Wikipediadiskussion:Skrivregler

Arkiv

Se även äldre diskussioner på den tidigare sidan Wikipediadiskussion:Stilguide

Bör Demokraterna och Republikanerna alltid skrivas med versal begynnelsebokstav?

Jag har uppfattat det som en skrivregel att alltid skriva partinamn med versal begynnelsebokstav. Dock har jag flera ställen sett de två stora amerikanska partierna skrivas med gemen begynnelsebokstav i mitten av meningar, det vill säga som ”demokraterna” och ”republikanerna”. Bör dessa ändras till versal begynnelsebokstav, eller har jag missat någon skrivregel? – Rabuleius ✎ 25 februari 2021 kl. 18.59 (CET)

Svensk ordbok har exempel där partierna i sig skrivs med liten bokstav (”republikanerna förlorade sin majoritet i senaten 2006”) så det kan inte anses fel. I fall där det finns flera skrivsätt som är rätt brukar vi nöja oss med att se till att det är konsekvent inom en och samma artikel. /NH 25 februari 2021 kl. 20.51 (CET)

Språkrådet ändrade rekommendation för hur partinamn ska skrivas 2009; tidigare skrevs de ibland gement. Man kan möjligen ibland hitta sammanhang där namnet istället kan tolkas som en benämning på en viss grupp människor - "demokraterna i senaten" -, där kan kanske gemen vara OK. Fast då riskerar man samtidigt att påstå att övriga senatorer inte accepterar demokrati som styrelseskick.

andejons (diskussion) 26 februari 2021 kl. 08.23 (CET)

Speciellt för dessa två partinamn tycker jag versal begynnelsebokstav är mycket lämpligt för att förhindra missförstånd. "Vilhelm Moberg var Republikan" är knappast detsamma som "Vilhelm Moberg var republikan". Eftersom författaren ifråga vistades mycket i USA under sin "Utvandrarna"-period är exemplet inte helt osannolikt. Exemplet "demokraterna i senaten" har redan tagits upp. Dessutom, som andejons påpekar ovan, stämmer stavningen bättre överens med Språkrådets ändrade regler. / ^Ternarius_Disk 26 februari 2021 kl. 10.28 (CET)

Det här är ju lite förvirrande. Jag hittar inte Språkrådets rekommendation. Men om jag tolkar TT-språket rätt vore Vilhelm Moberg republikan med litet R, även om han vore medlem av det amerikanska partiet. För där står så här:

Adjektiv skrivs förstås med gemener, likaså avledningar av partinamnet. Exempel: socialdemokratisk och socialdemokrat, sverigedemokratisk och sverigedemokrat.

Och SAOL har socialdemokrat, miljöpartist, republikan (partimedlemmen) osv, alla med liten bokstav. /NH 26 februari 2021 kl. 10.46 (CET)

Det är väl jag själv som står för förvirringen. Jag tror det ska vara såhär, om man följer TT-språket och SAOL (2015).

Partinamn skrivs med stor bokstav: I valet blev Socialdemokraterna största parti. I Representanthuset har Demokraterna majoritet. Det är svaret på den ursprungliga frågan i tråden. (Ändringen 2009 rör väl detta; tidigare kunde man skrivit socialdemokraterna med litet s här.)

Orden för partimedlemmar skrivs med liten bokstav: De fem moderaterna i trafikutskottet väntade vid kaffeautomaten. En folkpartist som Per Ahlmark.

Adjektiv skrivs med liten bokstav: Ett miljöpartistiskt riksdagsförslag, en republikansk senator.

Eller? /NH 26 februari 2021 kl. 13.09 (CET)

Det är så, som NH skriver, som jag har uppfattat som gällande; att egennamn, inklusive partinamn, alltid skall skrivas med inledande versal:

”Stefan Löfven är statsministern i Sverige”

”Joe Biden är en politiker för Demokraterna”

Min ursprungliga frågeställning var att det därför borde vara fel att skriva:

”Joe Biden är en politiker för demokraterna”

Då de amerikanska partierna skrivs med (felaktig) inledande gemen i många artiklar, som demokraterna och republikanerna, bör dessa därför systematiskt kunna ändras till korrekt inledande versal.

Däremot är det korrekt att skriva adjektiv bildade av egenamn och substantiv som beskriver medlemmar i en grupp (som ett egennamn kan utgöra) med inledande gemen:

”Stefan Löfven är den svenske statsministern”

”Joe Biden är en demokratisk politiker”

Det senare är därför inget som jag har föreslagit en ändring av, eller som i övrigt bör ändras.

– Rabuleius ✎ 26 februari 2021 kl. 21.02 (CET)

Det låter rimligt. Ett hävdande att det är bra med "hon är Republikan", leder i slutändan till att vi antar ett ganska osvenskt skrivsätt (typ "jag är Svensk", istället för "jag är svensk"), vilket nog inte många vill ha. Även NE anammar (numera) skrivsättet med inledande versal för både utländska och svenska partier. Det är också i konsekvens med Svenska skrivregler (bok)|Svenska skrivregler, som är tydlig i §8.13. Dock har både NE och Ss kompletteringen med att mer allmänt skrivna partinamn kan gemeniseras (typ "socialisterna i Frankrike"). Men "Republikanerna" (eller "Republikanska partiet") bör vara vår standard. Tycker jag. :-) Paracel63 (diskussion) 4 mars 2021 kl. 15.25 (CET)

Partinamn skrivs med inledande versal och anhängare med inledande gemen i svenskan. /Kyllo|kontakt| 6 mars 2021 kl. 11.18 (CET)

Om ordval

Ikväll har en diskussion hållits huruvida man inte skall ändra från en stavningsvariant till en annan, såvida inte den första är felaktig. I detta supplement till riktlinjen Wikipedia:Stilguide återfinns under rubriken "Ordval och stavning" följande text:

När det finns flera godtagbara skrivsätt är det upp till den första skribenten att avgöra vilket som ska användas. En variant bör inte utan vidare bytas ut mot en annan, utom när det behövs för att göra artikeln enhetlig.

Alla regler på Wikipedia är stadda i ständig utveckling, vissa mer än andra, oavsett om det gäller essäer (som används som supplement), supplement, riktlinjer eller policies, alla underställda våra grundläggande principer. Samma sak gäller våra artiklar; de förändras och förbättras ständigt. Den ovan citerade formuleringen tolkas på olika sätt i den refererade diskussionen. Så, min fråga är helt enkelt hur pass bokstavstrogna vi egentligen behöver vara i det aktuella fallet, och hur rimmar formuleringen "/.../ upp till den förste skribenten att avgöra /.../" med /.../ "du godkänner att din text kan redigeras /.../ av vem som helst"? @Kyllo, Adville, andejons, Kitayama, Bruno Rosta: som alla deltagit eller nämnts i ovan refererade diskussion. Riggwelter (diskussion) 21 augusti 2021 kl. 23.25 (CEST)

Jag tycker inte formuleringen är helt lyckad; gör någon en betydande omskrivning av texten i sin helhet så skall man inte tvingas behålla en stavning som annars inte ligger för en. Samtidigt finns det god anledning att avråda från småkluddande i ordval, stavningsvarianter och liknande. Skall man syssla med sådant måste det vara en fråga om klara förbättringar, för att undvika onödiga konflikter om huruvida även mindre vanliga ordformer kan användas, samt för för att undvika stilbrytningar eller i värsta fall förvanskning av citat.

andejons (diskussion) 21 augusti 2021 kl. 23.59 (CEST)

Formuleringen infördes av Kyllo här. De föregående formuleringarna, med viss variation, var betydligt friare och innehöll i huvudsak samma resonemang sedan 10 år tillbaka. Jämför till exempel med denna version från 19 augusti 2012. Riggwelter (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 00.27 (CEST)

Det är vanligt att särskilt orutinerade artikelredigerare ändrar från en godtagbar till en annan godtagbar stavningsvariant i en artikeltext. Vanligtvis sker det av okunskap, att den tror att det bara finns ett korrekt skrivsätt. Det kan också vara att den personligen anser att den ena varianten är mer korrekt än den andra. Det kan leda till redigeringskrig där användare med olika kunskaper eller personliga åsikter ändrar fram och tillbaka mellan ordvarianter. Riktlinjen innebär att man alltid kan återställa till den ursprungliga varianten. På så sätt motverkar den redigeringskrig. Samtidigt medför den att Wikipedia inte tar ställning för eller emot olika stavningsvarianter. Ingen har då rätt att exempelvis massändra till sin favoritvariant i alla artiklar.

Att man godkänner att texten kan redigeras av vem som helst är en annan sak och avser förstås inom Wikipedias riktlinjer. Man kan aldrig hänvisa dit för att bryta mot riktlinjer, om det så är klottra, lägga in rykten eller något annat. Det borde vara självklart, även om det kanske behöver förtydligas. Det är i grunden samma sak som att man inte kan ägna sig åt missbruk med stöd av att vara djärv. Kyllo (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 00.36 (CEST)

Det jag gjorde den gången var att jag förtydligade det som stod. Jag har inte förändrat riktlinjen. Förtydliga text på olika hjälpsidor är något som görs regelbundet för att det ska bli mer begripligt, oavsett förkunskaper och språkkunskaper. För ett vanligt problem är att många är skrivna med onödigt tillkrånglade ordval, utan förklaringar eller hänvisningar, vilket gör det svårare att förstå för en nykomling än en rutinerad. Kyllo (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 00.48 (CEST)

Vem är "den förste skribenten"? Är det den som skrev dit ordet som förbjudet att ändra, eller en annan person som anser att man inte får ändra något som en annan har skrivit? Kyllo har uppenbarligen återställt här som "den förste skribenten" fast han inte var den som skrev det (kolla artiklar han återställt idag). Det blir så någon typ av ägande. Bruno Rosta gjorde flera ändringar i artiklarna, bland annat ändra från behå till bh. Att då återställa allt som var just det men inget annat blir demonstrativt att man inte får ändra utan det finns en ägare. För mig var det uppenbart en bra sak att undvika en omdirigering, då artikeln heter BH, och man då går direkt dit. Jag har gjort sådana ändringar ett flertal gånger själv. Här verkar Kyllo vilja äga Behå, och då blir det problematiskt. (Dessutom verkar alla stora klädfirmor skriva bh, som artikelnamnet... så det är ännu en anledning, även om SAOL skriver båda är ok. Adville (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 00.55 (CEST)

Kyllo, jag tycker det är olyckligt att du gör en så radikal ändring i innebörden av supplementets formulering efter i princip 10 år med samma lydelse (eller i alla fall lydelser som möjliggör vidare tolkning). Som redigeringskommentar angav du "Omformulerar och förtydligar utan att ändra innebörd", men det var ju precis det du gjorde, det vill säga ändrade innebörden till en betydligt snävare tolkning. Denna, din egen tolkning, använde du sedan i diskussionen med Adville idag som om det vore en formulering som vi uppnått konsensus kring. Låt oss släppa denna välsignade damunderplaggsdiskussion nu och istället konstatera att ändringen i detta supplement bara ställer till det, och istället bör vi gå tillbaka till tidigare, mer fria formulering. Riggwelter (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 01.07 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Riktlinjen var och är att den som skriver en text själv väljer variant, men att den ena varianten inte utan vidare byts ut mot den andra när båda är godtagbara, förutom när det handlar om att skapa enhetlighet i en brödtext (blandade varianter i en och samma text kan störa läsningen). Uppenbarligen verkar det finnas användare som har tolkat riktlinjen som att det ska vara samma stavningsvariant i alla artiklar och att man själv väljer vilken. Det kan inte vara något annat än en grov misstolkning. Kyllo (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 01.27 (CEST)

Så då har du inget emot att vi återgår till en lämpligare formulering, med vidare tolkningsmöjligheter och med tio års samsyn? Riggwelter (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 01.57 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det var först Bruno Rosta som massändrade från "behå" till "BH" i en mängd artiklar utan skäl. Båda orden är godtagbara, vilket styrks av Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: behå. Jag återställde till det ursprungliga i enlighet med riktlinjen. Jag tog inte egen ställning. När den ursprungliga varianten var "BH" lät jag alltså den stå kvar. Sedan kom Adville och gjorde om Bruna Rostas redigeringar och kallade mina redigeringar för destruktiva. Sedan kom Riggwelter och hävdade att jag ändrat riktlinjen, trots att den varit samma så länge jag kan minnas. Om någon inte tycker om mina tidigare ordval i själva hjälptexten så kan man vänligt påpeka det och lägga fram bättre förslag istället för att anklaga. Jag brukar hjälpa orutinerade och då är det bra om det går att hänvisa till hjälptexter som är lättbegripliga för många, därför försöker jag vara djärv och med gott samvete förbättra olika hjälptexter när jag har möjlighet. Det är inget nytt och heller inget som jag smusslar med. Gå tillbaka till den gamla skrivningen om den var så mycket bättre. Räkna med att det kan uppfattas som mer suspekt att ändra på riktlinjen i samband med en incident. Oavsett vilka formuleringar ni föredrar så gav inte riktlinjen stöd för att ändra till samma stavningsvariant i alla artiklar. Inte heller gick det att tolka den som att mina återställningar var destruktiva. Det är bara tråkigt att det ska behöva bli så dålig stämning för en återställning som jag ofta ser. Skillnaden i det här fallet var att det inte bara var enstaka artiklar, utan väldigt många. Att det skedde på natten och tidiga morgonen var nog bidragande till att det inte upptäcktes direkt. Jag är inte ett dugg intresserad av att bråka eller ödsla tid på att falska anklagelser. Jag har berättat vad som har hänt och som vem som helst kan kontrollera. Därför lämnar jag diskussionen nu. Vänligen pinga mig inte här. Kyllo (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 02.38 (CEST)

Jag tar inte ställning till vad som hänt. Till sakfrågan:

Jag tycker att den enklare formulering Riggwelter länkade är bättre. Det är inte den "första" användaren vars version skall gälla. Det vi vill förbjuda är att någon ändrar ordformer utan att göra andra väsentliga ändringar i artikeln. Jag tycker inte heller vi behöver den detaljerade redogörelsen för SAOL:s formuleringar; om någon skrifver ålderdomlig text kan den moderniseras utan sådana detaljerade föreskrifter, och ett "skrifver" skall inte bytas ut annat än i samband med att man skriver om det mesta.

Nu ändrade faktiskt Bruno Rosta utan större andra ändringar. Jag tycker ändå att länkar är specialfall. Huruvida vi skall skriva Vitryssland, Belarus eller Vitrutenien avgörs inte bäst av varje skribent skilt. Det är vanligt att konsekvensändra i artiklar som länkar till en artikel som flyttats. Nu är BH/behå ett vanligt ord, inte ett namn som ändrats, och jag tycker inte sådan konsekvensändring är påkallad, men jag förstår att ändringarna kan ha uppfattats följa vår praxis.

–LPfi (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 09.02 (CEST)

(Ibland görs konsekvensändringar också för "vanliga ord". Jag har dock inga bra exempel nu.) –LPfi (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 09.08 (CEST)

Konsekvent stavning bör främst försöka nås i varje enskild artikel. Konsekvens mellan artiklar kan möjligen vara påkallat för egennamn, men knappast för vanliga ord. För kategorier och artikelnamn är konsekvent stavning rimligt att sträva efter.

Vad gäller ändringar i den här sidan förde Kyllo in ändringarna för ett år sedan, inte nu. Om något stått i en riktlinje i ett år utan att någon ifrågasätt det är det rimligt att utgå från att det faktiskt finns stöd för det. Jag håller dock med om att den tidigare formuleringen i mycket var bättre, och att det faktiskt är en väsentlig skillnad mellan att säga att man inte skall ändra bara enskilda ord, och att man skall respektera den första skribentens val.

andejons (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 10.58 (CEST)

Om jag ser en ändring från en etablerad och respekterad användare med följande redigeringskommentar så kanske jag inte tittar på den utan litar på det som står "Omformulerar och förtydligar utan att ändra innebörd +nyare källa". Innebö3den ändrades uppenbarligen, vilket märks nu i efterhand. Dessutom så kan man inte bara av slentrian återställa allt för att det skall vara som innan. Då blir det fel, vilket du ser i artikeln BH-bränning. Artikeln heter bh, men rakt igenom återställde han till behå. Det om något blir förvirrande. Adville (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 11.15 (CEST)

Ja, men då har du likafullt valt att provisoriskt acceptera ändringen och eventuella tolkningar som utgår från den. Ingen riktlinje är satt i sten, men jag tycker inte det är rimligt att någon ska behöva utstå anklagelser för att ha följt vad som stått i en riktlinje i ett år.

Men detta är en bisak, och även i den äldre versionen fanns det ju gott stöd för att många ändringar inte var korrekta. BH-bränning flyttades för övrigt till nuvarande namn i samband med hela den här kampanjen, men det var troligen en rimlig konsekvens av att även BH nyligen flyttats. Och just det illustrera väl för övrigt på ett tydligt sätt att massändringar inte är någon bra idé, eftersom det gör att även egentligen rimliga ändringar hamnar i en grupp tillsammans med poänglösa.

andejons (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 17.04 (CEST)

Vad beträffar frågan om "tyst acceptans", det vill säga att man accepterar en ändring om man inte argumenterar mot den, är i sak sann. Däremot menar jag att det resonemanget inte alltid fungerar, dels på grund av att våra riktlinjer länge varit tämligen etablerade och att ändringar inte längre rör upp så mycket damm, dels att många användare helt enkelt inte uppmärksammar då ändringar faktiskt sker. I det aktuella fallet var det inte en lyckad ändring, och att först göra en ändring i en riktlinje och sedan använda sin egen ändring i en argumentation är inte heller lyckat. Riggwelter (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 18.09 (CEST)

...särskilt inte om man i ändringen skriver "utan att ändra innebörd". Adville (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 18.24 (CEST)

Om det enda skälet att ändra behå till BH är att "undvika omdirigeringen" så tycker jag inte att det är acceptabelt. Omdirigeringar finns för att det ska gå att länka till dem. /ℇsquilo 26 augusti 2021 kl. 10.51 (CEST)

Förslag till ändring

Nuvarande text

Man bör i allmänhet följa rekommendationerna på Wikipedia samt undvika nedsättande eller ålderdomliga ord och uttryck. I artikelns inledning bör man nämna alla vanliga skrivsätt, eventuellt med förklaringar. I övrigt bör man eftersträva ett enhetligt skrivsätt och enhetlig stavning i en artikel. När det finns flera godtagbara skrivsätt är det upp till den första skribenten att avgöra vilket som ska användas. En variant bör inte utan vidare bytas ut mot en annan, utom när det behövs för att göra artikeln enhetlig.

Förslag 1 (19 augusti 2012)

Vissa ord och uttryck kan skrivas på flera likvärdiga sätt, till exempel ska/skall och överhuvudtaget/över huvud taget. Vilken variant som används är en stilfråga och varje skribent kan välja den önskade varianten. I samma artikel bör dock bara en variant förekomma. Den ena varianten bör inte bytas mot den andra, utom när det behövs för att få ett enhetligt språk i en artikel. Citat är ett undantag; de får inte ändras även om de använder en annan variant än resten av artikeln.

Förslag 2 (26 augusti 2020)

Man bör i allmänhet följa rekommendationerna och undvika ord som anges som nedsättande och ålderdomliga. Vilken variant som används är ändå en stilfråga och varje skribent avgör vilken variant som är lämplig. Inom en artikel skall man dock sträva efter enhetligt skrivsätt och enhetlig stavning. Den ena varianten bör inte utan vidare bytas mot den andra när båda är godtagbara, utom när det behövs för att uppnå just enhetlig stavning eller stil, och då bör även andra formuleringar i artikeln beaktas.

Synpunkter? Riggwelter (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 18.09 (CEST)

Jag tycker endera av de två senare versionerna är bra i sig, men egentligen bör vi nog bara länka vidare till Wikipedia:Språkvård#Innan man börjar, som egentligen handlar om samma sak.

andejons (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 00.40 (CEST)

Bra förslag! Riggwelter (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 08.45 (CEST)

Inget bra förslag. Det är inte ett supplement till policyn eller riktlinjen "Stilguide". Dessutom förstår jag inte varför vissa ska envisas med luddiga och motstridiga formuleringar som är vilseledande. Att först tala om att alla får göra precis som de vill och sedan att en variant inte bör bytas ut. Då kan vem som helst byta ut vad som helst utan vidare enbart genom att hänvisa till stil eller lämplighet. Det är sådant som leder till redigeringskrig, vilket man ska undvika. Kyllo (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.25 (CEST)

Nej, för att det är inte en fråga för stiguiden. Stilguiden är till för att berätta hur vi rekommenderar att man skriver i en artikel. WP:Språkvård är till för att berätta hur man skall göra när man vill ändra språket i en artikel. Den ena styr innehåll, den andra beteende.

andejons (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.35 (CEST)

Det finns ingen sådan regel. Det stod sedan tidigare här. Sidan omfattar praxis och konsensus på Wikipedia. Därför ska det inte plockas bort. Kyllo (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.39 (CEST)

Jag begriper inte vad det är för "regel" du talar om, men den formulering som nu står på den här sidan motsvarar varken praxis eller konsensus, vilket framgår av diskussionen ovan. Jag kopierar de krav som finns uppställda på WP:språkvård:

1. Ändringen gör språket mer korrekt (t.ex. genom att ett inexakt ord byts mot ett mer exakt, utan att artikeln blir svårbegriplig).
2. Ändringen gör att språket får en stilnivå närmare vad som beskrivs i Wikipedia:Stilguide.
3. Ändringen gör språket i artikeln mer konsekvent.
4. Ändringen är i enlighet med råd från språkvårdare, och går inte emot vad som står i t.ex. Wikipedia:Stilguide.
5. Ändringen är en del av en större omskrivning av artikeln.

Vilken av dessa punkter menar du skulle vara problematisk?

andejons (diskussion) 3 september 2021 kl. 11.44 (CEST)

Jag tycker att det andra förslaget är bra, men skulle vilja ändra inledningen med "Man" till "En" och sen lägga till sista meningen om citat som finns i det första förslaget. Ricjac 7 september 2021 kl. 16.31 (CEST)

Förkortningar

@Kyllo:: Jag tycker att eftersom artikeln inleds med att vi följer "etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner" och sedan nämner just förkortningar så var min uppdatering helt korrekt. Jag vet att många gör något annat, men det finns ingen anledning att ta bort de vanligaste förekommande förkortningarna om vi samtidigt säger att vi använder etablerad svenska./Machatjkala (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 14.02 (CEST)

Nu har jag inte den utgåva av svenska skrivregler som refererades på denna sida till tillgänglig, men på Bybrunnen citerade Lundgren8: ”I skönlitterärt språk, liksom i dagstidningar och i webbtexter, förekommer förkortningar (avbrytningar och sammandragningar) mycket sparsamt. I andra sammanhang går ett fåtal mycket vanliga förkortningar alltid bra att använda [...]" (mina kursiver). Det synes alltså som att Språkrådet inte tillråder användning då Wikipedia primärt får ses som webbtext.

andejons (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 15.04 (CEST)

Jag har reagerat på att man skrivit ut ("mina") förkortningar också i parenteser. En lång parentes stör läsningen mycket mer än en kort, varför jag konsekvent använder %, t.ex., bl.a. o.d. i det sammanhanget, och skriver om om jag märker att mina parenteser blir för långa. Att någon sedan ändrar till det längre upplever jag som otrevligt, men jag har inte brukat ogöra. Eftersom sådana ändringar påverkar läsbarheten bör de inte göras annat än tillsammans med en översyn av texten, där man tar ställning till om parentesen i så fall eventuellt måste skrivas om eller texten omformuleras så att den blir onödig. –LPfi (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 15.48 (CEST)

Jag finner det citerade märkligt: brukar man verkligen skriva ut förkortningarna i tidningstext? Jag minns att man på åttiotalet (?) hade tekniska problem med "o.s.v." och att språkvården hade förståelse för att man därför inte skrev såsom annars hade rekommenderats. –LPfi (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 15.53 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Jag är litet förvånad över den här diskussionen. Jag har ofta sett påpekandet "Vi behöver inte förkorta, vi har plats", så ofta att jag har tolkat det (tydligen felaktigt?) som etablerad praxis. Förövrigt, vad som stör läsupplevelsen värst är väl ändå mycket en personlig fråga? / ^Ternarius_Disk 28 oktober 2021 kl. 15.56 (CEST)

Poängen är att de flesta människor inte läser så som man gjorde när man lärde sig läsa i småskolan: man "ljudar" sig inte igenom varenda bokstav, utan man känner igen orden som bilder, "ordbilder". Det är därför som korrekturläsning kan vara så svårt, för man känner igen orden och läser rätt även om någon bokstav skulle råka vara fel. Flera förkortningar är så vanliga att de förmodligen är vanligare än de utskrivna formerna. (Det går säkert att visa om man googlar på "t.ex." och "till exempel". Vilka får de flesta träffarna?) Det är inte så att man försvårar läsningen om man skriver "det vill säga" i stället för "d.v.s." eller "bland annat" i stället för "bl.a.", men man bromsar kanske upp läsningen en aning, och en del människor kan bli irriterade på det, och då bromsas läsningen upp ytterligare. /Dagsuddare (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 17.59 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Min (inte helt nya) Svenska skrivregler har ett helt kapitel om förkortningar som inleds med att de bör användas sparsamt eftersom de kan vara svårare att uppfatta. De hör hemma där utrymmet är begränsat och då ska förkortningarna verkligen vara kortare (inte el.dyl.). Sedan skriver man: "Ett fåtal mycket vanliga förkortningar går alltid bra att använda, i synnerhet om uttrycken förekommer ofta i en text. De listas nedan." Därefter kommer de förkortningar jag la upp.

Det de skriver tolkar jag som att de vanliga förkortningarna är undantagna från rekommendationen att inte använda förkortningar. Det står ju "går alltid bra att använda". Det är också så som jag ser det skrivet i vanlig text. TT är ett undantag, men Wikipedia har inte någon policy att följa TT:s språk, utan att följa etablerade svenska skrivregler.

Argumentet om att Wikipedia har hur mycket utrymme som helst köper jag bara när det gäller tillfälliga eller ovanliga förkortningar. När det gäller de allra vanligaste är det så vi skriver på svenska. Jag upplever att det påverkar min läshastighet när man väljer att skriva ut förkortningar så jag tycker det är en direkt försämring. Årlig tror jag aldrig har sett "på grund av" utskrivet någon annanstans än här.

En brasklapp vill jag dock skicka med. Det kan möjligen vara en språkutveckling jag missat att man tar bort förkortningar. Jag tror inte det, men om någon har en senare version av Svenska skrivregler skadar det inte att dubbelkolla vad som står i den./Machatjkala (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 18.11 (CEST)

Jag har nu kollat i utgåvan från 2017, och det som står där stämmer med vad jag skrev ovan, förutom att i boken är "ett fåtal mycket vanliga förkortningar" markerat med fetstil. Min uppfattning är att även om exempelvis "etc." i princip aldrig skrivs ut så tenderar dessa vanliga förkortningar att hängas på även när de egentligen inte betyder någonting eller gör meningen vagare än den behöver vara. Men det är nog inte något för skrivreglerna att reglera.

Slutligen bör det kanske påpekas att riktlinjen just nu inte explicit förbjuder förkortningar av den här typen, även om man möjligen kan tolka den som ett implicit förbud.

andejons (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 18.38 (CEST)

Jag håller med @Andejons: att reglerna inte uttryckligen förbjuder förkortningarna. Egentligen för men ändå går det botar och damsuger efter förkortningarna. Därav behovet av ett förtydligande./Machatjkala (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 18.45 (CEST)

Förkortningarna i sig är väl enligt språkbruk. Policyn säger att vi inte ska förkorta artikeltext om det inte finns särskilt nämnda skäl. Sedan känns det inte lämpligt att lista en lång rad förkortningar här. Kyllo (diskussion) 29 oktober 2021 kl. 13.17 (CEST)

Jag skriver ut förkortningar där jag hittar dem i löptext, men brukar behålla dem i sammanhang där platsen är trängre (faktarutor, tabeller, diagram). Det känns rimligt med tanke på Svenska skrivregler och Wikipedias grundidé om att inte förkorta saker och ting. En annan exponent av samma tanke är ju att vi har fullständiga inledningsmeningar. Paracel63 (diskussion) 30 oktober 2021 kl. 00.56 (CEST)

Bad Språkrådet om ett förtydligande på Twitter, och de klargjorde att ”går alltid bra att använda” syftar just på andra sammanhang än skönlitterära texter, tidningstexter och webbtexter, och att förkortningar förekommer ”sparsamt” i dessa genrer. —Lundgren8 (d · b) 9 november 2021 kl. 09.53 (CET)

Vägledning för hur klockslag ska skrivas i svwp saknas

Jag saknar en vägledning för hur klockslag bör skrivas i svenskspråkiga Wikipedia. Även om det finns flera acceptabla former vore det bra om någon form kunde rekommenderas i WP:Skrivregler på liknande sätt som rekommendationen om format för datum.

Här är några sökfrågor som visar hur olika former används idag:

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 1 697) artiklar som anger kl(ockan)(.) (t)t.mm
• Länk till sökfråga som hittar (just nu 1 722) artiklar som anger kl(ockan)(.) (t)t:mm

Oavsett vilket format som rekommenderas och vilka som kan accepteras bör en och samma form användas genomgående i en artikel.

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 111) artiklar som anger såväl kl(ockan)(.) (t)t.mm som kl(ockan)(.) tt:mm

Extra illa ser det förstås ut när olika former används i samma stycke som i till exempel Michael_Jackson#År_2009:_Död och Louise_Mountbatten#Död.

Även när klockslag anges med sekunder är det olika:

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 26) artiklar som anger kl(ockan)(.) (t)t.mm.ss
• Länk till sökfråga som hittar (just nu 40) artiklar som anger kl(ockan)(.) (t)t:mm:ss

Artikeln Messenger (rymdsond) är den enda som för närvarande blandar dessa två former.

En blandning av punkt och kolon som avskiljare mellan timme, minut och sekund i ett och samma klockslag förekommer i några få artiklar:

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 2) artiklar som anger kl(ockan)(.) (t)t.mm:ss
• Länk till sökfråga som hittar (just nu 2) artiklar som anger kl(ockan)(.) (t)t:mm.ss

Klockslag angivna som "-tiden":

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 35) artiklar som anger (t)t.mm-tiden
• Länk till sökfråga som hittar (just nu 17) artiklar som anger (t)t:mm-tiden

Artikeln Branden vid King's Cross är den enda som för närvarande blandar dessa två former.

-- Larske (diskussion) 28 november 2021 kl. 12.50 (CET)

Separation mellan sekunder och delar av sekunder görs med komma. För separation av övriga delar bör punkt i första hand användas, men kolon är acceptabelt. Blandningar kan därför med fördel ändras till att använda punkt, men artiklar som genomgående använder kolon måste inte ändras. Att lägga på -tiden görs främst för hela timmar. Det finns många andra sätt att markera osäkerhet. Källor: TT-språket, Svenska skrivregler.

andejons (diskussion) 28 november 2021 kl. 13.28 (CET)

Det har diskuterats tidigare och slutsatsen har blivit att både punkt och kolon är accepterade som avskiljare mellan timmar, minuter och sekunder. Orsaken är att svenska skrivregler rekommenderar punkt medan ISO 8601 förordar kolon. /ℇsquilo 28 november 2021 kl. 20.10 (CET)

Vi ska följa svenska språkregler eller rekommendationer på svenskspråkiga Wikipedia. Myndigheternas skrivregler (Språkrådets) finns att läsa här: https://www.isof.se/download/18.17dda5f1791cdbd2873a99/1620030264840/Mynd-skrivreg2014-1.pdf Kyllo (diskussion) 18 december 2021 kl. 21.44 (CET)

Jag instämmer med Kyllo! Vi skall utgå från Svenska skrivregler på svenskspråkiga Wikipedia och således skriva klockslag med punkt som avgränsare mellan timmar, minuter och sekunder, det vill säga som tt.mm.ss. Som avgränsare mellan sekunder och sekunddelar, skall dock kommatecken användas. – Rabuleius ✎ 29 december 2021 kl. 03.38 (CET)

Kolon är vanligt förekommande i svenskan vad än Svenska skrivregler säger. Det allra vanligaste skulle jag säga. För mig sänker den här typen av uttalanden snarare Svenska skrivregler som norm än att den får mig att ändra mig./Machatjkala (diskussion) 29 december 2021 kl. 15.51 (CET)

Det är mycket möjligt att det är vanligt. POMMF går dock inte före svenska skrivregler. Däremot kan det nämnas att det förekommer andra skrivvarianter globalt, men standard på svenskspråkiga Wikipedia är att följa svenska skrivregler. Kyllo (diskussion) 29 december 2021 kl. 16.34 (CET)

Det sättet att resonera på är bara irriterande. Poängen med skrivregler är att man ska känna igen sig. Om boken Svenska skrivregler inte duger för det ändamålet får vi använda något annat som utgångspunkt. För saken är den att överallt i svenskan används kolon som avskiljare när man skriver klockslag. Regler har en funktion och uppfylls inte den så byter man regel. "Så är det", "så har vi alltid gjort" och "reglerna är sådana" är inte något argument när man kan ändra reglerna som vi kan. Då är det funktionen som är det viktiga och eftersom klockslag så ofta skrivs med kolon så är det ett viktigt igenkänningstecken för klockslag i svensk text. Lite svårt att komma ifrån./Machatjkala (diskussion) 29 december 2021 kl. 17.11 (CET)

Nu har jag den inte i handen, men när jag skrev mitt inlägg ovan så var kontentan av Svenska skrivregler att punkt är det rekommenderade skrivsättet, men att kolon var accepterat. Den enda gången det finns klar anledning att ändra från ena till andra varianten är när en artikel blandar, och då bör man försöka ändra kolon till punkt, men skulle någon ändra punkt till kolon i en sådan artikel må det vara hänt.

andejons (diskussion) 29 december 2021 kl. 18.16 (CET)

Det torde knappast vara någon som missförstår ett klockslag för att det är skrivet med punkt istället för kolon; även om så vore fallet, är det den personen som bör underrättas om det rekommenderade skrivsättet med punkt, inte vi som skall anpassa oss till att skriva med kolon. Vi skulle aldrig medvetet stava fel även om det skulle finnas personer som tror att den felaktiga stavningen är den rätta. Wikipedia skall inte förändra och utforma det svenska språket efter eget tycke; att göra detta vore att ta ställning, vilket bryter mot policyn om neutral synvinkel. Istället skall vi endast följa vad auktoriteter inom det svenska språket rekommenderar. Den principen är fullt jämförbar med att vi endast skall utgå från trovärdiga verifierbara källor till all fakta i våra artiklar och inte ägna åt oss originalforskning. – Rabuleius ✎ 29 december 2021 kl. 18.18 (CET)

I Språkrådets Svenska skrivregler fjärde upplaga från 2017 står det: "Som skiljetecken mellan timsiffror, minutsiffror och sekundsiffror används i första hand punkt, som är traditionell svensk konvention, eller kolon, som används i internationella standarder för tidsformat." Det är alltså accepterat att använda kolon.

Referens: Ola Karlsson, red (2017). Svenska skrivregler (fjärde upplagan). Institutet för språk och folkminnen (Språkrådet) och Liber AB. sid. 185, §11.6.4. ISBN 978-91-47-11149-7 .

Plumbum208 (diskussion) 29 december 2021 kl. 23.00 (CET)

Tack för upplysningen! Svenska skrivregler behandlar alltså skrivsätten med kolon och punkt likvärdigt. Då hade jag fel om att kolon accepterades, men att punkt rekommenderades (mellan dessa två begrepp föreligger det en värderingsskillnad). TT-språket förordar dock skrivsättet med punkt, varför jag står fast vid min ståndpunkt att vi också konsekvent bör använda punkt. – Rabuleius ✎ 30 december 2021 kl. 04.29 (CET)

Vi följer dock svensk standard på svenskspråkiga Wikipedia såvida det inte finns särskilda skäl till annat (citat och liknande), medan andra språkversioner lär följa sina respektive. Tänk också på att språk och språkregler kan förändras. Det som var rätt eller acceptabelt för X antal år sedan kan vara fel eller olämpligt nu och vice versa. Kyllo (diskussion) 30 december 2021 kl. 12.03 (CET)

Under Inställningar kan man som inloggad delvis välj hur datum och klockslag presenteras. Voyager85 (diskussion) 30 december 2021 kl. 09.26 (CET)

Placering av fotnot

I stilguiden står "Fotnot som avser en mening skrivs efter punkten, utan mellanrum mellan punkten och fotnoten. Undantaget är om fotnoten avser en faktauppgift som står sist i meningen, då den skrivs före punkten. Gäller hänvisningen ett visst enskilt ord eller ett uttryck placeras nottecknet direkt efter ordet eller uttrycket, före eventuellt mellanslag." Det som inte tydligt står är var fotnoten ska placeras om den avser en del av en mening, som följs av kommatecken. Vill vi då ha fotnoten före eller efter kommatecknet? Marima (diskussion) 26 december 2023 kl. 20.37 (CET)

Är det i en mening är det efter det sista ordet som beläggs. Läggs noten efter ett kommatecken avser den hela inledningen av meningen. Före kommatecknet avser den bara det sistnämnda ordet etc. Är det en uppräkning av exempel eller liknande placeras den efter varje exempel så att man ser vilka exempel som har not och vilka som inte har det. Beroende på hur meningarna är utformade och vad som ska beläggas kan det vara klokt att formulera om texten så att det blir tydligt vad noten avser och lättläst. Kyllo (diskussion) 1 januari 2024 kl. 11.58 (CET)

Jag tog mig friheten att lägga in ett "Se vidare WP:Källhänvisningar#Placering_av_källnoten." Sektionerna är ju ganska lika, även i storlek, och kunde möjligtvis vara identiska; kanske transklusion vore en idé? Ponken (diskussion) 5 januari 2024 kl. 17.19 (CET)

Versalisering i sammanhang som härmar

@Episcophagus: tar upp McDonald’s och Chicken McNuggets som exempel på versalisering som inte följer de regler/riktlinjer som stipuleras på denna sida.

Vi skruver ju Alistair MacLean, Paul McCartney och McDonnell Douglas och det känns som om McDonald's (Mcdonalds?) följer den notationen även om det de namngivit är produkter.

Bör vi ändra praxis? Borde rekommendationerna se annorlunda ut? - Tournesol (diskussion) 7 mars 2024 kl. 13.31 (CET)

Enligt min mening: Ja! Varför? Jo därför att det är så de skrivs i de allra flesta fall. Att ändra en persons skrivning av sitt eget namn är, enligt min uppfattning kränkande! "Du har ingen rätt att skriva ditt namn så - enligt svenskspråkiga Wikipedia heter du: Alistair Maclean, Paul Mccartney och företaget heter ju såklart Mcdonnel Douglas." Det är ett av skälen. Ett annat skäl är att, så som något vanligen skrivs, så skall också svenskspråkiga Wikipedia skriva - eftersom detta är det "förväntade" skrivsättet. Vi skall enligt min meing inte börja skriva "Sas" i stället för "SAS" eftersom 99% (gissad siffra) säger "Sass" och inte "Ess-A-Ess" (inom resebranschen uttalade man förkortningen förvisso som "konsum", åtminstone på 80-talet). Vi skall fortsätta skriva "SvD" och inte "SVD" bara för att folk uttalar förkortningen "Ess-ve-de" (om de inte läser ut den till "Svenska Dagbladet"), eftersom folk begriper vad "SvD" betyder, medan "SVD" likagärna(?) kan betyda "Surahammars Vilohem för Dårar" eller vad som helst annars... Detta förstås inom "rimliga gränser" - inom kulrturvärlden finns det ju exempelvis otaliga musikgrupper som "leker med typografin"... Min åsikt! Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 14.08 (CET)

Ett exempel på en "förkortning" inom musikbranschen är ju INXS som kanske skulle skrivits "In XS", vilket ingen kan lista ut (speciellt inte de som lyssnar på gruppen - för dem är skrivningen självklar!) Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 14.19 (CET)

Däremot skall man inte blanda in logotyper, som "coop" i stället för "Coop" eller ICA:s ("Ica"?) bas%c... Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 14.45 (CET)

Jag har alltid varit en stark förespråkare att vi ska följa skrivregler. Men har börjat svaja. iPhone (och McDonalds) är ju minst förvånande och borde kanske användas därför. Däremot hellre Abba än ABBA och Sas tycker jag funkar.

Undantag för att följa hur personer själva skriver sitt namn tycker jag till exempel är sånt som Yohio (YOHIO) och C.C Cummings (cc cummings). Så jag tycker inte vi ska ha en stenhård linje "alltid som personen själv vill". LittleGun (diskussion) 7 mars 2024 kl. 15.37 (CET)

Det är ju på något sätt rimligt att följa vad som är nästan helt eller helt vedertaget i allmänna sammanhang (POMMF liksom), även om det skulle avvika från våra fasta regler. Fördelen med fasta regler är förstås att det blir färre enskilda fall att tvista om, men om det sker på bekostnad av att vi blir ganska ensamma om vårt skrivsätt så känns det ju märkligt. Draken Bowser (diskussion) 7 mars 2024 kl. 15.46 (CET)

Tja, jag menar ju hur deras "given name" skrivs. Man kan ju sedan fippla runt och ändra det till ett frågetecken, som ju Prince Rogers Nelson gjorde. Detta faller såklart inom "kategorin" Typografiska Varianter enligt ovan. Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 17.47 (CET)

Ett annat sammanhang där dessa regler inte fungerar är i naturvetenskapliga sammanghang: pH skrivs "pH" därför att ett gement 'p' betyder tiologaritmen (av i det här fallet vätejonkoncentrationen - med omvänt tecken) - på samma sätt betecfknar pOH hydroxidjonkoncentrationen med omvänt tecken (och pH + pOH =14!). Vi har också massor av SI-prefix (som 'm', en tusendel, 'c' en hundradedel, 'd' en tiondedel eller ´k´ tusen gånger) vilket ger oss sådana "abnormiter" som mV, "kW" eller dromedarskrivningen "kWh" (kilowattimme). Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 18.17 (CET)

Som jag skrev till Episcophagus på dennes diskussionssida nyss: McDonald's är ett personnamn och organisationer, som är namngivna efter personnamn, är tydligen undantagna mot skrivregeln rörande kamelnotation. Jag flyttade DeLaval till Delaval men där blev min redigering ogjord och jag blev tillrättavisad eftersom DeLaval är just ett personnamn. DIEXEL (diskussion) 7 mars 2024 kl. 18.36 (CET)

Gustaf de Laval hette just så - det korrekta skrivregelnamnet torde ju därför vara "de Laval" (eller möjligtvis "De Laval" om man versaliserar "de" och "van" på samma sätt som man gör i Nederländerna). Varför införa en samskrivning? Vari grundar sig dina argument? Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 18.54 (CET)

Jag tänkte fel när jag skrev det på din diskussionssida. Detta var i juni 2019 och då hade jag ingen aning om att personnamn skulle tydligen vara undantagna från den där skrivregeln rörande kamelnotation. Den 13 juni flyttade jag DeLaval till Delaval (tänkte inte på att det kunde ha flyttats till De Laval). Den 19 juni kom jag in på något som tog upp detta om personnamn och kamelnotation, om det var en diskussion eller om det var en redigeringskommentar. Då insåg jag mitt misstag och flyttade jag tillbaka Delaval till DeLaval och ogjorde mina ändringar i den berörda artikeln. Jag vet inte varför jag trodde nu att jag blev tillrättavisad, jag har kollat mina bidrag och kan inte hitta något om det. Märkligt. Jag ber om ursäkt för det inträffade. DIEXEL (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.34 (CET)

Håll isär förkortningar och ord. "SAS" avviker inte jättemycket från till exempel "SKF". Det gör att det inte ser lika "konstigt" ut på riktigt samma sätt som exempelvis "E.ON". "McDonald" är mycket riktigt en vanlig stavning av namnet, så det är inte något konstigt eget påhitt av företaget, till skillnad från "GöteborgsOperan". Förkortningar av enheter och liknande kan naturligtvis inte skrivas på andra sätt, det skulle ändra innebörden.

TT-språket har många användbara rekommendationer, följer man dem blir det rimligen ganska bra även vad gäller POMMF (WP:namngivning har också ett förbehåll om att ordformer som samstämmigt avråds från av språkvårdare inte bör användas även om de skulle vara vanligare).

andejons (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.00 (CET)

Om svwp ska hålla fast vid en regel som säger att man inte får använda kamelnotation finns det en stor mängd artiklar som behöver uppdateras. Jag tycker inte att det ger ett bra intryck att svwp har "döpt om" och omdirigerat SimCity till Simcity och SimAnt till Simant, medan vi låter SimAnimals, SimCopter, SimFarm, SimLife och SimTower behålla sin kamelnotation som finns på alla andra språkversioner och som torde vara POMMF även för en svenskspråkig läsare. För SimEarth och SimSafari har vi, även här som enda språkversion, valt att omdirigera till Sim Earth respektive Sim Safari. Ingen enhetlighet alls.

Jag har undersökt vilka artiklar som finns i svwp som har ett artikelnamn där ett a–z följs av ett A–Z, men undantagit artiklar som ligger i Kategori:Kvinnor eller Kategori:Män samt de som innehåller "Mc","Mac", "Da", "De", "La" eller "Le" som alla är vanliga som en del av ett personnamn. Även "GmbH" (i tyska företagsnamn) har jag undantagit.

Resultatet blev en tabell med 1 065 artiklar som finns att beskåda i Sandlådan och från vilken flera av ovan nämnda spelnamn är hämtade.

Ytterligare några exempel att fundera på:

Fartyg: M/S MyStar, är MyStar att betrakta som ett personnamn, eller borde artikeln ändras till M/S Mystar?

RoRo-fartyg har vi tydligen valt att omdirigera till Ro-ro-fartyg, medan LoLo-fartyg har fått behålla sin kamelpuckel.

DuckTales: TV-serien från 1900-talet får tydligen heta DuckTales, men kamelnotationen är borttagen för Ducktales (TV-serie, 2017) och Ducktales (datorspel) i sidnamnen men inte i ingresserna!

• Länk till Sandlådan

--- Larske (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.13 (CET)

Jag är inte speciellt känslig för att skriva ut namn i den form som används av företag o dyl. "Marknadsföringsvinsten" är nog minimal. De flesta företagsnamn präglas in i våra medvetanden genom andra och betydligt mer allmänt synliga och effektiva kanaler än Wikipedia. Istället finns det enligt min mening en inte obetydlig risk att brott mot POMMF (dvs följsamhet till allmänt spridda former) väcker onödiga frågor och förvirring när läsarna inte känner igen formen. Läsbarheten ökar om läsaren slipper fundera över skrivningar som hen inte känner igen. Dessutom handlar det om respekt för ämnet och sakligheten. Ett namn är inte bara en samling bokstäver, vilka som helst. Bokstäverna har en viss relation till varandra och signalerar ett visst bestämt innehåll. Om vi inte respekterar den helhet som ryms i namnet (även dess utformning) brister vi lite i saklighet och tydlighet. Min slutsats: Rekommendationen att namn inte bör skrivas med det som vissa kallar "Kamelnotation" bör modifieras, till fördel för en mer läsar- och POMMF-anpassad syn. Janders (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.31 (CET)

Det har att göra med att många användare, oerfarna och erfarna, är inte medvetna eller inte läst avsnittet för versalisering i Wikipedia:Skrivregler. DIEXEL (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.37 (CET)

Tack Larske för bra lista. I mitt patrulleringsarbete av främst nyskapade artiklar, är det ytterst sällan jag ändrar namnen enligt detta, och nästan enbart när namnet bara består av versaler, vilket även estetiskt är störande (skrik) Yger (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.40 (CET)

Skrivregler som hävdar att SimCity behöver skrivas om till Simcity behöver skrivas om. Draken Bowser (diskussion) 7 mars 2024 kl. 19.47 (CET)

Och detsamma borde gälla regler som hävdar att UCI ProTour skall skrivas som UCI Pro Tour - vilket inte görs av någon Wikipedia som använder det latinska eller kyrillska alfabetet (krumelurspråken har inga versaler), men som lett till allt detta tjafs (och att jag blev avstängd i 24 timmar för att jag ansågs vara en fähund eftersom jag påpekade detta - det finns mer än skrivreglerna som behöver ändras på svwp!). Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 20.11 (CET)

Du blev ej avstängd för dina åsikter om versalisering, utan för att du i den diskussionen diskuterade i former som var i strid mot vår riktlinje etikett Yger (diskussion) 7 mars 2024 kl. 21.12 (CET)

Jag blev avstängd för att jag vågar vara uppriktig och inte kryper under makthavarna! Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 21.45 (CET)

Försök återgå till sakfrågan! Jag har personligen reagerat några gånger på att artiklar ska flyttas till höger och vänster utan att gå in i någon diskussion, t.ex. håller jag inte alls med om en flytt av Landskrona BoIS. Ska dock sägas att jag inte är vidare utbildad i det svenska språket eller har full koll på våra skrivregler trots x antal år här. Tycker dock Janders har beskrivit det väl ovan och hoppas att vi kan fortsätta denna diskussion kring sakfrågan och istället komma fram till en slutsats tillsammans. Det är trots allt det Wikipedia handlar om, vi är en gemenskap. --Fredde^✔ 7 mars 2024 kl. 21.56 (CET)

[Förlåt, är lite känslig eftersom jag stängdes av för att jag vågade säga emot.) Men du har rätt och Janders "definition" är den bästa hittills. Enligt min åsikt: Skriv som folk läser! Skriv som folk skriver! Så länge de inte klyddar till det i onödan! I sådana, och endast i sådana fall, får vi hjälpa dem på traven... Episcophagus (diskussion) 7 mars 2024 kl. 22.13 (CET)

Våra skrivregler är i allmänhet just för att språket skall hamna någonstans runt det i dagstidningar och akademisk litteratur. Jämför t.ex. träffar på "Pro Tour" och "ProTour" i SvD (enda träffen på det senare dessutom inom citattecken) [1],[2].

"Roro-fartyg" finns i SAOL, men inte "lolo-fartyg". Den förra artikeln verkar också överlag längre och mer redigerad (inte så konstigt med tanke på att rorofartyg är vanligare för persontrafik).

andejons (diskussion) 7 mars 2024 kl. 23.23 (CET)