Paranthropus: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
→‎Livshistoria‎‎: Tillägg om amning
Fortsatt utvidning med nya källor
Rad 65: Rad 65:
‎Paranthropus‎‎ var allätare, men kosten varierade dramatiskt på olika platser. Den sydafrikanska ‎‎P. robustus‎‎ verkar ha varit en allätare, med en diet som liknar dieten hos de samtida individerna i släktet ‎‎Homo<ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248403001726?via%3Dihub|titel=Patterns of resource use in early Homo and Paranthropus|hämtdatum=15 september 2021|datum=Februari 2004|utgivare=Journal of Human Evolution
‎Paranthropus‎‎ var allätare, men kosten varierade dramatiskt på olika platser. Den sydafrikanska ‎‎P. robustus‎‎ verkar ha varit en allätare, med en diet som liknar dieten hos de samtida individerna i släktet ‎‎Homo<ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248403001726?via%3Dihub|titel=Patterns of resource use in early Homo and Paranthropus|hämtdatum=15 september 2021|datum=Februari 2004|utgivare=Journal of Human Evolution
Volume 46, Issue 2, February 2004, Pages 119-162}}</ref>, och‎‎ nästan identisk med den senare ‎''‎'' ‎‎H. ergasters diet‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248400904366?via%3Dihub|titel=The hunters and the hunted revisited|hämtdatum=15 september 2021|datum=December 2000|utgivare=Journal of Human Evolution
Volume 46, Issue 2, February 2004, Pages 119-162}}</ref>, och‎‎ nästan identisk med den senare ‎''‎'' ‎‎H. ergasters diet‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248400904366?via%3Dihub|titel=The hunters and the hunted revisited|hämtdatum=15 september 2021|datum=December 2000|utgivare=Journal of Human Evolution
Volume 39, Issue 6, December 2000, Pages 565-576}}</ref> Dieten bestod främst ‎‎C4 växter på savannen‎‎ och ‎‎C3 växter i skogen. Troligen indikerar variationen säsongsmässiga förändringar i kost eller säsongsflyttningar från skog till savann.<ref>{{Webbref|url=https://www.semanticscholar.org/paper/Isotopic-Evidence-for-Dietary-Variability-in-the-Sponheimer-Passey/062a931ba3c3577366ff7e82f0306c934bbc2ce5|titel=Isotopic Evidence for Dietary Variability in the Early Hominin Paranthropus robustus|hämtdatum=15 september 2021|datum=2006|utgivare=Semantic Scholar}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ietresearch.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1049/bsbt.2018.0017|titel=Mechanisms of tooth damage and Paranthropus dietary reconstruction|hämtdatum=15 september 2021|datum=9 augusti 2018|utgivare=Institution of Engineering and Technology}}</ref> Paranthropus konsumerade sannolikt också frö‎‎ och rotknölar‎‎ ‎‎samt termiter‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC29261/|titel=Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids|hämtdatum=15 september 2021|datum=16 januari 2001|utgivare=PNAS}}</ref> ‎‎Tandkaries kan bero på ‎‎honungförbrukning.<ref>{{Webbref|url=https://www.biorxiv.org/content/biorxiv/early/2019/04/11/573964.full.pdf|titel=Root caries on a Paranthropus robustus third molar from Drimolen|hämtdatum=15 september 2021|datum=11 april 2019|utgivare=Publicerad med Creativ communs copyright av författarna själva}}</ref>
Volume 39, Issue 6, December 2000, Pages 565-576}}</ref> Dieten bestod främst ‎‎C4 växter på savannen‎‎ och ‎‎C3 växter i skogen. Troligen indikerar variationen säsongsmässiga förändringar i kost eller säsongsflyttningar från skog till savann.<ref name=":3">{{Webbref|url=https://www.semanticscholar.org/paper/Isotopic-Evidence-for-Dietary-Variability-in-the-Sponheimer-Passey/062a931ba3c3577366ff7e82f0306c934bbc2ce5|titel=Isotopic Evidence for Dietary Variability in the Early Hominin Paranthropus robustus|hämtdatum=15 september 2021|datum=2006|utgivare=Semantic Scholar}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ietresearch.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1049/bsbt.2018.0017|titel=Mechanisms of tooth damage and Paranthropus dietary reconstruction|hämtdatum=15 september 2021|datum=9 augusti 2018|utgivare=Institution of Engineering and Technology}}</ref> Paranthropus konsumerade sannolikt också frö‎‎ och rotknölar‎‎ ‎‎samt termiter‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC29261/|titel=Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids|hämtdatum=15 september 2021|datum=16 januari 2001|utgivare=PNAS}}</ref> ‎‎Tandkaries kan bero på ‎‎honungförbrukning.<ref>{{Webbref|url=https://www.biorxiv.org/content/biorxiv/early/2019/04/11/573964.full.pdf|titel=Root caries on a Paranthropus robustus third molar from Drimolen|hämtdatum=15 september 2021|datum=11 april 2019|utgivare=Publicerad med Creativ communs copyright av författarna själva}}</ref>


‎Den ‎‎östafrikanska P. boisei‎‎, verkar till stor del ha varit växtätare och och främst på C4-växter. Dess kraftiga käkar tillät den att konsumera en mängd olika växter,‎‎ även om den till stor del kan ha ‎‎föredragit näringsrika rötter eftersom dessa fanns i de välvattnade skogarna som ‎‎P. boisei‎‎ befolkade.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3111323/|titel=Diet of Paranthropus boisei in the early Pleistocene of East Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=2 maj 2011|utgivare=PNAS}}</ref> De kan ha fyllt sitt dagliga kaloribehov på cirka 9700 kJ på cirka 6 timmars födosök.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885648/|titel=Baboon Feeding Ecology Informs the Dietary Niche of Paranthropus boisei|hämtdatum=15 september 2021|datum=8 januari 2014|utgivare=PLoS One. 2014; 9(1)}}</ref>
‎Den ‎‎östafrikanska P. boisei‎‎, verkar till stor del ha varit växtätare och och främst på C4-växter. Dess kraftiga käkar tillät den att konsumera en mängd olika växter,‎‎ även om den till stor del kan ha ‎‎föredragit näringsrika rötter eftersom dessa fanns i de välvattnade skogarna som ‎‎P. boisei‎‎ befolkade.<ref name=":4">{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3111323/|titel=Diet of Paranthropus boisei in the early Pleistocene of East Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=2 maj 2011|utgivare=PNAS}}</ref> De kan ha fyllt sitt dagliga kaloribehov på cirka 9700 kJ på cirka 6 timmars födosök.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885648/|titel=Baboon Feeding Ecology Informs the Dietary Niche of Paranthropus boisei|hämtdatum=15 september 2021|datum=8 januari 2014|utgivare=PLoS One. 2014; 9(1)}}</ref>


Yngre individer av P. robustus‎‎ kan ha förlitat sig mer på knölar än vuxna, vilket skulle förklara de förhöjda nivåerna ‎‎av strontium‎‎ i tänder från Swartkransgrottan jämfört med vuxna. ‎‎Exponerat [[dentin‎‎]] hos juvenila individers tänder kan indikera nedslipning av emaljen av en mer slipande kost än hos de vuxna. Det är också möjligt att unga individer var mindre noga att ta bort grus från uppgrävd mat.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciendo.com/article/10.1515/anre-2015-0001|titel=Dietary proclivities of Paranthropus robustus from Swartkrans, South Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=4 september 2014|utgivare=Sciendo book Volume 78 (2015): Issue 1 (March 2015)}}</ref>
Yngre individer av P. robustus‎‎ kan ha förlitat sig mer på knölar än vuxna, vilket skulle förklara de förhöjda nivåerna ‎‎av strontium‎‎ i tänder från Swartkransgrottan jämfört med vuxna. ‎‎Exponerat [[dentin‎‎]] hos juvenila individers tänder kan indikera nedslipning av emaljen av en mer slipande kost än hos de vuxna. Det är också möjligt att unga individer var mindre noga att ta bort grus från uppgrävd mat.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciendo.com/article/10.1515/anre-2015-0001|titel=Dietary proclivities of Paranthropus robustus from Swartkrans, South Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=4 september 2014|utgivare=Sciendo book Volume 78 (2015): Issue 1 (March 2015)}}</ref>
Rad 78: Rad 78:
‎Benverktyg som dateras till en ålder mellan 2.3 och 0.6 miljoner år har hittats i överflöd på de fossilförande platserna [[Swartkrans]],‎‎ [[Kromdraai]], och Drimolen‎‎ i Sydafrika, och kan ofta associeras med ‎‎P. robustus''‎''‎. Även ‎''‎''om Homo''‎''‎ också har hittats i dessa grottor, är deras kvarlevor jämförelsevis få i jämförelse med ‎''‎''Paranthropus‎‎, vilket gör att de sannolikt användes av P. robustus. Benverktygen hittas också med [[‎‎‎Oldowan]] vertyg och‎‎ till och med [[Acheuléenkulturen]]‎‎. Benverktygen är vanligtvis tillverkade av ‎‎‎‎långa rörben‎‎ från medelstora till stora däggdjur, men verktyg tillverkades även av underkäkar,‎‎ ‎‎revben ‎‎och hornkärnor. Benverktyg har också hittats vid [[Olduvaiklyftan|Olduwaiklyftan]] och i direkt ansultning till fynd av P. boisei‎‎, de yngsta fynden är 1,34 miljoner år. Naturligtvis kan andra fynd av benverktyg härifrån inte tillskrivas någon art men vissa fynd pekar klart mot P bosei. Även stenverktyg från Kromdraai kan möjligen hänföras ‎‎till P. robustus‎‎, eftersom ingen ‎‎fynd av Homo‎‎ har hittats där ännu. ‎
‎Benverktyg som dateras till en ålder mellan 2.3 och 0.6 miljoner år har hittats i överflöd på de fossilförande platserna [[Swartkrans]],‎‎ [[Kromdraai]], och Drimolen‎‎ i Sydafrika, och kan ofta associeras med ‎‎P. robustus''‎''‎. Även ‎''‎''om Homo''‎''‎ också har hittats i dessa grottor, är deras kvarlevor jämförelsevis få i jämförelse med ‎''‎''Paranthropus‎‎, vilket gör att de sannolikt användes av P. robustus. Benverktygen hittas också med [[‎‎‎Oldowan]] vertyg och‎‎ till och med [[Acheuléenkulturen]]‎‎. Benverktygen är vanligtvis tillverkade av ‎‎‎‎långa rörben‎‎ från medelstora till stora däggdjur, men verktyg tillverkades även av underkäkar,‎‎ ‎‎revben ‎‎och hornkärnor. Benverktyg har också hittats vid [[Olduvaiklyftan|Olduwaiklyftan]] och i direkt ansultning till fynd av P. boisei‎‎, de yngsta fynden är 1,34 miljoner år. Naturligtvis kan andra fynd av benverktyg härifrån inte tillskrivas någon art men vissa fynd pekar klart mot P bosei. Även stenverktyg från Kromdraai kan möjligen hänföras ‎‎till P. robustus‎‎, eftersom ingen ‎‎fynd av Homo‎‎ har hittats där ännu. ‎


‎Benverktygen formades inte målmedvetet för en särskild användning. Man föredrog att använda vissa ben som sannolikt utvaldes. Detta kan tyda på en kognitiv förmåga i likhet med samtida homo‎‎. ‎‎Benverktyg kan ha använts för att skära eller bearbeta vegetation<ref>{{Webbref|url=https://www.science.org/lookup/doi/10.1126/science.3129783|titel=Hand of Paranthropus robustus from Member 1, Swartkrans: Fossil Evidence for Tool Behavior|hämtdatum=15september 2021|datum=6 maj 1988|utgivare=Science}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1040618217312685?via%3Dihub|titel=The first bone tools from Kromdraai and stone tools from Drimolen, and the place of bone tools in the South African Earlier Stone Age|hämtdatum=15 september 2021|datum=30 november 2018|utgivare=Quaternary International
‎Benverktygen formades inte målmedvetet för en särskild användning. Man föredrog att använda vissa ben som sannolikt utvaldes. Detta kan tyda på en kognitiv förmåga i likhet med samtida homo‎‎. ‎‎Benverktyg kan ha använts för att skära eller bearbeta vegetation<ref name=":5">{{Webbref|url=https://www.science.org/lookup/doi/10.1126/science.3129783|titel=Hand of Paranthropus robustus from Member 1, Swartkrans: Fossil Evidence for Tool Behavior|hämtdatum=15september 2021|datum=6 maj 1988|utgivare=Science}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1040618217312685?via%3Dihub|titel=The first bone tools from Kromdraai and stone tools from Drimolen, and the place of bone tools in the South African Earlier Stone Age|hämtdatum=15 september 2021|datum=30 november 2018|utgivare=Quaternary International
Volume 495, 30 November 2018, Pages 87-101}}</ref>,‎‎ eller till att gräva upp ‎‎rotknölar‎‎ ‎‎eller gräva fram termiter<ref>{{Webbref|url=https://www.pnas.org/content/98/4/1358|titel=Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids|hämtdatum=15 september 2021|datum=13 februari 2001|utgivare=PNAS}}</ref>‎‎ med. Formen ‎‎av P. robustus‎‎ framtänder verkar ligga mellan H. erectus‎‎ och moderna människor, vilket kan indikera bearbetning av födan med verktyg istället för tänderna.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciendo.com/article/10.1515/anre-2015-0001|titel=Dietary proclivities of Paranthropus robustus from Swartkrans, South Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=10 april 2015|utgivare=Sciendo book Volume 78 (2015): Issue 1 (March 2015)}}</ref>
Volume 495, 30 November 2018, Pages 87-101}}</ref>,‎‎ eller till att gräva upp ‎‎rotknölar‎‎ ‎‎eller gräva fram termiter<ref name=":6">{{Webbref|url=https://www.pnas.org/content/98/4/1358|titel=Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids|hämtdatum=15 september 2021|datum=13 februari 2001|utgivare=PNAS}}</ref>‎‎ med. Formen ‎‎av P. robustus‎‎ framtänder verkar ligga mellan H. erectus‎‎ och moderna människor, vilket kan indikera bearbetning av födan med verktyg istället för tänderna.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciendo.com/article/10.1515/anre-2015-0001|titel=Dietary proclivities of Paranthropus robustus from Swartkrans, South Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=10 april 2015|utgivare=Sciendo book Volume 78 (2015): Issue 1 (March 2015)}}</ref>


‎‎Brända ben har också kopplats samman med Paranthropus i Swartkrans, vilket möjligen kan förklaras med tidig användning av eld.<ref>{{Webbref|url=https://www.nature.com/articles/336464a0|titel=Evidence from the Swartkrans cave for the earliest use of fire|hämtdatum=15 september 2015|datum=1 december 1988|utgivare=Nature volume 336, pages 464–466 (1988)}}</ref> ‎‎Dessa brända ben finns i member 3, och i denna yngre del saknas lämningar av ‎‎Paranthropus‎‎ men det finns fynd ‎av ''‎''H. erectus‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/262749300_What%27s_new_is_old_Comments_on_more_archaeological_evidence_of_one-million-year-old_fire_from_South_Africa|titel=What's new is old: Comments on (more) archaeological evidence of one-million-year-old fire from South Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=decmber 2011|utgivare=South African Journal of Science 108(5-6):1-2}}</ref> Det är också en möjlighet att benen brändes i en naturlig eld och spolades in i grottan, Benen är inte brända på plats inne i grottan som inte har några härdar.<ref>{{Webbref|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0067270X.2012.756754|titel=Earliest fire in Africa: towards the convergence of archaeological evidence and the cooking hypothesis|hämtdatum=15 september 2021|datum=8 mars 2013|utgivare=Azania: Archaeological Research in Africa
‎‎Brända ben har också kopplats samman med Paranthropus i Swartkrans, vilket möjligen kan förklaras med tidig användning av eld.<ref>{{Webbref|url=https://www.nature.com/articles/336464a0|titel=Evidence from the Swartkrans cave for the earliest use of fire|hämtdatum=15 september 2015|datum=1 december 1988|utgivare=Nature volume 336, pages 464–466 (1988)}}</ref> ‎‎Dessa brända ben finns i member 3, och i denna yngre del saknas lämningar av ‎‎Paranthropus‎‎ men det finns fynd ‎av ''‎''H. erectus‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/262749300_What%27s_new_is_old_Comments_on_more_archaeological_evidence_of_one-million-year-old_fire_from_South_Africa|titel=What's new is old: Comments on (more) archaeological evidence of one-million-year-old fire from South Africa|hämtdatum=15 september 2021|datum=decmber 2011|utgivare=South African Journal of Science 108(5-6):1-2}}</ref> Det är också en möjlighet att benen brändes i en naturlig eld och spolades in i grottan, Benen är inte brända på plats inne i grottan som inte har några härdar.<ref>{{Webbref|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0067270X.2012.756754|titel=Earliest fire in Africa: towards the convergence of archaeological evidence and the cooking hypothesis|hämtdatum=15 september 2021|datum=8 mars 2013|utgivare=Azania: Archaeological Research in Africa
Rad 100: Rad 100:
socioecological perspectives|hämtdatum=15 september 2021|datum=1 februari 2018|utgivare=Max Planck Institute for Evolutionary
socioecological perspectives|hämtdatum=15 september 2021|datum=1 februari 2018|utgivare=Max Planck Institute for Evolutionary
Anthropology, Leipzig, Germany}}</ref>
Anthropology, Leipzig, Germany}}</ref>

== ‎Paleoekologi‎‎ ==

=== ‎Habitat‎‎ ===
‎Många forskare antar att ‎‎Paranthropus föredrog''‎''‎ att bo i skogsbevuxna områden nära floder och sjöar.<ref name=":4" /> ‎‎ Fossil av ‎‎Paranthropus‎‎, ‎‎H. habilis‎‎, och ‎‎ ‎‎H. erectus''‎‎ ‎''‎ har alla hittats från olika samtida lokaler i östra Afrika, till exempel i [[Olduvai]] och vid ‎‎[[Turkanasjön]]. ‎‎ Även ‎''‎''P. robustus‎‎ ‎‎och H. erectus‎‎ verkar också ha samexisterat i Sydafrika.‎<ref>{{Webbref|url=https://www.semanticscholar.org/paper/Recently-identified-postcranial-remains-of-and-Homo-Susman-Ruiter/659ea6c4d640d1afd6e903dc9613d6f47b7a3ba0|titel=Recently identified postcranial remains of Paranthropus and early Homo from Swartkrans Cave, South Africa.|hämtdatum=16 september 2021|datum=2001|utgivare=Published 2001
Biology, Medicine
Journal of human evolution}}</ref>

‎P. boisei‎‎, känd från [[Östafrikanska gravsänkesystemet]], kan ha bebott våtmarker längs sjöar och floder, skogsbevuxna eller torra ‎‎buskmarker‎‎, och halvtorra skogar,‎‎ även om fossil hittade i de savanndominerade malawiska ‎‎Chiwondobäddarna‎‎ antyder att arten kunde tolerera en rad livsmiljöer.<ref>{{Webbref|url=https://archive.sajs.co.za/index.php/SAJS/article/view/331|titel=Hominin palaeoecology in Late Pliocene Malawi: First insights from isotopes (13C, 18O) in mammal teeth|hämtdatum=16 september 2021|datum=2011|utgivare=VOL 107 NO 3/4 (2011): SOUTH AFRICAN JOURNAL OF SCIENCE}}</ref> ‎‎ Under [[pleistocen]] verkar det ha funnits kust- och bergsskogar i östra Afrika. I mer vidsträckta floddalar – som ‎‎Omoflodens‎‎ dalgång – kan det ha funnits viktiga rester av skogar för skogslevande arter. Östafrika var avskuret från skogarna i Centralafrika av en korridor med savann. De östafrikanska skogarna hade [[Endemism|endemiska]] arter, särskilt under tider av ändringar i klimatet. ‎

‎Området som benämnes ''Människosläktets vagga'' i Sydafrika, det område ‎''‎P. robustus‎''‎ är bekant från, ‎‎dominerades av ‎‎fauna med antilopen ‎''‎Antidorcas recki‎''‎, andra antiloper, ‎‎giraffer‎‎, och elefanter var också delar av megafaunan. Andra kända primater i området är tidiga ‎''‎Homo‎''‎, ‎‎[[Mantelbabian|mantelbabianer‎‎]], den nu utdöda ‎‎kolobinapan, ‎‎''Cercopithecoides williamsi‎''‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4841245/|titel=Macromammalian faunas, biochronology and palaeoecology of the early Pleistocene Main Quarry hominin-bearing deposits of the Drimolen Palaeocave System, South Africa|hämtdatum=16 september 2021|datum=2016|utgivare=PeerJ. 2016; 4:}}</ref>

=== ‎Rovdjur ===
‎Den vänstra foten av ‎‎ett P. boisei-exemplar‎‎, även om det kanske faktiskt ‎‎kan tillhöra H. habilis,‎‎ från Olduvai verkar ha blivit biten av en krokodil,‎‎ ‎''‎''möjligen Crocodylus antropophagus‎‎. Ett annat ben visar spår av leopardbett. ‎‎ Andra sannolika rovdjur för stora apor var ‎‎jakthyaena‎‎ ‎''‎[[Chasmaporthetes nitidula]]‎''‎, och ‎‎de sabeltandade ‎''‎ ‎''kattdjuren [[Dinofelis‎‎]] ''‎''‎ och ‎''‎ [[Megantereon|‎‎]]''[[Megantereon]]‎‎.<ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248411001382?via%3Dihub|titel=Crocodylian and mammalian carnivore feeding traces on hominid fossils from FLK 22 and FLK NN 3, Plio-Pleistocene, Olduvai Gorge, Tanzania.|hämtdatum=16 september 2021|datum=2 augusti 2012|utgivare=Journal of Human Evolution
Volume 63, Issue 2, August 2012, Pages 408-417}}</ref><ref name=":7">{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248400904366?via%3Dihub|titel=The hunters and the hunted revisited|hämtdatum=16 september 2021|datum=December 2000|utgivare=Journal of Human Evolution
Volume 39, Issue 6, December 2000, Pages 565-576}}</ref> ‎‎ Rovdjuren i Sydafrika var de två sabelkattdjuren, och hyenan ‎''‎ [[‎‎Lycyaenops silberbergi‎]]''[[Lycyaenops silberbergi|‎]]. ‎‎‎Hanar av P. robustus‎‎ verkar ha haft en högre dödlighet änhonor. Det är möjligt att hanar oftare tvingades ut ur en grupp, och dessa ensamma hanar hade en högre risk för att falla offer för rovdjuren.<ref>{{Webbref|url=https://sajs.co.za/article/view/4150|titel=Australopithecus robustus societies – one-male or multimale?|hämtdatum=16 september 2021|datum=2016|utgivare=/ VOL. 112 NO. 1/2 (2016): SOUTH AFRICAN JOURNAL OF SCIENCE}}</ref>

=== ‎Utrotning ===
Forskningen ansåg en gång ‎‎att Paranthropus''‎''‎ hade blivit en födospecialist och var sämre anpassad än den verktygsproducerande ‎‎Homo‎‎. Denna specialisering ledde till artens utrotning, men detta tror inte forskningen av idag på.<ref name=":3" /><ref>{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248403001726?via%3Dihub|titel=Patterns of resource use in early Homo and Paranthropus|hämtdatum=16 september 2021|datum=Februari 2004|utgivare=Journal of Human Evolution
Volume 46, Issue 2, February 2004, Pages 119-162}}</ref>‎‎<ref name=":7" /><ref name=":6" /><ref name=":5" /> Emellertid kan mindre hjärnstorlek ha försvårat anpassning och delvis medverkat i deras utrotning.<ref>{{Webbref|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5832710/|titel=Pattern and process in hominin brain size evolution are scale-dependent|hämtdatum=16 september 2021|datum=21 februari 2018|utgivare=Royal Society Proceeding Biological Science. 2018 Feb 28}}</ref> ‎‎P. boisei‎‎ kan ha dött ut tack vare allt torrare klimat, som börjar för 1.45 miljoner år sedan reducerar skogsmarkerna, och utsätter arten för en konkurrens med savannbabianer och ‎''‎''Homo om matresurser.<ref>{{Webbref|url=https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0084942|titel=Baboon Feeding Ecology Informs the Dietary Niche of Paranthropus boisei|hämtdatum=16 september 2021|datum=8 januari 2014|utgivare=PLoS ONE 9(1)}}</ref>

‎Sydafrikanska ''‎‎Paranthropus verkar‎''‎ ha överlevt sina östafrikanska motsvarigheter.<ref name=":8">{{Webbref|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1040618208001304?via%3Dihub|titel=A multi-disciplinary seriation of early Homo and Paranthropus bearing palaeocaves in southern Africa|hämtdatum=16 serptemmber 2021|datum=1 juni 2009|utgivare=Quaternary International
Volume 202, Issues 1–2, 1 June 2009, Pages 14-28}}</ref> ‎‎ Yngsta fyndet ‎''‎av P. boisei‎''‎ kommer ‎‎från Konso‎‎, Etiopien omkring 1.4 miljoner år gammalt men det finns inga östafrikanska lager daterat mellan 1.4 och 1 miljon år, så de kan ha levt kvar till för 1 miljon år sedan.<ref>{{Webbref|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/ajpa.20732|titel=Paranthropus bosei : Fifty yers of Evidence and Analysis|hämtdatum=16 september 2021|datum=2007|utgivare=YEARBOOK OF PHYSICAL ANTHROPOLOGY 50:106–132 (2007}}</ref> ‎‎ ‎''‎P. robustus‎''‎, å ena sidan, har hittats i Swartkranz till member‎‎ 3 daterat till 1-0.6 mya ‎ (mellersta pleistocenen‎‎), fast mer sannolikt den äldre sidan av bedömningen. <ref name=":8" />


== Släktets utveckling ==
== Släktets utveckling ==

Versionen från 16 september 2021 kl. 22.44

Paranthropus
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Pleistocen
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorrhini
InfraordningSimiiformes
ÖverfamiljMänniskoartade apor
Hominoidea
FamiljMänniskoapor
Hominidae
UnderfamiljHomininae
SläkteParanthropus
Vetenskapligt namn
§ Paranthropus
AuktorBroom, 1938
Arter
Hitta fler artiklar om djur med

Paranthropus var ett släkte av förmänniska som levde i Afrika för ungefär 2,6-1,2 miljoner år sedan under den geologiska epoken pleistocen.[1] Släktet utvecklades ur det mera kända släktet Australopithecus, och vissa forskare räknar fortfarande in paranthrpous i detta släkte. Arterna inom (under-)släktet Paranthropus kallas ibland för robusta australopitheciner, i motsats till de mer gracila "vanliga" australopithecinerna. Paranthropus tillhör familjen hominidae. Paranthropus-arterna tillhör gruppen Australopithecina och representerar förmodligen en evolutionär sidolinje till släktet Homo.

Namngivning

Parantropus är ett artificiellt ord. Släktets namn kommer från antik grekiska ἄνθρωπος antropos, svenska ordet människa och para som betyder bredvid, avvikande från.Benämningen för typarten, Paranthropus robustus, anspelar på den robusta kroppsbyggnaden.

Släktets första beskrivning

‎Holotypen‎‎ för släktet och samtidigt typfossilet för arten ‎‎Paranthropus robustus‎‎ är en delvis bevarad skalle (nummer TM 1517), som beskrevs i augusti 1938 av ‎‎Robert Broom.

‎Upptäckaren av skallen var en studerande som bodde i området, som hade hittat en fossil skalle och en underkäke som stack ut från marken på en kulle i närheten av grottorna i Sterkfontein. Skoleleven slog av några tillgängliga delar och överlämnade ett fragment från ‎‎gommen, med‎‎ en ‎‎stor molar fortfarande‎‎ fäst vid fossilet till handlaren George Barlow, som vidarebefordrade fyndet till Robert Broom. Broom fann att flera av fossilens tänder nyligen hade brutits av, och han räknade med att det kunde finnas andra fragment på fossilens fyndplats. Han uppsökte skolpojken, som fortfarande hade fyra tänder av fossilet i sin jackfickan. ‎

‎På fyndplatsen hittar Broom sedan flera andra delar av fossilet. Efter att ha preparerats kunde delarna förenas för att bilda ett nästan komplett gomben, med nästan alla ‎‎tänder i överkäken,‎‎ och den vänstra halvan av skallen. Dessutom hittades högra halvan av underkäken.‎‎ Broom kunde på grundval av dessa fynd uppskatta skallens ursprungliga storlek. Enligt Broom var skallen större än hos flesta nutida manliga ‎‎schimpanser, och nästan lika stora som hos de flesta kvinnliga ‎‎gorillor som ‎‎lever idag. Skallens struktur skiljer sig mycket från dagens stora stora apor, och den avviker också från alla andra fossila släkten, som beskrivits fram till 1938. Ansiktetsskelett var mycket platt och kortare än hos gorillorna. Enligt Broom kan hjärnvolymen för typprovet uppskattas till cirka 600 cm³.‎ R Broom beskrev det första fyndet i Nature 1938: The Pleistocene Anthropoid Apes of South Africa[2]

‎Beskrivning

‎Paranthropus‎‎ gick inte upprätt hela tiden, utan förflyttade sig åtminstone tillfälligt på alla fyra lemmarna. ‎‎Hjärnvolymen‎‎ är numera beräknad till ca 500 cm‎‎3‎‎ och är ungefär 100 cm‎‎3‎‎ större än hos dagens ‎‎schimpanser och‎‎ bonobos. ‎‎ Artens kroppsstorlek är inte exakt känd, eftersom inga helt bevarade ben eller armben har upptäckts hittills. Uppskattningarna uppgår till högst 150 cm kroppslängd,[3]‎‎ vilket skulle vara ungefär lika stort som uppresta recenta schimpanser. ‎‎Paranthropus‎‎ levde samtidigt som de tidigaste representanterna för släktet ‎‎Homo.‎‎ ‎

Paleobiologi

‎Arter av släktet ‎‎Paranthropus‎‎ tolkas av ‎‎vissa paleoantropologer‎‎ som senare arter av släktet ‎‎ ‎‎Australopithecus‎‎ ‎‎ och kallas ibland robusta australopitheciner.

En av de egenskaper som särskiljer dem från graciösa ‎‎australopitheciner är ‎‎en ökande anatomisk‎‎ specialisering mot hårdare eller mer svårtuggad fiberrik växtmat. Detta blir särskilt uppenbart genom den massivt ‎‎formade underkäken‎‎ ‎‎med stora premolarer‎‎ ‎‎och molarer,‎‎ liksom genom benkammen på ‎‎skalltaket, ‎‎som fungerade som muskelfäste för en starkt utvecklad tuggmuskulatur.‎‎

Diet‎‎

‎Man trodde tidigare ‎‎att P. boisei‎‎ knäckte nötter med sina kraftfulla tänder, vilket gav fossilet OH 5 smeknamnet Nötknäpparmannen. Men liksom gorillor föredrog ‎‎Paranthropus‎‎ sannolikt mjuka livsmedel, men kunde konsumera tuff eller hård mat under magrare tider, och de kraftfulla käkarna användes endast i den senare situationen.[4] ‎‎Hos ‎‎P. boisei‎‎ användes den tjocka emaljen för att motstå slipande grusiga partiklar snarare än att minimera att flisor slogs av när man åt hårda livsmedel.[5] I det fossila källmaterialet finns en klar brist av tandfrakturer. som skulle har resulterat från sådan aktivitet.[6][7]

‎Paranthropus‎‎ var allätare, men kosten varierade dramatiskt på olika platser. Den sydafrikanska ‎‎P. robustus‎‎ verkar ha varit en allätare, med en diet som liknar dieten hos de samtida individerna i släktet ‎‎Homo[8], och‎‎ nästan identisk med den senare ‎‎ ‎‎H. ergasters diet‎‎.[9] Dieten bestod främst ‎‎C4 växter på savannen‎‎ och ‎‎C3 växter i skogen. Troligen indikerar variationen säsongsmässiga förändringar i kost eller säsongsflyttningar från skog till savann.[10][11] Paranthropus konsumerade sannolikt också frö‎‎ och rotknölar‎‎ ‎‎samt termiter‎‎.[12] ‎‎Tandkaries kan bero på ‎‎honungförbrukning.[13]

‎Den ‎‎östafrikanska P. boisei‎‎, verkar till stor del ha varit växtätare och och främst på C4-växter. Dess kraftiga käkar tillät den att konsumera en mängd olika växter,‎‎ även om den till stor del kan ha ‎‎föredragit näringsrika rötter eftersom dessa fanns i de välvattnade skogarna som ‎‎P. boisei‎‎ befolkade.[14] De kan ha fyllt sitt dagliga kaloribehov på cirka 9700 kJ på cirka 6 timmars födosök.[15]

Yngre individer av P. robustus‎‎ kan ha förlitat sig mer på knölar än vuxna, vilket skulle förklara de förhöjda nivåerna ‎‎av strontium‎‎ i tänder från Swartkransgrottan jämfört med vuxna. ‎‎Exponerat dentin‎‎ hos juvenila individers tänder kan indikera nedslipning av emaljen av en mer slipande kost än hos de vuxna. Det är också möjligt att unga individer var mindre noga att ta bort grus från uppgrävd mat.[16]

En studie publicerad 2011 drog slutsatsen att ‎‎ ‎‎Paranthropus boisei‎‎ ‎‎kunde bereda cirka 77± 7% ‎‎ C4-växter‎‎ till föda i sin ämnesomsättning, vilket är mer jämfört med alla tidigare ‎‎undersökta homininer,‎‎ och att arten därför var inriktadad på konsumtion av olika arter gräs.[17] ‎‎ Vid tiden då Paranthropus aethiopicus‎‎ levde för 2.8 miljoner år sedan, upptäcktes en förändring i tänderna då deras emalj blev tjockare, ‎‎vilket också gäller för flera andra djurarter.[18] Klimatindikeringar för mer frekvent torka i området har också påvisats.

‎Analyser efter datortomografier‎‎ av skallbenens insida visade att inre morfologiska funktionerna‎‎ i ‎‎Paranthropus robustus‎‎ ‎‎och Paranthropus boisei‎‎ är lika, och båda arterna var nära besläktade systerarter, vars egenskaper skilde sig avsevärt ‎‎från Australopithecus africanus.‎‎[19] ‎‎ ‎‎Paranthropus robustus‎‎ och ‎‎Paranthropus boisei‎‎ är därför närmare besläktade ‎inbördes medan Paranthropus aethiopicus är en mer avlägsen släkting.‎

‎Teknik‎

‎Benverktyg som dateras till en ålder mellan 2.3 och 0.6 miljoner år har hittats i överflöd på de fossilförande platserna Swartkrans,‎‎ Kromdraai, och Drimolen‎‎ i Sydafrika, och kan ofta associeras med ‎‎P. robustus‎‎. Även ‎‎om Homo‎‎ också har hittats i dessa grottor, är deras kvarlevor jämförelsevis få i jämförelse med ‎‎Paranthropus‎‎, vilket gör att de sannolikt användes av P. robustus. Benverktygen hittas också med ‎‎‎Oldowan vertyg och‎‎ till och med Acheuléenkulturen‎‎. Benverktygen är vanligtvis tillverkade av ‎‎‎‎långa rörben‎‎ från medelstora till stora däggdjur, men verktyg tillverkades även av underkäkar,‎‎ ‎‎revben ‎‎och hornkärnor. Benverktyg har också hittats vid Olduwaiklyftan och i direkt ansultning till fynd av P. boisei‎‎, de yngsta fynden är 1,34 miljoner år. Naturligtvis kan andra fynd av benverktyg härifrån inte tillskrivas någon art men vissa fynd pekar klart mot P bosei. Även stenverktyg från Kromdraai kan möjligen hänföras ‎‎till P. robustus‎‎, eftersom ingen ‎‎fynd av Homo‎‎ har hittats där ännu. ‎

‎Benverktygen formades inte målmedvetet för en särskild användning. Man föredrog att använda vissa ben som sannolikt utvaldes. Detta kan tyda på en kognitiv förmåga i likhet med samtida homo‎‎. ‎‎Benverktyg kan ha använts för att skära eller bearbeta vegetation[20][21],‎‎ eller till att gräva upp ‎‎rotknölar‎‎ ‎‎eller gräva fram termiter[22]‎‎ med. Formen ‎‎av P. robustus‎‎ framtänder verkar ligga mellan H. erectus‎‎ och moderna människor, vilket kan indikera bearbetning av födan med verktyg istället för tänderna.[23]

‎‎Brända ben har också kopplats samman med Paranthropus i Swartkrans, vilket möjligen kan förklaras med tidig användning av eld.[24] ‎‎Dessa brända ben finns i member 3, och i denna yngre del saknas lämningar av ‎‎Paranthropus‎‎ men det finns fynd ‎av ‎H. erectus‎‎.[25] Det är också en möjlighet att benen brändes i en naturlig eld och spolades in i grottan, Benen är inte brända på plats inne i grottan som inte har några härdar.[26][27] Member 3 i Swartkrans dateras numera till cirka 1 miljon års ålder, tidigare 1,5-1,0 miljoner år nu 0,6 till 1 miljoner år med 1 miljon år som troligast.

Social struktur‎‎

‎Med tanke på de markerade anatomiska och fysiska skillnaderna med moderna stora apor, kan inte finnas en säker modern analogi för Paranthropus samhällen, så jämförelser med moderna primater kommer inte att säkra och exakta resultat.[28][29]

‎Paranthropus‎‎ hade en ‎‎uttalat sexuell dimorfism‎‎, med hanar betydligt större än honor, vilket vanligtvis tolkas som ett hanedominerat ‎‎polygamt‎‎ samhälle. ‎‎P. robustus‎‎ kan ha haft ett haremsamhälle som liknar moderna ‎‎skogslevande silverryggade gorillor‎‎, där en hane har exklusiva avelsrättigheter till en grupp honor, eftersom skillnader i manlig-kvinnlig storlek är jämförbar med den hos gorillor. Yngre hanar var mindre kraftiga än äldre hanar, så kallad fördröjd mognad finns också hos gorillor.[30]

Om ‎‎P. robustus levde i en savannmiljö, skulle ett samhälle med flera hanar ha varit bättreför försvara gruppen från rovdjur i denna mer utsatta miljön. Jämför dagens savann ‎‎babianer‎‎. Bland primater finns också fördröjd mognad hos ‎‎rhesusapan‎‎ som lever i ett multi-manligt samhälle. Fördröjd mognad kanske inte är en korrekt indikator för social struktur.[29]

‎En ‎‎strontiumisotopstudie‎‎ från 2011 ‎‎av P. robustus‎‎ tänder ‎‎från den dolomitiska‎‎ ‎‎kalken i Sterkfontein‎‎dalen fann att, liksom ‎‎hos vissa andra homininer‎‎, men till skillnad från andra stora apor, var ‎‎P. robustus‎‎ honor mer benägna att lämna sin födelslokal. Detta tyder inte på ett haremsamhälle, då det skulle ha resulterat i ‎‎ett matrilokalt‎‎ samhälle, där honor stannade, på grund av ökad manlig inbördes konkurrens. Hanar lämnade inte dalen, vilket indikerar små hemmarevir, eller att de föredrog landskap med kalkberggrund på grund av bättre födoresurser relaterade till vegetationstillväxt eller artrikedom.[28]

Livshistoria‎‎

Genom att analysera mängden stabila kalciumisotoper i tandemalj i 18 fossil av Paranthropus robustus, 12 fossil av Australopithecus africanus och 7 exemplar av tidiga Homo, totalt över 80 emaljprover (A. africanus, n = 28; P. robustus, n = 37; tidiga Homoarter n = 18), drog forskare slutsatsen att amningsperioden hos Paranthropus och Australopithecus varade endast några månader, medan Homo ammade i tre till fyra år.[31][32]

‎Tandutvecklingen verkar ha följt ungefär samma tidsramar som den gör hos moderna människor och de flesta andra homininer, men eftersom ‎‎Paranthropus‎‎ molarer är markant större, skulle ‎‎utbrottet‎‎ av tänderna ha skett tidigare.[33][34] ‎‎ Deras livshistoria kan ha återspeglat gorillornas, som Paranthropus hade samma storlek på hjärnvolymen.[35] Gorillan, beroende på underarterna, når vuxenmognad från 12-18 år ålder och har födelseintervaller av 40-70 månader hos honorna.[36]

‎Paleoekologi‎‎

‎Habitat‎‎

‎Många forskare antar att ‎‎Paranthropus föredrog‎‎ att bo i skogsbevuxna områden nära floder och sjöar.[14] ‎‎ Fossil av ‎‎Paranthropus‎‎, ‎‎H. habilis‎‎, och ‎‎ ‎‎H. erectus‎‎ ‎‎ har alla hittats från olika samtida lokaler i östra Afrika, till exempel i Olduvai och vid ‎‎Turkanasjön. ‎‎ Även ‎‎P. robustus‎‎ ‎‎och H. erectus‎‎ verkar också ha samexisterat i Sydafrika.‎[37]

‎P. boisei‎‎, känd från Östafrikanska gravsänkesystemet, kan ha bebott våtmarker längs sjöar och floder, skogsbevuxna eller torra ‎‎buskmarker‎‎, och halvtorra skogar,‎‎ även om fossil hittade i de savanndominerade malawiska ‎‎Chiwondobäddarna‎‎ antyder att arten kunde tolerera en rad livsmiljöer.[38] ‎‎ Under pleistocen verkar det ha funnits kust- och bergsskogar i östra Afrika. I mer vidsträckta floddalar – som ‎‎Omoflodens‎‎ dalgång – kan det ha funnits viktiga rester av skogar för skogslevande arter. Östafrika var avskuret från skogarna i Centralafrika av en korridor med savann. De östafrikanska skogarna hade endemiska arter, särskilt under tider av ändringar i klimatet. ‎

‎Området som benämnes Människosläktets vagga i Sydafrika, det område ‎‎P. robustus‎‎ är bekant från, ‎‎dominerades av ‎‎fauna med antilopen ‎‎Antidorcas recki‎‎, andra antiloper, ‎‎giraffer‎‎, och elefanter var också delar av megafaunan. Andra kända primater i området är tidiga ‎‎Homo‎‎, ‎‎mantelbabianer‎‎, den nu utdöda ‎‎kolobinapan, ‎‎Cercopithecoides williamsi‎‎.[39]

‎Rovdjur

‎Den vänstra foten av ‎‎ett P. boisei-exemplar‎‎, även om det kanske faktiskt ‎‎kan tillhöra H. habilis,‎‎ från Olduvai verkar ha blivit biten av en krokodil,‎‎ ‎‎möjligen Crocodylus antropophagus‎‎. Ett annat ben visar spår av leopardbett. ‎‎ Andra sannolika rovdjur för stora apor var ‎‎jakthyaena‎‎ ‎‎Chasmaporthetes nitidula‎‎, och ‎‎de sabeltandade ‎‎ ‎kattdjuren Dinofelis‎‎ ‎‎ och ‎‎ ‎‎Megantereon‎‎.[40][41] ‎‎ Rovdjuren i Sydafrika var de två sabelkattdjuren, och hyenan ‎‎ ‎‎Lycyaenops silberbergi‎‎. ‎‎‎Hanar av P. robustus‎‎ verkar ha haft en högre dödlighet änhonor. Det är möjligt att hanar oftare tvingades ut ur en grupp, och dessa ensamma hanar hade en högre risk för att falla offer för rovdjuren.[42]

‎Utrotning

Forskningen ansåg en gång ‎‎att Paranthropus‎‎ hade blivit en födospecialist och var sämre anpassad än den verktygsproducerande ‎‎Homo‎‎. Denna specialisering ledde till artens utrotning, men detta tror inte forskningen av idag på.[10][43]‎‎[41][22][20] Emellertid kan mindre hjärnstorlek ha försvårat anpassning och delvis medverkat i deras utrotning.[44] ‎‎P. boisei‎‎ kan ha dött ut tack vare allt torrare klimat, som börjar för 1.45 miljoner år sedan reducerar skogsmarkerna, och utsätter arten för en konkurrens med savannbabianer och ‎‎Homo om matresurser.[45]

‎Sydafrikanska ‎‎Paranthropus verkar‎‎ ha överlevt sina östafrikanska motsvarigheter.[46] ‎‎ Yngsta fyndet ‎‎av P. boisei‎‎ kommer ‎‎från Konso‎‎, Etiopien omkring 1.4 miljoner år gammalt men det finns inga östafrikanska lager daterat mellan 1.4 och 1 miljon år, så de kan ha levt kvar till för 1 miljon år sedan.[47] ‎‎ ‎‎P. robustus‎‎, å ena sidan, har hittats i Swartkranz till member‎‎ 3 daterat till 1-0.6 mya ‎ (mellersta pleistocenen‎‎), fast mer sannolikt den äldre sidan av bedömningen. [46]

Släktets utveckling

För ungefär tre miljoner år sedan ändrades klimatet på jorden och i Afrika blev det ett torrare klimat och savannerna bredde ut sig. Vid denna tid sker en tydlig period av artbildning i hominidernas utveckling. De första arterna av Paranthropus utvecklas, liksom de första arterna av Homo. Dessutom uppträder de första redskapen. Förändringarna kan knytas till klimatförändringen och den förändrade miljö den orsakade. Utvecklingslinjen släktet Paranthropus kom till vid denna tid. Paranthropus var större än föregångarna och hade kindtänder med upptill tre gånger så stor tuggyta som nutida människor. Paranthropus var en nära släkting till släktet Homo. Paranthropus levde i östra och södra Afrika. Födan formade artens tänder. Det torrare och kallare klimatet ledde till att saftiga frukter och blad blev färre. Då fick växtätarna nöja sig med torra blad, gräs och frön. Dessa innehåller mindre näring. För att få i sig tillräckligt med näring behövde en Paranthropus tugga i sig mer mat än en fruktätare. Detta slet ned tänderna. Individer med tjockare emalj gynnades. Utvecklingen ledde till att kindtänderna blev större och emaljen tjockare. Liknande förändringar skedde när hästarna utvecklades till gräsätare.[1][48]

Släktet kännetecknas framför allt av en väl utvecklad käkmuskulatur, och även närvaron av en crista sagittalis eller huvudkam. Man tror att denna anpassning kommer av att medlemmarna av detta släkte i stor utsträckning åt rötter och nötter. Det har även konstaterats av de använda verktyg som var likartade, om än inte lika välutvecklade som våra direkta förfäders.[49]

Bland de fynd som har gjorts har man kunnat konstatera en hjärnvolym på ungefär 400–600 cm³ (samtida medlemmar av Homo-släktet har en något större kranievolym än 600 cm³). Paranthropus gick upprätt och hade en genomsnittlig kroppslängd på 1,3 till 1,4 meter och var robusta i kroppsbyggnaden. Extremitetsben är dåligt kända förutom hos Paranhropus robustus.

Arter

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”Den mänskliga resan (Lars Werdelin)”. Naturhistoriska riksmuseet. 26 oktober 2011. https://www.nrm.se/download/18.494d73201246d535da780009217/1384950145869/DMR_textsammanst.pdf. Läst 24 maj 2021. 
  2. ^ Robert Broom (27 augusti 1938). ”The Pleistocene Anthropoid Apes of South Africa”. Natrure. 
  3. ^ The Cambridge Encyclopedia of Human Evolution.. Cambridge University Press. 1992. sid. 236.. Läst 13 september 2021 
  4. ^ ”Dental Microwear and Diet of the Plio-Pleistocene Hominin Paranthropus boisei”. PLoS One. 2008; 3(4. 30 april 2008. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2315797/. Läst 15 september 2021. 
  5. ^ ”Abrasive, Silica Phytoliths and the Evolution of Thick Molar Enamel in Primates, with Implications for the Diet of Paranthropus boisei”. PLoS One. 2011; 6(12). 7 december 2011. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3233556/. Läst 15 september 2021. 
  6. ^ [http://researchonline.ljmu.ac.uk/id/eprint/6367/3/Towle%20et%20al%20Homo%20naledi%20chipping%20(2).pdf ”Behavioral inferences from the high levels of dental chipping in Homo naledi.”]. American Journal of Physical Anthropology, 164 (1). pp. 184-192. http://researchonline.ljmu.ac.uk/id/eprint/6367/3/Towle%20et%20al%20Homo%20naledi%20chipping%20(2).pdf. Läst 15 september 2021. 
  7. ^ ”Hominins, sedges, and termites: new carbon isotope data from the Sterkfontein valley and Kruger National Park”. Journal of Human Evolution Volume 48, Issue 3, March 2005, Pages 301-312. mars 2005. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248404001678?via%3Dihub. Läst 16 september 2021. 
  8. ^ ”Patterns of resource use in early Homo and Paranthropus”. Journal of Human Evolution Volume 46, Issue 2, February 2004, Pages 119-162. Februari 2004. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248403001726?via%3Dihub. Läst 15 september 2021. 
  9. ^ ”The hunters and the hunted revisited”. Journal of Human Evolution Volume 39, Issue 6, December 2000, Pages 565-576. 1 december 2000. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248400904366?via%3Dihub. Läst 15 september 2021. 
  10. ^ [a b] ”Isotopic Evidence for Dietary Variability in the Early Hominin Paranthropus robustus”. Semantic Scholar. 6 juni 2006. https://www.semanticscholar.org/paper/Isotopic-Evidence-for-Dietary-Variability-in-the-Sponheimer-Passey/062a931ba3c3577366ff7e82f0306c934bbc2ce5. Läst 15 september 2021. 
  11. ^ ”Mechanisms of tooth damage and Paranthropus dietary reconstruction”. Institution of Engineering and Technology. 9 augusti 2018. https://ietresearch.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1049/bsbt.2018.0017. Läst 15 september 2021. 
  12. ^ ”Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids”. PNAS. 16 januari 2001. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC29261/. Läst 15 september 2021. 
  13. ^ ”Root caries on a Paranthropus robustus third molar from Drimolen”. Publicerad med Creativ communs copyright av författarna själva. 11 april 2019. https://www.biorxiv.org/content/biorxiv/early/2019/04/11/573964.full.pdf. Läst 15 september 2021. 
  14. ^ [a b] ”Diet of Paranthropus boisei in the early Pleistocene of East Africa”. PNAS. 2 maj 2011. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3111323/. Läst 15 september 2021. 
  15. ^ ”Baboon Feeding Ecology Informs the Dietary Niche of Paranthropus boisei”. PLoS One. 2014; 9(1). 8 januari 2014. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885648/. Läst 15 september 2021. 
  16. ^ ”Dietary proclivities of Paranthropus robustus from Swartkrans, South Africa”. Sciendo book Volume 78 (2015): Issue 1 (March 2015). 4 september 2014. https://www.sciendo.com/article/10.1515/anre-2015-0001. Läst 15 september 2021. 
  17. ^ ”Diet of Paranthropus boisei in the early Pleistocene of East Africa”. PNAS. 7 juni 2011. https://www.pnas.org/content/108/23/9337. Läst 13 september 2021. 
  18. ^ ”Ecological change in the lower Omo Valley around 2.8 Ma (engelska)”. Royal Society. 23 februari 2013. https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsbl.2012.0890. Läst 13 september 2021. 
  19. ^ ”CT-based study of internal structure of the anterior pillar in extinct hominins and its implications for the phylogeny of robust Australopithecus”. PNAS. 27 september 2011. https://www.pnas.org/content/108/39/16200. Läst 13 september 2021. 
  20. ^ [a b] ”Hand of Paranthropus robustus from Member 1, Swartkrans: Fossil Evidence for Tool Behavior”. Science. 6 maj 1988. https://www.science.org/lookup/doi/10.1126/science.3129783. Läst 15 september 2021. 
  21. ^ ”The first bone tools from Kromdraai and stone tools from Drimolen, and the place of bone tools in the South African Earlier Stone Age”. Quaternary International Volume 495, 30 November 2018, Pages 87-101. 30 november 2018. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1040618217312685?via%3Dihub. Läst 15 september 2021. 
  22. ^ [a b] ”Evidence of termite foraging by Swartkrans early hominids”. PNAS. 13 februari 2001. https://www.pnas.org/content/98/4/1358. Läst 15 september 2021. 
  23. ^ ”Dietary proclivities of Paranthropus robustus from Swartkrans, South Africa”. Sciendo book Volume 78 (2015): Issue 1 (March 2015). 10 april 2015. https://www.sciendo.com/article/10.1515/anre-2015-0001. Läst 15 september 2021. 
  24. ^ ”Evidence from the Swartkrans cave for the earliest use of fire”. Nature volume 336, pages 464–466 (1988). 1 december 1988. https://www.nature.com/articles/336464a0. Läst 15 september 2015. 
  25. ^ ”What's new is old: Comments on (more) archaeological evidence of one-million-year-old fire from South Africa”. South African Journal of Science 108(5-6):1-2. decmber 2011. https://www.researchgate.net/publication/262749300_What%27s_new_is_old_Comments_on_more_archaeological_evidence_of_one-million-year-old_fire_from_South_Africa. Läst 15 september 2021. 
  26. ^ ”Earliest fire in Africa: towards the convergence of archaeological evidence and the cooking hypothesis”. Azania: Archaeological Research in Africa Volume 48, 2013 - Issue 1. 8 mars 2013. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0067270X.2012.756754. Läst 15 september 2021. 
  27. ^ ”Earliest fire in Africa: towards the convergence of archaeological evidence and the cooking hypothesis”. Azania: Archaeological Research in Africa Volume 48, 2013 - Issue 1. 8 mars 2013. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0067270X.2012.756754. Läst 15 september 2021. 
  28. ^ [a b] ”Strontium isotope evidence for landscape use by early hominins”. Nature volume 474, pages76–78 (2011). 1 juni 2011. https://www.nature.com/articles/nature10149. Läst 15 september 2015. 
  29. ^ [a b] ”Australopithecus robustus societies – one-male or multimale?”. Vol. 112 No. 1/2 (2016): South African Journal of Science. 6 juni 2016. https://sajs.co.za/article/view/4150. Läst 15 september 2021. 
  30. ^ ”Extended Male Growth in a Fossil Hominin Species”. SCIENCE VOL. 318, NO. 5855. 30 november 2007. https://www.science.org/lookup/doi/10.1126/science.1149211. Läst 15 september 2021. 
  31. ^ ”Calcium isotopic patterns in enamel reflect different nursing behaviors among South African early hominins”. SCIENCE ADVANCES 28 Aug 2019 Vol 5, Issue 8. 28 augusti 2019. https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.aax3250. Läst 15 september 2021. 
  32. ^ ”First human ancestors breastfed for longer than contemporary relatives”. University of Bristol. 29 augusti 20+19. https://phys.org/news/2019-08-human-ancestors-breastfed-longer-contemporary.html. Läst 15 september 2021. 
  33. ^ ”The eruption pattern of the permanent incisors and first permanent molars in Australopithecus (Paranthropus) robustus”. Volume 67, Issue 3 July 1985 Pages 251-257. juli 1985. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ajpa.1330670310. Läst 15 september 2021. 
  34. ^ ”Paranthropus boisei: Fifty Years of Evidenceand Analysis”. Yearbook of physical Anthropology 50 sidan 106-132. 6 juni 2007. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/ajpa.20732. Läst 15 september 2021. 
  35. ^ ”Life-History Inference in the Early Hominins Australopithecus and Paranthropus”. International Journal of Primatology volume 33, pages1332–1363 (2012). 13 juni 2012. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10764-012-9607-2. Läst 15 september 2021. 
  36. ^ [https://www.eva.mpg.de/documents/Wiley-Blackwell/Robbins_Variation_EvolAnthrop_2018_3007627.pdf ”Variation in the social organization of gorillas: Life history and socioecological perspectives”]. Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology, Leipzig, Germany. 1 februari 2018. https://www.eva.mpg.de/documents/Wiley-Blackwell/Robbins_Variation_EvolAnthrop_2018_3007627.pdf. Läst 15 september 2021. 
  37. ^ ”Recently identified postcranial remains of Paranthropus and early Homo from Swartkrans Cave, South Africa.”. Published 2001 Biology, Medicine Journal of human evolution. 6 juni 2001. https://www.semanticscholar.org/paper/Recently-identified-postcranial-remains-of-and-Homo-Susman-Ruiter/659ea6c4d640d1afd6e903dc9613d6f47b7a3ba0. Läst 16 september 2021. 
  38. ^ ”Hominin palaeoecology in Late Pliocene Malawi: First insights from isotopes (13C, 18O) in mammal teeth”. VOL 107 NO 3/4 (2011): SOUTH AFRICAN JOURNAL OF SCIENCE. 6 juni 2011. https://archive.sajs.co.za/index.php/SAJS/article/view/331. Läst 16 september 2021. 
  39. ^ ”Macromammalian faunas, biochronology and palaeoecology of the early Pleistocene Main Quarry hominin-bearing deposits of the Drimolen Palaeocave System, South Africa”. PeerJ. 2016; 4:. 6 juni 2016. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4841245/. Läst 16 september 2021. 
  40. ^ ”Crocodylian and mammalian carnivore feeding traces on hominid fossils from FLK 22 and FLK NN 3, Plio-Pleistocene, Olduvai Gorge, Tanzania.”. Journal of Human Evolution Volume 63, Issue 2, August 2012, Pages 408-417. 2 augusti 2012. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248411001382?via%3Dihub. Läst 16 september 2021. 
  41. ^ [a b] ”The hunters and the hunted revisited”. Journal of Human Evolution Volume 39, Issue 6, December 2000, Pages 565-576. 1 december 2000. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248400904366?via%3Dihub. Läst 16 september 2021. 
  42. ^ ”Australopithecus robustus societies – one-male or multimale?”. / VOL. 112 NO. 1/2 (2016): SOUTH AFRICAN JOURNAL OF SCIENCE. 6 juni 2016. https://sajs.co.za/article/view/4150. Läst 16 september 2021. 
  43. ^ ”Patterns of resource use in early Homo and Paranthropus”. Journal of Human Evolution Volume 46, Issue 2, February 2004, Pages 119-162. Februari 2004. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248403001726?via%3Dihub. Läst 16 september 2021. 
  44. ^ ”Pattern and process in hominin brain size evolution are scale-dependent”. Royal Society Proceeding Biological Science. 2018 Feb 28. 21 februari 2018. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5832710/. Läst 16 september 2021. 
  45. ^ ”Baboon Feeding Ecology Informs the Dietary Niche of Paranthropus boisei”. PLoS ONE 9(1). 8 januari 2014. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0084942. Läst 16 september 2021. 
  46. ^ [a b] ”A multi-disciplinary seriation of early Homo and Paranthropus bearing palaeocaves in southern Africa”. Quaternary International Volume 202, Issues 1–2, 1 June 2009, Pages 14-28. 1 juni 2009. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1040618208001304?via%3Dihub. Läst 16 serptemmber 2021. 
  47. ^ ”Paranthropus bosei : Fifty yers of Evidence and Analysis”. YEARBOOK OF PHYSICAL ANTHROPOLOGY 50:106–132 (2007. 6 juni 2007. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/ajpa.20732. Läst 16 september 2021. 
  48. ^ ”Människans evolution”. Werdelin, L. 2016. Människans evolution – Fauna och Flora 111(2): 2–10. 6 juni 2016. https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/tidskriften-fauna-och-flora/pdfer-tidigare-nummer/2016/nr2-2016/manniskans_evolution.pdf. Läst 24 maj 2021. 
  49. ^ ”The upper limb of Paranthropus boisei from Ileret, Kenya”. Journal of Human Evolution Volume 141, April 2020, 102727. 1 april 2020. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248419303586. Läst 24 mal 2021. 

Externa länkar

  • BBC:s Walking with Cavemen [1]
v • r
Människoarter
Sahelanthropus tchadensis 7-6 miljoner år · Orrorin tugenensis 6 miljoner år
Ardipithecus
6-4 miljoner år
Ardipithecus kadabba 5,8-5,2 miljoner år · Ardipithecus ramidus 5,4-4,4 miljoner år
Australopithecus
4,2-2,0 miljoner år
Australopithecus anamensis 4,2-3,9 miljoner år · Australopithecus afarensis 3,9-2,9 miljoner år · Australopithecus bahrelghazali 3,5-3 miljoner år · Australopithecus africanus 3-2 miljoner år · Australopithecus garhi 3-2 miljoner år · Australopithecus sediba 1.95-1.78 miljoner år
Paranthropus
2,7-1,2 miljoner år
Paranthropus aethiopicus 2,7-2,5 miljoner år · Paranthropus boisei 2,6-1,2 miljoner år · Paranthropus robustus 2-1,2 miljoner år
Homo
2,8 miljoner år - nu
Homo habilis 2,4-1,4 miljoner år · Homo rudolfensis 2,4-1,8 miljoner år · Homo erectus 1,9 miljoner - 143 000 år · Homo heidelbergensis 800 000 - 300 000 år · Homo neanderthalensis 500 000 - 30 000 år · Homo floresiensis 95 000 - 12 000 år · Homo sapiens 195 000 - nu
Katalogdata
​​​ • BioLib: 32373​​ • EoL: 4454195​ • GBIF: 4827633​​​​​​​ • Fossilworks: 83063​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paranthropus&oldid=49647705”