Afrikanska diasporan

Från Wikipedia
Afrikanska diasporan i världen
  Afrika
  + 10,000,000
  + 1,000,000
  + 100,000
  + 10,000

Med den afrikanska diasporan avses den folkförflyttning (av afrikaner) som ägt rum från Afrika till andra delar av världen under senare århundraden.[1][2][3] Begreppet har historiskt ofta använts för att beskriva ättlingar till de afrikaner som skeppades till Amerika för att arbeta som slavar. I modern tid har begreppet vidgats till att också inkludera afrikaner som emigrerat från kontinenten för att söka utbildning, jobb och bättre levnadsvillkor för sig själv och sin familj.

Länder med flest personer med afrikansk härkomst[redigera | redigera wikitext]

Den afrikanska diasporan i Amerika
Land Antal Noter
Brasilien Brasilien 55 900 000 inkluderar folk av blandad härkomst, 6,84% (svarta) + 20,6% (mulatto pardos)[4][5][6]
USA USA 42 020 743 inkluderar 3 091 424 som anger sig ha både svart och annan härkomst
Haiti Haiti 8 788 439
Dominikanska republiken Dominikanska republiken 7 985 991
Colombia Colombia 4 944 400 [7][8][9]
Frankrike Frankrike 3 800 000
Jamaica Jamaica 2 731 419
Storbritannien Storbritannien 2 080 000
Mexiko Mexiko 1 400 000 [10]
Kuba Kuba 1 126 894
Italien Italien 1 100 000
Puerto Rico Puerto Rico 979 842
Peru Peru 875 427
Tyskland Tyskland 817 150 [11][12]
Kanada Kanada 783 795
Spanien Spanien 690 291
Ecuador Ecuador 680 000
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago 607 472

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Welcome to the official site of the African Diaspora in Europe”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120320171335/http://www.auads.info/. 
  2. ^ Ade Ajayi, J. F; International Scientific Committee For The Drafting Of a General History Of Africa, Unesco (1998-07-01). General History of Africa. ISBN 9780520067011. http://books.google.com/?id=VC7kKcXdDhkC&printsec=frontcover&dq=unesco+african+diaspora#v=onepage&q=%22african%20diaspora%22&f=true 
  3. ^ ”Dictionary definition: African Diaspora”. http://www.highbeam.com/doc/1G2-3424300202.html. [död länk]
  4. ^ Parra, Flavia C.; et al (2003). ”Color and genomic ancestry in Brazilians”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 100: sid. 177–82. doi:10.1073/pnas.0126614100. PMID 12509516.  Second paragraph[död länk]
  5. ^ Carvalho-Silva, Denise R.; et al (2001). ”The Phylogeography of Brazilian Y-Chromosome Lineages”. American Journal of Human Genetics 68: sid. 281–286. doi:10.1086/316931. PMID 11090340. [död länk]
  6. ^ ”Pardo category includes Castizos, Mestizos, Caboclos, Gypsies, Eurasians, Hafus and Mulattoes Cafuzos”. www.nacaomestica.org/. 2015. Arkiverad från originalet den 2 april 2018. https://web.archive.org/web/20180402232415/http://www.nacaomestica.org/pardo.htm. Läst 15 april 2015. 
  7. ^ Bushnell, David & Rex A. Hudson (2010) "The Society and Its Environment"; Colombia: a country study: pp. 87, 92. Washingtion D.C.: Federal Research Division, Library of Congress.
  8. ^ ”Ethnic groups in Colombia” (på spanska). dane.gov.co. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303233546/http://www.dane.gov.co/censo/files/presentaciones/grupos_etnicos.pdf. Läst 26 mars 2014. 
  9. ^ ”visibilización estadística de los grupos étnicos”. Censo General 2005. Departamento Administrativo Nacional de Estadistica (DANE). http://www.dane.gov.co/files/censo2005/etnia/sys/visibilidad_estadistica_etnicos.pdf. Läst 15 juni 2013. 
  10. ^ Gregorius, Arlene (10 april 2016). ”The black people 'erased from history'”. BBC News. http://www.bbc.com/news/magazine-35981727. Läst 19 juli 2016. 
  11. ^ Mwangi, Jane (19 juli 2012). ”Berlin exhibition exposes plight of Africa migrants”. Reuters. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723063233/http://www.reuters.com/article/2012/07/19/us-germany-africa-migration-idUSBRE86I0SB20120719. Läst 10 augusti 2012. 
  12. ^ ”Initiative Schwarze Menschen in Deutschland”. Initiative Schwarze Menschen in Deutschland. http://www.isdonline.de/. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]