Bonobo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den engelska DJ:n med detta namn, se Bonobo (musiker).
Bonobo
Status i världen: Starkt hotad[1]
Bonobo (Pan paniscus)
Bonobo (Pan paniscus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorrhini
Infraordning Simiiformes
Överfamilj Människoartade apor
Hominoidea
Familj Hominider
Hominidae
Släkte Schimpanser
Pan
Art Bonobo
P. paniscus
Vetenskapligt namn
§ Pan paniscus
Auktor Schwarz, 1929
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Bonobo[2] (Pan paniscus), även kallad dvärgschimpans[3], är tillsammans med den vanliga schimpansen de nu levande människoapor som genetiskt är närmast besläktade med människan.

Bonobon upptäckes inte förrän 1929. Namnet kommer möjligtvis från en felmärkt fraktlåda från Bolobo, en stad vid Kongofloden. På grund av områdets svårtillgänglighet dröjde det till 1970-talet innan bonobon började studeras på plats. På 1990-talet stod det klart att många drag i deras tillvaro var motsatsen till förhållandena hos schimpansen.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten har samma kroppsstorlek som schimpansen och därför är det svenska trivialnamnet dvärgschimpans missvisande. Namnet uppkom då bonobon har en smalare gestalt. Med en kroppslängd (huvud och bål) av 73 till 83 cm och en vikt av 40 till 45 kg är hanar något större än honor. Honor blir 70 till 76 cm långa och ungefär 30 kg tunga. En svans saknas som hos alla hominider. Pälsen är svartaktig och den kan bli gråaktig hos äldre individer. En kännetecknande skillnad i jämförelse med schimpansen är det svarta ansiktet.[4]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Bonobon lever i Cuvette Centrale-regionen i Kongo-Kinshasa, en region som avgränsas av floderna Kasai och Sankuru i söder, Lomami i öster samt Kongofloden i norr och väst. I området finns de enda bonoboerna i världen. Arten lever i fuktiga och mera torra skogar. Några av dessa skogar översvämmas tidvis och liknar träskmarker. Största delen av utbredningsområdet ligger 300 till 700 meter över havet.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bonobon lever i grupper med upp till 150 medlemmar. Under vandringar och vid födosöket delas gruppen vanligen i mindre flockar.[4] Precis som hos många andra däggdjur är det hanarna som är större och muskulösare (könsdimorfism). Trots detta är det honorna som har ett dominerande inflytande, något de bland annat drar nytta av om mat ska fördelas.

Individerna vistas på marken och klättrar i växtligheten. Födan hittas vanligen i träd eller buskar. När bonobon går med fyra fötter på marken sätter den främre kroppens vikt på knoglederna. Arten bygger en sovplats av grenar, kvistar och löv.[4] Detta näste ligger vanligen 5 till 50 meter över marken.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Bonobon äter huvudsakligen frukter.[4] Dessutom ingår andra växtdelar som blad, frön, blommor och trädmärg i födan. Födan kompletteras med olika ryggradslösa djur som termiter eller insektslarver och med mindre ryggradsdjur, upp till dykarantilopernas storlek.[1]

Fortplantning och sexualitet[redigera | redigera wikitext]

Bonobounge

Hos bonoboerna föder honorna en unge ungefär vart femte år. Ungen utvecklas i långsam takt och börjar inte leka med andra ungar förrän vid ett och ett halvt års ålder. En ung hona blir könsmogen när hon är ungefär 7 år och ger sig då ut på vandring för att hitta en ny grupp som hon kan leva med.

Bonoboerna har ett mycket aktivt sexliv och alla tänkbara kombinationer förekommer: hona med hanne, hona med hona, hanne med hanne eller onani. Sexualiteten används både för att stärka de sociala banden och för att lösa konflikter. Endast en liten del av de sexuella kontakterna handlar om fortplantning, tre fjärdedelar sker på ett sätt som inte skulle leda till fortplantning. Till skillnad från schimpansen har honorna genitalierna placerade längre fram och det är därför möjligt för bonobon att fortplanta sig ansikte mot ansikte med sin partner.

I och med att honorna emigrerar till andra grupper när de blir könsmogna, medan hanarna stannar kvar, undviks inavel. Det ymniga sexlivet och frånvaron av stadiga förhållanden innebär också att det är teoretiskt omöjligt för en hanne att veta vem som eventuellt är hans avkomma. Därmed blir infanticid, som förekommer hos schimpanser, evolutionärt kontraproduktivt eftersom en hanne skulle kunna döda sin egen avkomma, och förekommer inte hos bonobon.

Rudimentär språkförståelse[redigera | redigera wikitext]

Vid ett forskningsprojekt vid Georgia State University lärde man bonobon Kanzi ett språk. Med hjälp av ett tangentbord med symboler kunde Kanzi och forskarna kommunicera med varandra. Kanzi lärde sig också att förstå när forskarna talade engelska med honom. Kanzis språkförståelse uppskattades vara i nivå med en 2- eller 3-årig människas.[5][6]

Jämförelse Bonobo – Schimpans[redigera | redigera wikitext]

Bonobon och schimpansen hade en gemensam förfader för cirka 1—2 miljoner år sedan (enligt en studie 1,3 miljoner år sedan[7]). Troligen har bonobon knappast ändrat sig alls under denna tid utan stannat kvar i Afrikas regnskog utan att förändra sitt levandssätt. Trots de yttre likheterna skiljer sig bonobon på flera sätt från schimpansen:

  • Bonoboerna sover tillsammans medan schimpansen helst försöker hitta en egen sovplats.
  • Vid fara flyr bonoboerna åt samma håll, en grupp schimpanser försvinner i olika riktningar.
  • Bland schimpanserna händer det att om en hanne lyckas ta makten över en grupp så kommer han att döda ungarna i gruppen, infanticid. Detta beteende har aldrig observerats hos bonoboerna.
  • Hos schimpanserna kan hanarna dra ut och jaga i grupp vilket bonoboerna aldrig gör.
  • Schimpanser äter delvis animalier medan bonoboer är vegetabalieätande.
  • Bonoboer är gruppöverskridande till skillnad från schimpanser.
  • De aggressiva hanarna, de underkuvade honorna och krigstågen mot andra grupper som finns hos schimpanserna återfinns inte alls hos bonoboerna.

Bestånd, hot och status[redigera | redigera wikitext]

Det totala antalet invider har uppskattats till 29 000 (1997) eller 50 000 (2001)[1], men även lägre siffror har förekommit.

Bonobon jagas i stora delar av utbredningsområdet för köttets skull. I mindre områden finns ett tabu mot jakten. Det förekommer även illegal jakt i regioner som är laglig skyddade, till exempel i Salonga nationalpark. Individer av arten fångas dessutom för att hålla de som sällskapsdjur eller för användning som försöksdjur. I utbredningsområdet pågår krigshandlingar mellan olika folkgrupper där bonobon kan hamna i skottlinjen. Skogsavverkningar för att etablera jordbruksmark och svedjebruk utgör ytterligare hot mot arten.[1]

IUCN uppskattar att hela populationen halveras mellan 1970 och 2045 (tre generationer) och listar arten som starkt hotad (endangered).[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Fruth, B., Benishay, J.M., Bila-Isia, I., Coxe, S., Dupain, J., Furuichi, T., Hart, J., Hart, T., Hashimoto, C., Hohmann, G., Hurley, M., Ilambu, O., Mulavwa, M., Ndunda, M., Omasombo, V., Reinartz, G., Scherlis, J., Steel, L. & Thompson, J. 2008 Pan paniscus. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 23 november 2010.
  2. ^ Bonobo, Nationalencyklopedin, läst 12 oktober 2014.
  3. ^ Dvärgschimpans, Nationalencyklopedin, läst 12 oktober 2014.
  4. ^ [a b c d] M. Richardson (2006-01-09). ”Bonobo”. ARKive. http://www.arkive.org/bonobo/pan-paniscus/. Läst 12 oktober 2014. 
  5. ^ Savage-Rumbaugh, Sue & Lewin, Roger Kanzi, the Ape at the Brink of the Human Mind, John Wiley & Sons, Inc, 1994, ISBN 0-471-15959-X
  6. ^ de Waal. Frans & Lanting, Frans Bonobo, the Forgotten Ape, University of California Press, 1997, ISBN 0-520-21651-2
  7. ^ Caswell JL, Mallick S, Richter DJ, Neubauer J, Schirmer C, et al. (2008) Analysis of Chimpanzee History Based on Genome Sequence Alignments. PLoS Genet 4(4): e1000057. doi:10.1371/journal.pgen.1000057

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]