Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
| Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum | |
 Ájttes entré. | |
| Information | |
|---|---|
| Typ av museum | Kultur- och naturhistoriskt museum |
| Plats | Jokkmokk,  Sverige |
| Adress | Kyrkogatan 3 |
| Koordinater | 66°36′15″N 19°50′32″Ö / 66.60417°N 19.84222°Ö |
| Etablerat | 1989 |
| Besökare per år | 52 170 (2017)[1] |
| Webbplats | |
| Officiell webbplats | |
| Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum | |
| Org.nr | 898500-5183 |
|---|---|
| Typ | Stiftelse |
| Huvudkontor | Jokkmokk, Sverige |
| Nyckelpersoner | Jan Olov Westerberg Styrelseordförande[2] |
| Bransch | Museiverksamhet Specialiserad butikshandel - övriga |
| Antal anställda | 20–49 – SCB, 2015 |
| Historik | |
| Grundat | 17 december 1983 |
| Övrigt | |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Fotnoter | Statistik från 2015.[3] |
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum är ett stiftelseägt kultur- och naturhistoriskt museum i Jokkmokk.
Ájtte är specialiserat på fjällvärldens kultur och natur och är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Det fungerar också som informationscentrum för fjällturism. Ordet ájtte står för en typ av förrådsbod på lulesamiska.
De nuvarande basutställningarna på museet består av Tidens gång, Nybyggarliv, Dräkt och Silver, Laponia, Att reda sig, Trumtid, En isande vandring. LaponiaMania, Duodje – samiskt hantverk och På väg.
Ájtte öppnade i juni 1989 och har ungefär 25 anställda. Det drivs av en stiftelse, som bildades 1983 av svenska staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Enligt finansieringsavtal från samma tidpunkt förbinder sig staten, landstinget och kommunen att anslå medel som var resultatet av en vattendom ("Sjöfallsdomen"). Regeringen utser styrelsens ordförande och tre av ledamöterna. Pengarna från staten, som utbetalas via Vattenfall AB, utgör ungefär hälften av museets driftsbudget.[4]
Jokkmokks fjällträdgård
[redigera | redigera wikitext]Ájtte har sedan 1995 en fjällbotanisk trädgård vid Kvarnbäcken i Jokkmokk, där fjällväxter från olika miljöer odlas. I trädgården finns även en av Axel Hambergs hundraåriga forskarstugor från Sarek.
Biologiska samlingar
[redigera | redigera wikitext]Museet har ambitionen att skapa representativa referenssamlingar, och har bland annat omkring 12 500 insekter (mest skalbaggar), närmare 3000 däggdjur och fåglar, och uppåt 6000 kärlväxter, mossor, lavar och svampar (2013)[5]. Museet har en konservatorsateljé, och tar hand om och behåller statens vilt inom sitt verksamhetsområde. Av varje djur sänds prover till Naturhistoriska Riksmuseets miljöprovbank, så att framtida forskare bland annat kan analysera miljögifter.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Museikoordinatorsutredningens betänkandet Kraftsamling – museisamverkan ger resultat, SOU 2009:15, sidorna 142–146
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018. Arkiverad från originalet den 29 januari 2018.
- ^ ”Regeringen förordnar ny ordförande samt ledamot och dess ersättare i styrelsen för Stiftelsen Ájtte”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/07/regeringen-forordnar-ny-ordforande-samt-ledamot-och-dess-ersattare-i-styrelsen-for-stiftelsen-ajtte/. Läst 1 april 2017.
- ^ ”AJTTE, SVENSKT FJÄLL- & SAMEMUSEUM”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/8985005183/offentliga-varden. Läst 1 april 2017.
- ^ SOU 2009:15, sidan 144
- ^ Ingelög, Torleif (2013). Skatter i vått och torrt. Biologiska samlingar i Sverige. SLU