Först angående din "skuld". I min omröstning för admin fick jag 53 stöd och två emot, och de emot för att jag som en av de 5888 adminåtgärder jag gjort sista året, hade förhastat skrivskyddat en sida i en timme, en mindre lämplig åtgärd men inte explicit missbruk. Jag ser inte det klassar mig som olämplig som admin och inte ens som en dålig admin, utan att det är svårt undvika i en roll när man är (mycket) aktiv (vilket dock inte hindrar att jag själv kan dra lärdomar från det). På samma sätt med din insats. Den kanske inte var optimalt hanterad och det kanske berodde på oturliga omständigheter, men det går inte alltid agera perfekt, och något missbruk/felagerande var det inte. Och med 54 stöd röster för admin med noll emot visar det du har oförändrat mycket högt förtroende, och de få som röstat emot som censor pga ditt agerande var väldigt få (2-4?) och inte fler än vad jag ser ligger i rollen att göra svåra saker. Så jag anser det inte är rimligt du känner någon skuld för ditt agerande eller ber om ursäkt för det. Den andra delen är implikationerna av omröstningen. När du som har högst förtroende av alla får bassning, hur kan vi då tro det går för någon med lägre grundförtroende? Ju mer jag själv följer diskussionen här ju mer tycker jag vi fjärmar oss från möjligheten komma till en fungerande bemanning av en lokal censororroll, vare sig det är inom närtid eller om fyra fem månader.Yger (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 15.32 (CET)

Försök till uppsamling

Diskussionen står och stampar. Utgångspunkten måste vara att det finns ett stort stöd, större än vad som normalt anses behövas för konsensus (minst 89 % i senaste omröstningen), för att vi skall ha lokala censorer, samtidigt hindras detta tillfälligt av nuvarande regelverk. För att vara konstruktiva bör vi inrikta diskussionen på vad som konkret skulle krävas för att vi åter skall få egna censorer på svwp. Av förslagen som framförts ovan vill jag ansluta mig till att vi skall ha tre censorer som väljs omlott vid olika tidpunkter så att vi aldrig riskerar att bli utan censor som nu. Vidare bör det nödvändiga stödet anpassas till de internationella kraven, om jag har förstått det rätt 70-80 % stödröster istället för som nu 90 %, lämpligen 75 %, samma som för IP-kontrollanter. Det är hittills en liten minoritet som framfört att vi inte kan ha lokala censorer pga risken för påtryckningar från gemenskapen. Deras synpunkter är värda att ta på allvar, men de dåvarande censorerna visade att de klarade av att stå emot trycket under ÅE-drevet. När det gäller risken för yttre påtryckningar är det nog bra om eventuella kandidater är anonyma utåt (dvs inte gentemot WMF). /Ascilto (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 14.16 (CET)

Jag tycker vi först ska vara överens om vilka krav som gäller för censorer. Det är ingen idé att utse censorer om alla har olika åsikter om vad de ska göra och hur det ska göras, då riskerar vi bara nya drev. Helst ett svenskt dokument att hänvisa till som inte är för långt men tillräckligt för att dämpa nya tendenser till drev. Väljer vi tre censorer om lott bör vi också ha i åtanke att vi kan få göra fyllnadsval om någon avsäger sig. Det är kanske inte så vanligt, men kan hända. Om någon avsäger sig med mindre än ett år kvar på sin post är det förmodligen bättre att välja censor på 3 år + kvarvarande tid från den som avsagt sig, annars bör fyllnadsvalet vara för den tid som är kvar så perioderna fortsätter gå om lott.Machatjkala (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 14.30 (CET)

Jag tycker Wikipedia:Censorer är tillräckligt tydligt med censorernas funktion. Vad är det där som du tycker är oklart? /Ascilto (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 14.37 (CET)

Det har tillkommit otydligheter i översättningen från engelska till svenska. På engelska står det:

Removal of non-public personal information such as phone numbers, home addresses, workplaces or identities of pseudonymous or anonymous individuals who have not made their identity public, or of public individuals who have not made that personal information public.[3]

Vilket på svenska blivit:

Radering av ej offentlig personlig information som exempelvis telefonnummer, hemadresser, arbetsplatser och verkliga identiteter på pseudonymer eller personer som inte har offentliggjort sin identitet, eller offentliga personer som inte har offentliggjort denna information.[4]

Det engelska uttrycket non-public personal information definieras i Confidentiality agreement for nonpublic information på Meta som:

Nonpublic information. Nonpublic information is private information, including private user information, which you receive either through the use of tools provided to you as an authorized Wikimedia community member or from other such members. Nonpublic information includes "personal information" as defined by the Wikimedia Privacy Policy, IP addresses, and other personally identifying information that are not otherwise publicly available. It does not include information about a user that that user has made public on the Wikimedia projects.

Vad som i originalet handlar om integritet för användare på Wikimediaprojekten har i översättningen kommit att ges ett uttryck som kan tolkas som att det även gäller artikelsubjekt. Edaen (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 15.29 (CET)

Jag instämmer med Ascilto. Någon egentlig oklarhet kring censorernas roll existerar inte. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 14.59 (CET)

Det existerar definitivt oklarheter i översättningen av censorinstruktionen och därigenom om censorernas roll. Edaen (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 15.29 (CET)

Även om jag har velat en del i frågan om vi kan ha censorer (då med förändrade förutsättningar) eller ej, blir jag allt mer säker på att det är en omöjlighet med lokala censorer som situationen är idag. Vi kommer aldrig att nå någon enighet om censorernas roll. I april hade vi en låång debatt på KAW utan att uppnå enighet. Och titta nu på diskussionen ovan! Vartenda ord i WMF:s dokument vägs på guldvåg (åter igen...) Kan vi förutsätta att någon åtgärd är tillåten som inte nämns där? Överensstämmer den svenska översättningen med originalet eller ej? Och G-d förbjude om vi skulle överlåta tolkningen till WMF! Hur ska det gå att sammanfatta något sådan debatt? Under sådana omständigheter har vi helt enkelt inget val än att överlåta censorsuppdragen åt stewards. Det är enda sättet vi kan försäkra oss om att de sker utan någon påverkan från något håll. / Ternarius_D 29 oktober 2017 kl. 15.47 (CET)

Varför inte lägga ner hela den svenska språkversionen? Om vi med vår storlek inte kan sköta oss själva anser jag att vi börjar förlora vårt existensberättigande. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 21.25 (CET)

Att vi är mindre kan vi utnyttja som en fördel, genom att vara mindre byråkratiska och hantera varje fall individuellt.Men det ger också nackdelar i att vi blir mindre "vana" vid några handgrepp som inte är så frekvent förekommande. Det har aldrig rört sig mer än om några enstaka ärenden per år för censorer, det är få både för dem och omgivningen för att vi skall vara inkörda på dessa ibland svåra frågor.. Yger (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 21.30 (CET)

@Tostarpadius: Reglerna i det här fallet är gemensamma för alla WMF-projekt och därför är den engelska versionen den som gäller. Det är en annan sak när vi själva kan utforma reglerna. Edaen (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 21.45 (CET)

Reglerna är gemensamma. Just därför råder inga oklarheter. Samtalet på KAW var i mina ögon helt obegripligt. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 22.11 (CET)

När jag skrev om vår storlek menade jag inte att vi är små. Även om både vi och cebwp diskrimineras i olika sammanhang hör vi till de verkligt stora versionerna, i varje fall vad antalet artiklar beträffar. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.37 (CET)

Praxis med länkar?

Finns det någon praxis att bara länka en gång per referens till person? Jag tittar på Aftonbladets sida, och där dyker ex Magnus Wennman upp en gång med länk, men nedanför är detta namn helt olänkat. Jag ser ett problem i att om första referensen till namn någon gång skulle flyttas runt eller helt enkelt raderas, så kan plötsligt namnet stå helt utan länkning. Därför vore det bättre om man såg länkningar varje gång – iaf när artiklarna är så stora som ABs. Malkin314 (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 23.01 (CEST)

Jag tycker att det är ett större problem med för mycket länkningar. Praxis är, som du skriver, att bara länka första gången. Wikipedia:Wikilänkar ger mer vägledning. Mvh/Gotogo (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 23.08 (CEST)

Tack då vet jag Malkin314 (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 00.20 (CEST)

I långa artiklar kan man med fördel länka en gång per avsnitt. /ℇsquilo 29 oktober 2017 kl. 15.30 (CET)

Inte alls med fördel. Det finns inget förbud, men det är inte att rekommendera. Det är helt onödigt utom i rena undantagsfall. Finns ett namn exempelvis både i brödtexten och i en lista kan mer än en länk vara på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.34 (CET)

Namnformer, Börje och Birger.

Vore tacksam för synpunkter på artikeln Börje, avsnittet om namnet/formen Birger. Sakdiskussionen ska hållas på Diskussion:Börje, inte här. Tack! /NH 30 oktober 2017 kl. 12.08 (CET)

Just nu är det endast Ascilto och undertecknad som samtalar. Vi har diametralt olika syn på artikeln, så fler röster behövs verkligen. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.31 (CET)

Kvalitetsmätningen november för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt, men inte kategoriserad som Utmärkt på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt, men kategoriserad som Utmärkt på svwp C: Flaggas som Bra, men inte kategoriserad som Bra på svwp D: Flaggas inte som Bra, men kategoriserad som Bra på svwp E: Flaggas som Rekommenderad, men inte kategoriserad som Rekommenderad på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad, men kategoriserad som Rekommenderad på svwp

Idag finns det tre artiklar, Bipolär sjukdom, Upphovsrätt i Sverige och Schizofreni, där den förstnämnda räknas dubbelt i tabellen ovan då den bytt status, med en flaggning i Wikidata som inte stämmer överens med kategoriseringen i svwp. --Larske (diskussion) 1 november 2017 kl. 12.01 (CET)

Det verkar vara @Kigsz: som verkställt statusändringen i ett par av artiklarna. Det skulle ju vara smidigt om han ville lägga in i sina rutiner att även fixa med badge på Wikidata samtidigt som han ändrar stjärnan på artiklarna. Boivie (diskussion) 1 november 2017 kl. 13.18‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Volontärer till #WikiDivCon

Helgen som kommer (3-5 november) arrangerar Wikimedia Sverige en mångfaldskonferens för Wikimediarörelsen. Konferensen kommer att vara på i Stockholm, och det kommer att komma ungefär 80 personer från 40 länder. För att konferensen ska flyta smidigt behövs ett antal frivilliga som fungerar som help desk, hjälper till med dokumentation av diskussioner och ser till att deltagarna hittar in i rummen efter fikapauser. Dessutom behövs några som kan hjälpa till att guida deltagarna från Sheraton (där konferensen är och dom flesta bor) till Livrustkammaren på fredagseftermiddagen, och på vägen säga några korta ord om husen som passeras. Schemat för när och vilka som behövs finns i en tabell på Meta. Intresserade kan antingen skriva in sig direkt där, kontakta mig eller maila diversitywikimedia.se.
En del av dom konferensdeltagare som kommer tidigt kommer dessutom att vara med på den wikifika som är i Stockholm på torsdag, så möjlighet till diskussioner med wikimedianer från andra gemenskaper finns då också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 30 oktober 2017 kl. 09.46 (CET)

Om det är någon som vill hjälpa till på distans behövs det hjälp med att hålla koll på sociala kanaler och chattgrupper och svara på frågor där. Säg till i så fall så bjuder jag in och guidar till det som finns. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 30 oktober 2017 kl. 10.53 (CET)

Axel Pettersson (WMSE) jag dyker upp på wikifika idag i Sthlm. Om det behövs kan jag vara med i helgen och hjälpa till - Salgo60 (diskussion) 2 november 2017 kl. 00.46 (CET)

Hurra Salgo60! Det finns fortfarande några hål att fylla i schemat. Vad sägs om dokumentationshjälte lördag och söndag förmiddag? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 november 2017 kl. 10.09 (CET)

Kategori "Strategibrädspel"?

Det finns en kategori "Strategibrädspel" som verkar lite underlig. Dels innehåller bara kategorin ett fåtal spel idag (långt färre än vilka som bör klassas som sådana), dels är det inte en kategorisering som är etablerad inom brädspelskretsar. De flesta brädspel innehåller ett visst mått av strategi, om vi inte talar om de allra enklaste som helt baseras på slump eller annan färdighet. Det är möjligt att den som kategoriserade här hade tänkt sig spel som är "pure strategy", dvs som saknar all form av slump – men kategoriserade spel tycks inte matcha, och det finns redan en kategori för detta ("Spel_med_fullständig_information").

Mitt förslag är att denna kategori helt skulle kunna utgå. Vad tycker ni? Malkin314 (diskussion) 2 november 2017 kl. 00.20 (CET)

Det låter vettigt. Wikipedia:PK är rätt sida för ett sådan diskussion./Gotogo (diskussion) 2 november 2017 kl. 00.33 (CET)

Tack! Tar diskussionen dit. Malkin314 (diskussion) 2 november 2017 kl. 00.57 (CET)

@Gotogo: Kolla gärna att det blev rätt. Det verkar som länken vart man skall lägga in ny diskussion var lite fel... Malkin314 (diskussion) 2 november 2017 kl. 01.09 (CET)

Kvalitetsmätningen november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Avbetningen av artiklar med mallen {{språkvård}} har fortsatt, mycket imponerande! I övrigt mest små uppgångar, förutom rel som ökat ordentligt.Yger (diskussion) 1 november 2017 kl. 11.44 (CET)

För någon månad sedan bytte vi ju ut Ugglan mot "Ifrågasatt uppgift", och jag undrar om det inte är dags att även byta ut "icke-wiki" mot en annan kategori? Med undantag för förra månaden då det låg 2 artiklar i den kategorin har den varit nollad sedan september 2015, så det tyder på att den kategorin är välbevakad och att artiklar som hamnar där åtgärdas ganska så omgående. Jag skulle istället vilja byta ut den mot en kategori som är lite mindre känd och därför eftersatt, exempelvis Kategori:Artiklar som behöver förtydligas som innehåller 4422 artiklar i skrivande stund och där de äldsta har varit mallade sedan 2010. I fallet med Ugglan var ett argument att alla artiklar med Ugglan-mallning även räknas med i statistiken för språkvård, så där "tappade" vi inte några artiklar iochmed att kategorin togs bort, vilket isåfall möjligtvis skulle vara risken här. Jag tror dock inte att vi riskerar att kategorin ökar hejdlöst om vi tar bort den från kvalitetsmätningen eftersom det verkar arbetas aktivt med den. Vad tycker ni andra? Icea (diskussion) 2 november 2017 kl. 07.49 (CET)

Jag tycker att icke-wiki är så grundläggande att jag helst ser att den kategorin är kvar i mätningen. Vi har användare som jobbar fantastiskt bra med detta nu, men det känns ändå bra att ha med den kategorin i mätningen, tycker jag. Ugglan var inte grundläggande på det sättet, att det hämtas material därifrån utan bearbetning känns nu som något som mer eller mindre ligger bakom oss, medan icke-wiki nog alltid kommer finnas. Höstblomma (diskussion) 2 november 2017 kl. 20.44 (CET)

Tja det finns användare som för över biografiartiklar från Ugglan med värderingar och allt. Å andra sidan finns det inte många som märker upp dessa artiklar. /Ascilto (diskussion) 2 november 2017 kl. 20.50 (CET)

Vem syftar Du på? Jag vet ingen sedan Gegik slutade. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2017 kl. 21.39 (CET)

[5], se diskussionssidan för förtydligande. /Ascilto (diskussion) 2 november 2017 kl. 21.43 (CET)

Att låta ett enstaka exempel leda till ett så svepande omdöme är en olycklig debatteknik. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2017 kl. 22.37 (CET)

Du gör ett bra arbete med att skapa artiklar om dramatiker från fler språkområden än de engelska och tyska, låt vara med Ugglan som källa. Jag ser artiklarna på min bevakningslista, men brukar inte gå in och kolla dem. Låt oss hoppas att värderingarna i artikeln Bartolomé Torres Naharro var en engångsföreteelse. /Ascilto (diskussion) 4 november 2017 kl. 16.58 (CET)

Månadens artiklar

"Operation Anubis" och "Arganträd".

Det blev en artikel ur den europeiska politiken och en från den nordafrikanska botanikens värld som belönades i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under september månad. Operation Anubis blev bästa nya artikel och Arganträd den bästa utökningen. Dessutom utdelas pris för de flesta nya artiklarna (177 stycken) och utökningarna (30 stycken) under oktober.

Nu är det november, och vi kan rösta på oktober månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 24 nya och 15 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 5 november 2017 kl. 06.25 (CET)

Om #metoo-rykten

Jag har nu lagt in NLP-mall på vissa sidor där rykten florerar på sociala media efter #metoo. Här det bör alla användare informeras om att det kan anses som förtal att sprida rykten som kan tänkas skada en person. Jag hoppas admin kan vara uppmärksamma och ingripa tidigt. Malkin314 (diskussion) 30 oktober 2017 kl. 23.08 (CET)

Att det skulle utgöra förtal tror jag ingen som för in sådan "information" bryr sig om. Man behöver inte vara administratör för att ta bort sådana inlägg, det kan vilken användare som helst göra. Om det är i synnerhet grova anklagelser så kan du/någon annan göra en begäran på Wikipedia:BOÅ där du begär att få en sidversion raderad från historiken. Jag tror inte det ska vara nödvändigt för "enklare rykten" av typen "I samband med #metoo anklagades X för att ha gjort A och B på 2 personer". Värre är det om de (verkliga eller påhittade) offrens namn skrivs ut, till exempel. Skottniss (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 00.13 (CET)

Jag rekommenderar nog ändå att vi konsekvent döljer ryktesspridning även från historiken, definitivt när det inte ens finns goda källor på uppgifterna. /Julle (disk.) 31 oktober 2017 kl. 01.02 (CET)

I de flesta fall räcker det med att återställa. Vi bör vara mycket restriktiva med att dölja sidversioner – det bör endast ske vid mycket grov ryktesspridning. / Reddarn (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 01.16 (CET)

När det finns flashback trådar som lästs av över en miljon konton ser jag inget behov av att behova dölja historik. I ett liknande fall ansågs det då tom acceptabelt diskutera rykten på diskionsionssidan.Yger (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 06.26 (CET)

I Virtanens fall, och Timmele fall, var det inte i första hand Flashback. Det var på Cissi Wallins instagram, respektive Lulu Carter, som i stort sett alla etablerade nämnde, och de nämnde dessutom att det stod i klartext där. Så där fanns förstahandsinformation, som iofs faller utanför veriferbarhetskravet men på ett annat sätt.--LittleGun (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 09.13 (CET)

Och vi är mycket mycket bra på att upptäcka och ta bort sådan inlägg och de som gör dessa läser inte på artikelns diskussionssida.Yger (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 06.29 (CET)

Och de inlägg du gjort i natt markerar vilka som berörs av dessa rykten på ett olämligt sätt. Jag tar därför bort dina "varningar".Yger (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 06.32 (CET)

Bör inte ens NLP stå kvar? Det saknades på en av artiklarnas diskussionssida. (Riktat till @Yger: ) Malkin314 (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 10.07 (CET) >>> Tillägg: nu såg jag att NLP-mallen stod kvar. Tack för ändring!

@Malkin314: NLP? Du menar väl {{BLP}}? --Allexim (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 21.41 (CET)

@Allexim: Jag kopierade av andra, där stod det {{NLP}} och verkar bli rätt. Mall BLP skickar vidare till Mall NLP. Men vet inte själv för är inte så insatt Malkin314 (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.46 (CET)

Jag är lite kluven, även om det i många fall är rätt person som anges på Flashback, och då det säkert är som du säger namnet är vida spritt, så är det inte helt oproblematiskt att använda flashback som källa. Men, helt enkelt är det inte. Är det ett seriöst försök till att redigera artikeln, så är det enligt mig helt ok att låt det stå kvar i historiken, men om det bara är grova angrepp som inte har några källor är jag tveksam. Ghostrider 31 oktober 2017 kl. 21.58 (CET)

Flashback som källa!? Man häpnar! --Allexim (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.08 (CET)

Nej, precis. det ar det jag menade att vi inte skall använda flashback som källa. Ghostrider 31 oktober 2017 kl. 22.36 (CET)

Diskussionssidor och redigeringskommentarer är i praktiken en integrerad del av uppslagsverket. Visserligen är de inte avsedda för den direkta informationsspridningen - som artiklarna - men de är tillgängliga och möjliga att läsa i lika hög grad som artikelinnehållet. Vi får absolut inte hamna i ett läge där de delarna av helheten börjar fylla samma funktion som ryktesspridning i andra - mer utpräglat skvaller och ryktesinriktade - nätforum. Slutsats: Kan inte namnet nämnas i artikeln kan det inte heller nämnas i diskussionssidor och redigeringskommentarer. Lindansaren (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.23 (CET)

Jag instämmer helt med Lindansaren. Det är ytterst allvarligt att lösa rykten diskuteras öppet i anslutning till våra artiklar. Oavsett om det är förtal i juridisk mening har det en moralisk aspekt. Så länge det hela inte har bekräftats genom fällande domar eller egna erkännanden skall vi under inga som helst omständigheter ge spridning åt det. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.29 (CET)

Instämmer med Lindansaren jag med. Matanb (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.32 (CET)

Tack alla för klargörande hur detta bör hanteras! Malkin314 (diskussion) 5 november 2017 kl. 22.33 (CET)

Det märks att det är höstlov

Tabellen visar antalet blockeringar av klottrande IP-addresser per veckodag och timme på dygnet, dels i medeltal för de fyra "normala" skolveckorna (v40–v43) och dels för måndag och tisdag i höstlovsveckan (v44).

veckodag	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	Hela dygnet
mån (v40−43)	0	0	0	0	0	0	0	0	0,25	2	1,5	2	3,75	3	2,75	2	1,5	0,25	1	0,5	0,25	0,5	0,25	0	21,5
tis (v40–43)	0	0,5	0	0	0	0	0	0,75	1,5	3	3,5	3	4	3	3,75	3	0,5	1,25	0,25	2,5	2,25	1	0,25	0	34
ons (v40–43)	0	0	0,25	0	0,25	0	0,25	0	1,25	2,25	4	3,5	3	6,25	2,5	0,75	2,5	1	1	0,5	1	0,75	0,75	0,25	32
tor (v40–43)	0	0	0	0	0	0	0	0	2,25	2,25	4	2,25	2,75	1,5	1,75	0,5	1	0,5	0,25	1,25	1,5	1,75	0,5	0,5	24,5
fre (v40–43)	0	0	0	0	0	0	0	0,25	2	1,75	5,25	4,25	2,25	1	1,25	1	0,25	0,25	0,75	0,5	0,25	0,75	0,25	0	22
lör (v40–43)	0,25	0	0	0	0	0	0	0	0	0,25	0	0,25	0	0,5	0,25	0,25	0	0	0,25	0,75	0,5	2	0,75	0	6
sön (v40–43)	0,25	0	0	0	0	0	0,5	0	0	0	0,5	1	0,5	1,25	1	0	0,25	1	0,75	0,25	0,25	0,5	0,5	0,5	9
mån (v44)	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1	0	1	0	0	1	0	0	0	1	1	0	0	0	6
tis (v44)	0	0	0	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	6
ons (v44)	4	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1	2	0	1	1	1	11
tor (v44)	0	3	0	0	0	0	0	0	0	1	0	3	1	0	0	1	2	0	1	2	2	0	0	0	16
fre (v44)	2	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1	1	1	2	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0	10
lör (v44)	0	0	0	1	0	0	0	4	0	0	0	0	1	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	0	8
sön (v44)	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1	0	0	1	3

Det kan naturligtvis vara administratörerna som har tagit höstlov, men troligare är väl att det är klottrarna som denna vecka ägnar sig åt något annat. --Larske (diskussion) 1 november 2017 kl. 11.32 (CET)

Höstlovsveckan är nu slut och jag har kompletterat tabellen ovan med ons–sön v44 (1–5 november). Totalt sett blev det 60 IP-blockeringar under höstlovsveckan jämfört med 149 under en "normal" vecka (medeltal för vecka 40–43), en minskning med 59 procent. Minskningen under "skoltid" (måndag till fredag mellan 8 och 16) var 79 procent, från 101,5 till 21 per vecka.

Även antalet blockeringar av inloggade användare minskade med 48 procent, från i medeltal 48,5 per vecka under vecka 40–43 till 25 under vecka 44. --Larske (diskussion) 6 november 2017 kl. 02.13 (CET)

Fem år för att rätta ett fel som spritt sig

Sedan jag började med mina socknar för drygt fem år har jag reagerat mot några begrepp (Eskilstunahus län mfl) i Södermanland, som jag kände inte stämde, och källor fanns inte, inkl uppgifter i vanliga uppslagsverk. Jag ville dock inte ta bort, då det ju kan funnits källor andra än jag haft tillgång till. Nu har jag dock lånat böcker som har ypperliga källor, direkt från primrkällorna, och jag har nu påbörjat justera till rätt. Men då upptäcker jag dessa fel (från 2006) har spritts till anda språkversioner (tre i detta fall) i sig utan källor. Borde man göra mer än rätta här? Eller bara låta det vara?Yger (diskussion) 1 november 2017 kl. 20.50 (CET)

Bäst att rätta de andra språkversionerna också, alternativt påkalla uppmärksamheten och låta någon annan göra det om språken lägger barriärer i vägen, tänker jag. Annars riskerar det sprida sig därifrån till ytterligare språkversioner. /Julle (disk.) 1 november 2017 kl. 20.53 (CET)

Jag har varit med om att upptäcka att felaktiga uppgifter spridit sig från engelskspråkiga Wikipedia till ett trettiotal andra wikier. Det var inte roligt att gräva i. /Julle (disk.) 1 november 2017 kl. 20.54 (CET)

(Redigeringskonflikt) Rätta eller be någon där. Risken är att det kommer tillbaks här om några år annars med... Ju tidigare det rättas desto mindre spridning. Adville (diskussion) 1 november 2017d kl. 20.56 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ingen användare har plikter, men när sådana fel har upptäckts känns det inte bra att låta dem stå kvar annorstädes. Risken är att de kommer att leva kvar som faktoider och spridas ytterligare. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2017 kl. 21.00 (CET)

Tack, jag la in en varning på de artiklarnas diskussionssidor. Ändra vill jag inte, men det borde hindra att felet förs vidare.Yger (diskussion) 1 november 2017 kl. 21.02 (CET)

För ett ögonblick trodde jag att det var jag som var orsak till felen eftersom det var jag som IP-nummer som iordningställde listan över län enligt 1634 års regeringsform och samtidigt rensade ut slottslän o.dyl 2007.[6] Jag utgick då från Riksarkivets SVAR med stöd av Ugglan och NE. Till min lättnad ser jag nu att de på senare tid felaktigt listade länen inte fanns med i förteckningen då. Felen har kunnat smyga sig in eftersom jag inte bevakat sidan tillräckligt noga, jag brukar sällan kolla blå, registrerade användares redigeringar. /Ascilto (diskussion) 1 november 2017 kl. 22.03 (CET)

@Yger: Ser att du avlägsnat de flesta slottslänen från förteckningen. Nu är det bara två län kvar som inte har stöd hos SVAR och de är Helsingborgs län och Landskrona län. Uppgiften att dessa danska län avskaffades 1669 förefaller märklig då Skåne styrdes av en svensk generalguvernör 1658-1669 och 1676-1716 - möjligen beror luckan helt enkelt på att ett namn saknas i längden, se Svenska generalguvernörer. Konstigt att folk lagt in län som uttryckligen strider mot kriterierna i ingressen, är den otydlig på någon punkt? /Ascilto (diskussion) 2 november 2017 kl. 14.05 (CET)

Ja, felaktigheterna/tokighetern verkar lagts in 2006 och 2007, och du gjode en första rensning 2007. Hög tid få det rätt nu, det dröjerkanke någon vecka innan jag kommer till Skåne, men då sakll jag fixa även dessa två.Yger (diskussion) 2 november 2017 kl. 14.11 (CET)

Menar du 2016 och 2017? Det förefaller mer troligt då listan jag ställde samman 2007 bara innehöll de län som SVAR förtecknar. /Ascilto (diskussion) 2 november 2017 kl. 14.19 (CET)

Det är vanskligt att ge sig in och redigera på ett språk som man kanske inte behärskar. Därför brukar jag nöja mig med att ta interwikin av {{ifrågasatt uppgift}} och klistra in. /ℇsquilo 6 november 2017 kl. 07.58 (CET)

Toni Edelmann

Artikelutkast flyttat till sandlåda.--LittleGun (diskussion) 6 november 2017 kl. 10.32 (CET)

Wikipedias Asienmånad börjar nu!

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asienmånad är november och börjar idag, onsdagen den 1 november. För tredje året arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. För svenskspråkig del deltog ifjol 8 skribenter, med 90 godkända artiklar. Hur ska det gå i år!?

Varmt välkommen att anmäla ditt intresse att delta, eller att bara studera reglerna. Deryni (diskussion) 1 november 2017 kl. 05.32 (CET)

Länken i rutan överst på Wikipedia-sidan leder till Asien-månad 2016. Bör väl ändras till 2017. JW (diskussion) 7 november 2017 kl. 08.04 (CET)

Wikipedia uppmärksammas negativt av alternativmedia

Det kunde vara värt att alla känner till detta tänker jag: https://nyheteridag.se/svensksprakiga-wikipedia-anklagas-for-politisk-slagsida/ Malkin314 (diskussion) 5 november 2017 kl. 23.29 (CET)

Också rapporterat på Wikipedia i media. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 november 2017 kl. 00.38 (CET)

Det är nyttigt för oss att lära hur det fungerar med att vrida info åt önskat håll. Här är texten formellt oklanderligt och den berörde får utveckla lite vad som faktiskt gäller. Men med rubriken Svenskspråkiga Wikipedia anklagas för politisk slagsida (ger redan svaret wp har politisk slagsida) och att den inleds med Sadés uttalande att allt handlar om politiska åsikter bland wikipedianer (ger svaret på varför, dvs inte källkrav etc som Paracel sedan säger) så är det sedan "kört". Fakta kan lika väl motivera en artikel med rubriken Wikipedia stoppar propagandaspidning av nytt invandrarkritiskt parti och en inledning där någon uttalar hur MED är experter på den nya modellen att utnyttja sociala media för spridning av vinklad info, då skulle enkätsvaren se helt annorlunda ut, även i Nyheter idag.Yger (diskussion) 6 november 2017 kl. 07.13 (CET)

De skriver lite omständigt och det tar lång tid att komma till slutet, men när man väl läst igenom så är det inte Wikipedia som står där med svansen mellan benen. Det framgår att vi inte gjort något fel, men de vet att de flesta inte läser hela, särskilt inte när den blir så omständig. Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 07.27 (CET)

Förvisso, men eftersom folk numera sällan orkar läsa hela artiklar blir det det som står i rubriken och eventuellt ingressen som är tonsättande. /ℇsquilo 6 november 2017 kl. 07.54 (CET)

Alla journalister vet detta och de vet också att rubriken styr tanken redan från början, men alla media använder det. Tidningar är inte längre om att rapportera nyheter utan att styra människors tankar. /Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 08.04 (CET)*

Jag ser ingen anledning generalsera, utifrån detta exmepel, och vänder mig emot din skrivning i sista meningen.Yger (diskussion) 6 november 2017 kl. 08.11 (CET)

Det är ju förstås klart lättare att göra som Yger och slå ifrån sig helt än att försöka ta till sig kritiken och fundera på om något ligger bakom det eller inte, och vad som i så fall kan göras åt det. Fem5 (diskussion) 6 november 2017 kl. 08.59 (CET)

Slag under bältet. Se Användardiskussion:Fredrik_Östman#Medborgerlig Samling och källor så är väl jag en av dem som mest aktivt försöka få till en korrekt lösning i denna fråga.Yger (diskussion) 6 november 2017 kl. 09.07 (CET)

Fem5, inte ok. Det jobb vi gör följer riktlinjer vilket du. Väl vet. Det du gör är slag under bältet och undanbes. Själv är jag uppriktigt glatt förvånad att en så partisk artikel (sett från vrm som skriver och vem som äger dem) har kunnat bli så neutralt skriven, även om många bara läser början (inte journalistens fel). De sakfel som finns från intervjun är små och finns i alla artiklsr skrivna av etablerad media med i olika skepnader eftersom de ej är insatta i wikivärlden. Adville (diskussion) 6 november 2017 kl. 09.21 (CET)

@Yger:Jag ber om ursäkt ifall du tog illa upp, det blev rätt dumt formulerat. Jag menade förstås inte att du personligen skulle ta till dig kritiken, utan oss alla gemensamt. Jag tolkade det som att du inte förstod kritiken mot Wikipedia från Nyheter idag och deras poll, därav nämnandet av ditt namn. Fem5 (diskussion) 6 november 2017 kl. 15.52 (CET)

Några privata tankar om detta: Paracel63 har (naturligtvis) gjort ett bra jobb och presenterat en god och balanserad bild av WP, vår verksamhet och våra överväganden. Sen visar artikeln dessutom att NI faktiskt skiljer sig en hel del från den "alternativa" presskör som annars ofta håller samma ton som sin svans. Den här artikeln är ingen journalistisk katastrof, och skulle nog ha kunnat slinka in även i viss mer traditionellt inriktad press. Men det innebär inte att den är neutral och balanserad. Det som sticker ut är sammanhanget (publikationens helhet och intresse för vissa speciella frågeställningar), en del generaliseringar och förenklingar, samt formuleringar som andas en viss subjektivitet bakom ytan.

• Vilken bild ger t ex den inledande formuleringen "Det borgerliga partiet Medborgerlig samling fick sin svenskspråkiga Wikipedia-artikel borttagen", när den övergripande karaktäriseringen - att det är ett "borgerligt" parti - är en etikett som övriga som granskar partiet sällan använder?
• Formuleringen "...fick sin (min kursivering) Wikipediaartikel borttagen..." utgår från partiets intresse, inte Wikipedias arbetssätt och praxis.
• Formuleringen att "Svenskspråkiga delen av Wikipedia anklagas av flera debattörer (min kursivering) för att ha en politisk slagsida" stämmer kanske, men den ena av dessa är Sadé själv (som talar i egen sak). Den andra som skymtar fram som stöd för påståendet är en Twittertyckare, Per Hagwall, som citeras i en tweet med orden "det är nästan så att man kan tro att de har en politisk agenda". Hans uttalande sätts dock inte in i något sammanhang.
• Exemplet att tidskriften Kvartal behandlats på ett liknande sätt som Medborgerlig samling är intressant, för det skulle inte krävas mycket research för Chang Frick att se att den tidningen inte på något sätt har särbehandlats i förhållande till praxis.
• Paracel63 hanterar frågan om Spritpartiet snyggt, och Frick redovisar de förklaringar som har får sig till del. I mer ordinär redaktionell verksamhet skulle dock nog både Kvartal- och Spritpartifrågorna avskrivas som "ickeämnen" redan innan publicering. Att de finns kvar är även det ett exempel på att skribenten egentligen vill förstärka en uppfattning, mer än att göra en relevant bedömning av ett nyhetsvärde. Det är ofta så som den medvetet eller omedvetet tendensiösa journalistiken fungerar: Lyft upp det som man tror kan förstärka en bild. Redovisa sakförhållandet hyfsat korrekt. Men signalera samtidigt - mellan raderna, t ex genom att säga att presstalemannen "menar" istället för det mer neutrala "förklarar" eller "berättar" - att man inte lyssnar och tar förklaringen på allvar.
  

Lindansaren (diskussion) 6 november 2017 kl. 13.03 (CET)

Tack, Lindansaren, för den förnämliga genomgången! Här finns ingen kritik som är värd att ta på allvar från Wikipedias sida. Däremot finns det en generellt problem för traditionella medier, som återspeglas även i kommentarer ovan, att det finns en utbredd misstro mot deras arbetsmetoder, vilket utgör grogrunden för det genomslag alternativa och sociala medier får. Det krävs folkbildningsinsatser för att förändra synen, men det sorgliga är att de neddragningar tidningshusen tvingas till genom folks förändrade läsvanor och public service på grund av att licensen inte räcker till har lett till en standardsänkning de allra senaste åren. Det värsta som kan hända är att allt fler börjar låta de nya medierna sätta agendan. Det måste vi till varje pris undvika. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2017 kl. 07.44 (CET)

Kan någon göra en snabb insats i artikeln Pad Thai?

Jag upptäckte nyss att Pad Thai är dagens Google Doodle, och Google hänvisar hit till Wikipedia. Men artikeln är väldigt kort, och behöver källor + har en "när"-mall. Finns det någon som har en stund över i eftermiddag och som kan fixa nåt i/med artikeln?(Ping @Deryni:) // Zquid (diskussion) 7 november 2017 kl. 12.48 (CET)

(Ping övriga som anmält sig till Asienmånaden: @Bairuilong, Nordelch, Skottniss, Svenji, Velma:.) // Zquid (diskussion) 7 november 2017 kl. 12.54 (CET)

Jag sökte dit några externa länkar som man kan möjligtvis använda som källor. --Velma (diskussion) 7 november 2017 kl. 13.59 (CET)

Jag har utökat med fler ingredienser och några första källor. @Velma: får gärna lägga dit sina sökta källor om de verkar duga. Det finns också plats för någon som kan det thailändska köket eller som är allmänt matlagningskunnig att utöka ganska r-e-j-ä-l-t. Deryni (diskussion) 7 november 2017 kl. 17.57 (CET)

Länkarna i vänstermarginalen

(hitflyttad från Wikipediafrågor)

Hej! Jag ser att det hänt något i vänstermarginalen. Den andra länken ovanifrån är inte längre "Skriv en ny artikel" utan "Nybörjarkurs". Det tycker jag är ett utmärkt byte, eftersom vi då antagligen får färre nybörjare som skriver nya artiklar utan att ha lärt sig våra grunder. --Paracel63 (diskussion) 6 november 2017 kl. 21.00 (CET)

 Gillar Skottniss (diskussion) 6 november 2017 kl. 23.00 (CET)

Jag tror alltjämt på learning by doing. Att skriva en ny artikel är dock inget man bör börja med. Det är först när man redigerat i de befintliga en tid som man får sinne för hur det skall se ut. Men kursen har säkert ett värde för en del. Jag har aldrig studerat den, så jag kan inte uttala mig om dess kvalitet. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2017 kl. 07.47 (CET)

Det första man bör göra på Wikipedia, som skribent, är nog aldrig att skriva en ny artikel. Och det blir tydligare med den här ändringen. Nybörjarna blir nog gladare om deras nya artiklar inte raderas för att de inte lärt sig var "spakarna sitter". Sedan kan man lära sig resten allteftersom. --Paracel63 (diskussion) 9 november 2017 kl. 04.47 (CET)

Magiska länkar

Som en del redan vet håller magiska länkar på att fasas ut från MediaWiki. Magiska länkar är de länkar som uppstår med ISBN, PMID och RFC utan att några hakparenteser är inblandade. Det jag har gjort nu är:

1. Gått igenom alla sidor i Kategori:Sidor som använder magiska ISBN-länkar med NirmosBot2 (Larske hjälpte till)
2. Lagt till {{ISBN}} bland redigeringsverktygen (Special:Diff/41948289)
3. Skapat en modul (Modul:ISBN) till Mall:ISBN. Modulen validerar ISBN-nummer och lägger till Kategori:Sidor med felaktigt ISBN om numret är fel. Om kategorin läggs till felaktigt får det gärna diskuteras på Kategoridiskussion:Sidor med felaktigt ISBN – jag har redan lagt in en fråga där. Jag kan försöka ändra modulen efter bästa förmåga om gemenskapen kan komma fram till vad som är rätt och fel där.

Annars tror jag att min del är klar i det här projektet. Det svåraste som är kvar ligger nog på de artikelskrivare som behöver vänja om sig, men jag har som sagt lagt till {{ISBN}} bland källmallarna i redigeringsverktygen för att avhjälpa det. Nirmos (diskussion) 9 november 2017 kl. 02.15 (CET)

Nu är även alla magiska RFC-länkar fixade, så det är bara magiska PMID-länkar kvar. Nirmos (diskussion) 9 november 2017 kl. 03.38 (CET)

rubrik bättre parameternamn än titel?

flyttad till Wikipediafrågor (timmen är sen…)

Innocent bystander (diskussion) 9 november 2017 kl. 08.38 (CET)

Nya texter producerade av Bläck & Co

Idag las stora ändringar och tillägg in i artiklen Växjö med ovanstående kommentar. Jag har återställt med kommentar på diskussionssidan, men det är en första gång för mig att se en reklambyrå skapa text i Wikipedia åt en kommun! Och nog var texten i mycket en förbättring och mer lättläst, men de kunde inte hålla sig från lite reklamjargong och när det som stod var för svårt för dem (tex adm historia) så tog de dels bort korrekt källbelgad info och dels ersatte text med korrekt info med något som låter bättre men är sakmässigt fel!Yger (diskussion) 9 november 2017 kl. 14.35 (CET)

Är det inte ganska vanligt att kommuninformatörer och turistbyråer försöker redigera artiklar med intressekonflikt och högst blandat resultat? Själv har jag under året korrigerat och kommunicerat med två aktörer i dessa kategorier, Partille kommun, se Användardiskussion:193.19.146.10 och Visit Jönköping AB, se Användardiskussion:Marknaddjab. Jag tycker att man kan kräva av professionella skribenter att de tillägnar sig ett encyklopediskt skrivsätt och låter bli att strössla med reklampjuck. /Ascilto (diskussion) 9 november 2017 kl. 16.35 (CET)

Har sett något liknande för länge sedan i Hultfreds kommun. -- Innocent bystander (diskussion) 9 november 2017 kl. 16.48 (CET)

Det här vet säkert Jardenberg något om, med tanke på Mittköping.//Hannibal (diskussion) 9 november 2017 kl. 17.05 (CET)

När det gäller kommunikatörer från stat och kommun så vill de sällan illa, men de har inte full koll på vad wikipedia kräver/räknar som god sed. Min uppfattning, efter att ha jobbat både i kommun och med SKL, är att man kommer längre med att försöka hjälpa dem och omvandla dem till en god resurs, snarare än att slå dem i huvudet med att de är idioter. Vi behöver fler som vill bidra, inte färre. Men vad tänkte du på speciellt om Mittköping, @Hannibal? Jardenberg (diskussion) 9 november 2017 kl. 18.28 (CET)

Så var min tanke med bytet av tonfall från det första meddelandet till det andra. /Ascilto (diskussion) 9 november 2017 kl. 19.01 (CET)

Min tanke var mer att det här kan vara något som du kanske ville känna till, men jag håller såklart med om vad du skriver.//Hannibal (diskussion) 9 november 2017 kl. 20.57 (CET)

Att ta bort förstärkningsord, påfågeltermer och fluff ingår i standard. Här var det dock frågan om mycket stor text där delar förvridit korrekt info och tagit bort korrekta fakta, ungefär osm om de skulle göra en lättilgänglig broschyr, där exakta fakta inte var så viktiga. Här skulle det krävts för att rädda att gå igneom det nya mening för mening och se vad som var förbättringar mot det existerande, och bara ta in det som är bra. Det är närmast som att utgå från en kommunbroschyr och lägga in valda delar själv (som arbetsmässigt vore enklare).Yger (diskussion) 9 november 2017 kl. 21.10 (CET)

Veckans tävling gäller Asien

Loggo för Wikipedias Asien-månad 2017.

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling, som vecka 46 heter Asien-vecka 2017. Tävlingen vill uppmärksamma det internationella skrivprojektet Wikipedias Asien-månad 2017 och uppmuntra till deltagande där, men också öppna på bredden. Wikipedias Asien-månad har tämligen krävande regler. Asien-veckan 2017 är däremot oerhört generös med poängen och med priserna! Den gör det dessutom möjligt att hjälpa de tappra kämpar som ger sig på det internationella projektet.

Välkommen med att utöka, eller skriva nya, artiklar om vad som helst som har koppling till Asien! Deryni (diskussion) 12 november 2017 kl. 10.02 (CET)

Mapping Japanese Hiragana and Katakana for On-Wiki Search

Hej—sorry for posting in English. (Hjälp till att översätta till ditt språk.) I am working on enabling a mapping between Japanese hiragana and katakana for searching on English-language wikis. For example, this would allow おおかみ and オオカミ (both "wolf") to match each other in a search. This is something that would probably be easy to enable for all Swedish-language projects as well. Is this something that you would find useful? Tack! TJones (WMF) (diskussion) 8 november 2017 kl. 16.02 (CET)

I don't see why not, unless it would actually take some time and effort to introduce it here too. /Julle (disk.) 8 november 2017 kl. 21.10 (CET)

It should not be too much effort. There's always some testing to make sure nothing accidentally gets broken. It would also take a while to actually take effect because it requires re-indexing all Swedish-language projects, which has to be scheduled, but that is the usual level of effort for these kinds of changes. TJones (WMF) (diskussion) 8 november 2017 kl. 23.03 (CET)

Tack! Since the consensus here and on Wiktionary is positive, I've opened a ticket to enable this for Swedish-language projects. T180387 TJones (WMF) (diskussion) 13 november 2017 kl. 20.06 (CET)

Svensk Filmdatabas flyttar

I dagarna har Svensk Filmdatabas flyttat, från adresser under http://www.sfi.se… till http://www.svenskfilmdatabas.se… Det verkar som om film-ID fortfarande är samma, och här har länkningen i {{Filmfakta}} uppdaterats (tack, ÖrjanSvensk!). Men det finns säkert andra länkar i olika artiklar som kan behöva fixas. Går det att fixa det här med bot, tro?--Paracel63 (diskussion) 9 november 2017 kl. 16.53 (CET)

Är det bara för min dator som det tar mer än 45 sekunder(!) att ladda den nya startsidan www.svenskfilmdatabas.se? Även undersidorna för "Filmer", "Personer", "Bolag" och så vidare tar cirka 30 sekunder att ladda. Det är minst en tiopotens för mycket för att sajten ska vara användbar. --Larske (diskussion) 9 november 2017 kl. 19.06 (CET)

Den var extremt tungladdad även för mig. Jag antog att tjänsten precis var presenterad, med buggar och barnsjukdomar. Hoppas att det snart är löst.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2017 kl. 14.45 (CET)

37 sekunder för startsidan och 47 s för en undersida... --JohanahoJ (diskussion) 9 november 2017 kl. 19.43 (CET)

Det var värst vad långsam den var. Det finns en enkät för den som vill tycka till.//Hannibal (diskussion) 9 november 2017 kl. 21.03 (CET)

Nu verkar problemet med extremt långa svarstider vara borta. --Larske (diskussion) 10 november 2017 kl. 03.01 (CET)

Jag har uppdaterat mallen {{Faktamall film WD}} med den nya adressen, men det är bara 88 artiklar som använder den mallen.

Det finns mer än 16 000 länkar till www.sfi.se från svwp som alla behöver uppdateras. Här är de 5 000 första. --Larske (diskussion) 9 november 2017 kl. 21.46 (CET)

Några tusen länkar kom via mallen {{Infobox Skådespelare}} som nu också är uppdaterad. Kvar är nu 11 849 länkar. --Larske (diskussion) 10 november 2017 kl. 04.49 (CET)

Jag har email kontakt med Per Sundfeldt som säger att dom har prestanda problem och därför stängt av redirect han säger även att Kärnan i varje URL är ett ID-nummer som är fortsatt detsamma, både för film- och personposter, i vår nya webb, vilket kanske kan vara bra att känna till. känns som vi alltid borde länka med mallar... - Salgo60 (diskussion) 13 november 2017 kl. 11.15 (CET)

Ja, nu är det långsamt igen. Inte lika långsamt som i förra veckan, men fortfarande alldeles för långsamt för att vara användbart. Det får helt enkelt inte ta mer än ett par sekunder att ladda startsidan för en sajt. Nu tar det 15 sekunder.

När man klickar på någon av ikonerna för undersidorna verkar det som om sajten laddar upp alla filmer, personer etc och det kan den ju vänta med tills man har sökt på något. Om alla besökare som "ströklickar" för att komma till dessa undersidor för att se vad som finns där drar igång stora databassökningar kanske det inte är så konstigt om de får prestandaproblem. Väldigt få besökare förväntar sig, eller är särskilt betjänta av, en lista med de 15 första personerna av mer än 360 tusen, från -f- till ANT-T, när man klickar på ikonen med gubben på.

Jag sökte på "Bullerbyn" och fick, efter drygt 20 sekunder 19 träffar. Vad som är en rimlig tid för en sökning beror förstås av hur stor databasen är så det är kanske inte så mycket att säga om, vi är väl bortskämda av Google Search som hittar 148 000 resultat på 0,63 sekunder när man söker på orden Bullerbyn och film.

När man sedan presenteras resultatet som består av 11 filmer, 5 personer osv och erbjuds att "Förfina sökningen" så blir man ju lite besviken när det tar lika lång tid, drygt 15 sekunder, att vaska ut de 11 filmerna. Nåja, man får titta på en snurrande rosafärgad cirkel under väntetiden, men bara för den första förfiningen. Om man därefter klickar på andra "förfiningar" är sidan helt "livlös" (ingen snurrande cirkel) under de 15 sekunder man får vänta. Den vanliga besökaren sitter knappast och väntar 15 sekunder på en "död sajt" utan fortsätter att klicka och generera ytterligare last, eller lämnar sajten som "inte fungerar".

Längst ner under söklistan finns texten "+ Visa fler". Den texten finns även i slutet av listan när det inte finns några fler att visa. Osnyggt.

Rätt mycket "buggar och barnsjukdomar" på den där sajten tycker jag. Den har antagligen driftsatts utan något godkänt systemprov. Jag undrar vad det står i kravspecifikationen för den nya sajten om förväntade/acceptabla tider för att generera dynamiska webbsidor och för söktiderna i databasen för olika testfall.

En gissning är att det är genereringen av sidorna som är problemet eftersom länkar med "itemid" som den här rimligen borde leda "rakt på rätt post" i databasen utan en massa sökningar. Men även den sidan tar mer än 15 sekunder att få fram. Såna externa länkar kan vi inte ha i Wikipedias artiklar om du frågar mig. Så vi får verkligen hoppas att de lyckas komma till rätta med problemet.

(Mina observation ovan gäller med såväl Mozilla Firefox som Microsoft Edge, senaste versioner.)

--Larske (diskussion) 13 november 2017 kl. 15.15 (CET)

Nu verkar något ha hänt! Allt som jag skrev om ovan som tog 15-30 sekunder tar nu 1-2 sekunder. Det är bara den uteblivna snurrande cirkeln vid alla förfiningar av sökningar utom det första som kvarstår. Med svarstider på någon sekund är det inte något praktiskt problem, men alla förfiningar av sökningarna kanske inte går så snabbt. --Larske (diskussion) 13 november 2017 kl. 16.46 (CET)

Osnyggheten med "Visa fler" trots att det inte finns något mer att visa kvarstår också. --Larske (diskussion) 13 november 2017 kl. 16.52 (CET)

Pinyin i titel?

Jag noterar att här på svenska wikipedia så tycks namn på pinyin inte skrivas ut med toner, och detta skiljer sig från engelska wikipedia där dessa generellt finns med. Är det en idé att börja lägga in sådana, eller skall vi hålla oss till det mer enkla att skriva utan? Exarchon (diskussion) 11 november 2017 kl. 22.42 (CET)

Pinyin utan toner är ju fullständigt oläsbart. Det vore ett argument för. /Julle (disk.) 12 november 2017 kl. 02.57 (CET)

Tontecken skivs inte ut generellt på engelska wikipedia i titlar. Jag kan ge oändliga exempel på detta (ex: 1 2 3 4 5). Enligt min bestämda åsikt ska tontecken användas i sammanhang där man lär ut språkets uttal, men inte i rubriker eller i löpande text. Typfallet där tontecken används är i glos-listor i läroböcker. (Däremot har vi många artiklar på svenska wikipedia där tontecken tillsammans med de kinesiska tecknen finns förklarade inom parantes efter uppslagsordet, vilket jag stödjer.) (ex: 1 2 3 4 5). Jag är stark motståndare till att införa tontecken i rubriker (eller i löpande text). Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 06.13 (CET)

Var det gäller om pinyin är fullständig oläsbart utan toner så tror jag att en dominerande del av våra läsare inte kan utläsa tonmarkeringarna. T ex tror jag att de flesta uppfattar Mao Zedong som mer lättläst än Máo Zédōng. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 06.52 (CET)

Tontecknen bör alltid skrivas ut i ingressen, men inte i rubriken eller brödtexten. Så har jag även uppfattat praxis på enwiki. Däremot anser jag att det bör finnas omdirigeringar från namnen med tontecken. / Reddarn (diskussion) 12 november 2017 kl. 13.04 (CET)

Jag tror inte att det behövs omdirigeringar från namnen med tontecken då det tycks som att sökmotorn hanterar detta ändå. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 15.54 (CET)

Jag ser det som en fullt rimlig service mot läsare som vill veta hur pinyin uttalas att ange tonerna i artikeln, då lämpligtvis i ingressen. Uppriktigtvis förstår jag inte riktigt det starka motståndet mot en en sådan åtgärd. Den utgör väl ingen nackdel mot andra läsare? Stavningen utan tontecken finns ju där ändå. / Ternarius_D 12 november 2017 kl. 18.50 (CET)

Jag undrar om vi inte talar förbi varandra – några talar generellt om brödtexten, andra om ingressen, utan att det alltid framgår. /Julle (disk.) 12 november 2017 kl. 18.54 (CET)

Om det gick att missförstå det jag skrev så försöker jag förtydliga att jag stödjer att tonerna skrivs ut i en beskrivning inom parantes efter artikelordet i ingressen: ex Li Si (李斯; Lǐ Sī). Jag är däremot starkt motståndare till att artikelnamnet har tontecken. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 19.46 (CET)

Jag delar Bairuilongs uppfattning. Tontecken hör hemma i förklaringar, inte i titlar eller löpande västerländsk text. När pinyin används på skyltar i Kina är det alltid utan tontecken.

Sedan behöver artikeln om pinyin ses över. Jag började revidera "ungefärligt svenskt uttal" men är inte färdig och har inte svar på alla frågor. Diskussion:Pinyin] är platsen för vidare diskussion om detta ämne.

En tredje fråga är vilka namn, som inte romaniseras efter pinyin-systemet utan efter äldre norm enligt POMMF. En sådan lista blir helt kort och kan gärna inkluderas i pinyin-artikeln. Chiang Kai-shek, Sun Yat-sen, Peking och Yangtsekiang (eller Yangtze) är de jag omedelbart kommer på. Roufu (diskussion) 13 november 2017 kl. 10.24 (CET)

Nanking bör definitivt räknas dit, liksom enligt min mening Mao Tse-tung. I de fallen stämmer inte nuvarande artikelnamn med POMMF. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2017 kl. 19.31 (CET)

Jag håller definitivt inte med om Nanjing och Zedong, men det är en fråga för respektive artiklars diskussionssidor. Taipei hör däremot rimligtvis till listan (北 är samma bĕi som i Beijing (Peking)). Tao (däremot Daodejing). Mencius. Konfucius, om man skall vara sådan. /Julle (disk.) 14 november 2017 kl. 19.42 (CET)

Att skriva tal

Frågan om HUR man skriver

I våra skrivregler rekommenderas att använda   för att få blanksteg som tusentalsavgränsare i tal, t ex 12 345 för att visa talet 12 345. Jag tycker att det blir svårläst kod när man använder  . Ett alternativ är att använda det magiska {{formatnum|}}, vilket t ex lsjbot gjort i alla artiklar, t ex {{formatnum|12345}} för att visa samma tal. I mitt tycke blir det mer lättläst kod när talet skrivs i en följd. Det är juupp till var och en att välja det skrivsätt som känns lättast, så länge man följer Wikipedia:Skrivregler#Stora tal. Men min fråga är: Skulle det vara möjligt och lämpligt att lägga till {{formatnum|}} i "redigeringssnabbvalen" under redigeringsfönstret. Det skulle underlätta för oss som arbetar med geografiska artiklar med invånarantal som ju oftast behöver skrivas med antingen   eller {{formatnum|}}. Kitayama (diskussion) 12 november 2017 kl. 20.18 (CET)

Jag har aldrig märkt av några problem med att skriva t.ex. 12 345 utan vare sig   eller {{formatnum|}}, som nu. - Ser det fel ut på något sätt? /Ascilto (diskussion) 12 november 2017 kl. 21.25 (CET)

Vid radbrytning kommer 12 på en rad och 345 på nästa rad om man skriver med vanligt mellanslag. Därför bör man använda en av de båda metodena för att hålla ihop talet. Kitayama (diskussion) 12 november 2017 kl. 21.29 (CET)

Jag förstår. Detta var ny info för mig. /Ascilto (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.55 (CET)

Jag använder ofta {{formatnum:}}, och tycker det är smidigt, särskilt när man använder kod för att formulera text. Ntera dock att för decimaltal måste decimalpunkt användas {{formatnum:3.1416}} ger 3,1416 medan {{formatnum:3,1416}} ger 3,1 416 vilket kan vara lätt att missa om man använder det bara ibland. Taxelson (diskussion) 12 november 2017 kl. 22.42 (CET)

Man kan också använda {{nowrap}}, men då måste man själv sätta ut mellanslagen: {{nowrap|3,141 6}} och {{nowrap|3,1416}} ger 3,141 6 respektive 3,1416.

andejons (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.00 (CET)

Har någon kontrollerat om formatnum verkligen ger ett hårt mellanslag som tusenavgränsare? -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.13 (CET)

Formatnum gav hårt mellanslag när jag testade. --JohanahoJ (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.33 (CET)

Jag brukar ofta använda {{formatnum:}}, i synnerhet när det kommer en enhet efter som man också vill knyta ihop med ett &nbsp;. För matematiska uttryck som inte kräver <math> brukar jag föredra <nowrap>, men då måste man komma ihåg att = måste skrivas som {{=}}. /ℇsquilo 13 november 2017 kl. 09.51 (CET)

Frågan om VAD som ska skrivas i brödtexten

En relaterad fråga är om vi verkligen ska hålla på och skriva ut siffror i brödtexten som mycket snabbt blir gamla? Höjden på berg och sjöars djup och area förändras inte så ofta, men folkmängden är redan gammal när siffrorna publicerats. Infoboxar är lätta att uppdatera med bot eller mjukvara, brödtext är inte riktigt lika lätt. -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.13 (CET)

Invånarsiffror bör stå i brödtexten, gärna flera stycken, med tydlig datering. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2017 kl. 00.04 (CET)

Sedan finns det gott om tal som inte ändrar sig som t.ex. innevånare. Antal stupade i ett slag, antal röster i ett val, antalet hästkrafter i en motor, storleken på en sjö eller åldern på ett fossil. /ℇsquilo 15 november 2017 kl. 09.31 (CET)

Ursprungsfrågan

Intressant diskussion, men ingen har besvarat eller diskuterat min fråga: "Skulle det vara möjligt och lämpligt att lägga till {{formatnum:}} i "redigeringssnabbvalen" under redigeringsfönstret?". Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 11.01 (CET)

Jag tycker att det är ett utmärkt förslag. Kan till exempel Nirmos verifiera att det är sidan MediaWiki:Edittools som behöver uppdateras för att åstadkomma detta. I så fall är det bara att skapa konsensus här, eller kanske på MediaWiki-diskussion:Edittools för att stoppa in {{formatnum:+}} (obs: kolon, inte pipa) på lämplig plats. --Larske (diskussion) 15 november 2017 kl. 11.37 (CET)

Som Larske.--LittleGun (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.11 (CET)

Fixat. Nirmos (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.44 (CET)

Tack Nirmos! Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.10 (CET)

Ny tjänst för att hitta fler artiklar

För er som skriver om nyhetsrelaterade saker, eller er som helt enkelt bara vill ha fler källor har jag nyss fått veta att det finns en enkel tjänst för att få en översikt över liknande artiklar. Tjänsten kallas Vryfi (för "verify") och kräver att man har ett Messengerkonto från Facebook. Vad man gör är att koppla ihop sitt konto med tjänsten, klistrar in en URL och får en sortering av artiklar som liknar den man skickade. Det fungerar även med engelskspråkiga källor, och de utvecklar den kontinuerligt (fast på fritiden). De har pratat om en integrering med Wikipedia, så att man skulle kunna lägga till den som en finess, men än så länge fungerar den inte så. Testa gärna. Och vill du diskutera den finns det en tråd i gruppen Digital Samhällskunskap på Facebook om Vryfi där skaparna är med.//Hannibal (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.02 (CET)