Kurdistans demokratiska parti: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Redigering med källor |
||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
|medlemsantal = 470 000 |
|medlemsantal = 470 000 |
||
|ideologi = [[Kurdisk nationalism]] <br> [[Nationalkonservatism]]<br>[[Klassisk liberalism]]<br>[[Ordoliberalism]]<br>[[Atlanticism]]<br> |
|ideologi = [[Kurdisk nationalism]] <br> [[Nationalkonservatism]]<br>[[Klassisk liberalism]]<br>[[Ordoliberalism]]<br>[[Atlanticism]]<br> |
||
Historiskt:<br>[[Kurdisk]] [[irredentism]]<br>[[Auktoritarianism]]<br>[[Militarism]]<br>[[Rojalism]] |
Historiskt:<br>[[Kurdisk]] [[irredentism]]<br>[[Auktoritarianism]]<br>[[Militarism]]<br>[[Paniranism]]<br>[[Rojalism]] |
||
|position = [[Center]] |
|position = [[Center]] |
||
|ungdomsförbund = KDP-youth |
|ungdomsförbund = KDP-youth |
||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
[[Fil:Flag_of_KDP.png|höger|miniatyr|260x260px|KDP:s flagga]] |
[[Fil:Flag_of_KDP.png|höger|miniatyr|260x260px|KDP:s flagga]] |
||
KDP grundades 1946 i [[Bagdad]], [[Irak]] av Mustafa Barzani och Fahad Ahmad Feyli med stöd från intellektuella kurder från [[Irakiska Kurdistan|irakiska]] och [[Iranska Kurdistan]]. Det första KDP kongressen hölls i Bagdad; bestod mestadels av [[Feyli-kurder|Feylikurdiska]] affärsmän och [[Peshmerga|kurdiska krigstammar]]. Partiet brukar beskrivas som ett [[Kurdisk nationalism|kurdisk-nationalistiskt]] parti. Dess ledning domineras av [[Barzani (dynasti)]] [[släkt]]en.<ref>{{Webbref|titel=About Kurdistan Democratic Party|url=https://www.kdp.info/p/p.aspx?p=1&l=12&s=010000&r=344|verk=www.kdp.info|hämtdatum=2023-02-11}}</ref> |
KDP grundades 1946 i [[Bagdad]], [[Irak]] av Mustafa Barzani och Fahad Ahmad Feyli med stöd från intellektuella kurder från [[Irakiska Kurdistan|irakiska]] och [[Iranska Kurdistan]]. Det första KDP kongressen hölls i Bagdad; bestod mestadels av [[Feyli-kurder|Feylikurdiska]] affärsmän och [[Peshmerga|kurdiska krigstammar]]. Partiet brukar beskrivas som ett [[Kurdisk nationalism|kurdisk-nationalistiskt]] parti. Dess ledning domineras av [[Barzani (dynasti)]] [[släkt]]en.<ref>{{Webbref|titel=About Kurdistan Democratic Party|url=https://www.kdp.info/p/p.aspx?p=1&l=12&s=010000&r=344|verk=www.kdp.info|hämtdatum=2023-02-11}}</ref> |
||
== Historia == |
|||
KDP höll sin första kongress i [[Bagdad]] den 16 augusti 1946 finansierad och organiserad av [[Feyli-kurder|feylierna]] i Bagdad. De 32 delegaterna valde en centralkommitté med Hamza Abdullah som generalsekreterare, Shaykh Latif och Kaka Ziad Agha som vicepresidenter och Barzani som president-i- exil. Partiet krävde autonomi för [[irakiska Kurdistan]] och påstod att den politiska och ekonomiska situationen för kurderna i Irak skilde sig från Irans. Partiprogrammet var inte specifikt om något socialt eller ekonomiskt innehåll av rädsla för att alienera de mycket konservativa [[Prins|prinsarna]], [[Schejk|schejkerna]] och [[Borgare|borgarna]] som hade gått med på att stödja det. KDP har traditionellt varit allierad med [[Kejsardömet Iran]], [[Israel]], [[Frankrike]], [[USA]] och även [[Sovjetunionen]]. <ref>{{Bokref|titel=Between state and non-state: politics and society in Kurdistan-Iraq and Palestine|utgivare=Palgrave Macmillan|datum=2017|hämtdatum=2023-08-04|isbn=978-1-137-60181-0|förnamn=Asʿad|efternamn=Ghanem|redaktör=Gülistan Gürbey, Sabine Hofmann, Ferhad Ibrahim Seyder}}</ref>Länderna höll nära ekonomiska och militära samarbeten med kurderna då alla parterna hade gemensamma intressen. [[Mustafa Barzani]] var personligen nära vän med Irans [[Mohammad Reza Pahlavi|kejsare]], Frankrikes [[Georges Pompidou]] och Israels [[Moshe Dayan]].<ref>{{Bokref|titel=Between state and non-state: politics and society in Kurdistan-Iraq and Palestine|utgivare=Palgrave Macmillan|datum=2017|hämtdatum=2023-08-04|isbn=978-1-137-60181-0|förnamn=Asʿad|efternamn=Ghanem|redaktör=Gülistan Gürbey, Sabine Hofmann, Ferhad Ibrahim Seyder}}</ref> |
|||
== Partiledare == |
== Partiledare == |
||
Versionen från 4 augusti 2023 kl. 23.51
| Kurdistans Demokratiska Parti Partiya Demokrat a Kurdistanê; پارتی دیموکراتی Parti démocratique du Kurdistan | |
 | |
| Förkortning | KDP eller PDK |
|---|---|
| Land |  Irakiska Kurdistan |
| Partiledare | Masoud Barzani (1979) |
| Partiordförande | Nechirvan Idris Barzani |
| Grundat | 1946 |
| Grundare | Mustafa Barzani och Fahad Ahmad Feyli |
| Huvudkontor | Erbil, Kurdistan |
| Antal medlemmar | 470 000 |
| Politisk ideologi | Kurdisk nationalism Nationalkonservatism Klassisk liberalism Ordoliberalism Atlanticism Historiskt: Kurdisk irredentism Auktoritarianism Militarism Paniranism Rojalism |
| Politisk position | Center |
| Färg(er) | Gul |
| Ungdomsförbund | KDP-youth |
| Kurdisk politik Politiska partier Val | |
Kurdistans demokratiska parti (kurdiska: پارتی دیموکراتی کوردستان, Partiya Demokrat a Kurdistanê), vanligen förkortat KDP eller ibland PDK, är ett politiskt parti i Irakiska Kurdistan. KDP har under 2000-talet varit det största partiet i Irakiska Kurdistan och ingått i Kurdistans regionala regering. Paritet förespråkar kurdisk nationalism, ekonomisk liberalism, ordoliberalism, nationalkonservatism, välfärdssamhälle och atlanticism. Presidenten har dragit kurderna närmare västvärlden, gulfstaterna och Israel men har även goda relationer med Ryssland och Kina.[1][2][3]
KDP grundades 1946 i Bagdad, Irak av Mustafa Barzani och Fahad Ahmad Feyli med stöd från intellektuella kurder från irakiska och Iranska Kurdistan. Det första KDP kongressen hölls i Bagdad; bestod mestadels av Feylikurdiska affärsmän och kurdiska krigstammar. Partiet brukar beskrivas som ett kurdisk-nationalistiskt parti. Dess ledning domineras av Barzani (dynasti) släkten.[4]
Historia
KDP höll sin första kongress i Bagdad den 16 augusti 1946 finansierad och organiserad av feylierna i Bagdad. De 32 delegaterna valde en centralkommitté med Hamza Abdullah som generalsekreterare, Shaykh Latif och Kaka Ziad Agha som vicepresidenter och Barzani som president-i- exil. Partiet krävde autonomi för irakiska Kurdistan och påstod att den politiska och ekonomiska situationen för kurderna i Irak skilde sig från Irans. Partiprogrammet var inte specifikt om något socialt eller ekonomiskt innehåll av rädsla för att alienera de mycket konservativa prinsarna, schejkerna och borgarna som hade gått med på att stödja det. KDP har traditionellt varit allierad med Kejsardömet Iran, Israel, Frankrike, USA och även Sovjetunionen. [5]Länderna höll nära ekonomiska och militära samarbeten med kurderna då alla parterna hade gemensamma intressen. Mustafa Barzani var personligen nära vän med Irans kejsare, Frankrikes Georges Pompidou och Israels Moshe Dayan.[6]
Partiledare
- 1946–1979: Mustafa Barzani
- 1979–: Massoud Barzani (biträdande sedan 2010: Nechirvan Barzani)
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kurdistan Democratic Party, 2 oktober 2020.
Noter
- ^ ”About Kurdistan | Foreign Relations - Kurdistan Democratic Part, KDP”. www.kdp-fro.krd. https://www.kdp-fro.krd/aboutkurdistanen. Läst 22 februari 2023.
- ^ ”What Changes Will the Kurdistan Democratic Party Congress Bring?” (på engelska). epc.ae. https://epc.ae/en/details/featured/what-changes-will-the-kurdistan-democratic-party-congress-bring-. Läst 22 februari 2023.
- ^ ”"We are Indo-European": Kurds, on-going colonialism, and the afterlife of Race” (på engelska). Goldsmiths, University of London. https://www.gold.ac.uk/calendar/?id=13249. Läst 22 februari 2023.
- ^ ”About Kurdistan Democratic Party”. www.kdp.info. https://www.kdp.info/p/p.aspx?p=1&l=12&s=010000&r=344. Läst 11 februari 2023.
- ^ Ghanem, Asʿad (2017). Gülistan Gürbey, Sabine Hofmann, Ferhad Ibrahim Seyder. red. Between state and non-state: politics and society in Kurdistan-Iraq and Palestine. Palgrave Macmillan. ISBN 978-1-137-60181-0. Läst 4 augusti 2023
- ^ Ghanem, Asʿad (2017). Gülistan Gürbey, Sabine Hofmann, Ferhad Ibrahim Seyder. red. Between state and non-state: politics and society in Kurdistan-Iraq and Palestine. Palgrave Macmillan. ISBN 978-1-137-60181-0. Läst 4 augusti 2023