Anklam
- För byn Anklam i Sjöbo kommun, Sverige, se Anklam, Sjöbo kommun
| Anklam | ||
| Ort | ||
 Torget och Rådhuset i Anklam
|
||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Vorpommern-Greifswald | |
| Koordinater | 53°51′N 13°41′Ö / 53.850°N 13.683°V | |
| Yta | 56,58 km² | |
| Folkmängd | 13 347 (31 december 2011 [1]) | |
| Befolkningstäthet | 237 inv./km² | |
| Borgmästare | Michael Galander (partilös) | |
| Postnummer | 17389 | |
| Riktnummer | 3971 | |
| Registreringsskylt | OVP | |
 Anklams läge i Mecklenburg-Vorpommern
|
||
| Webbplats: http://www.anklam.de www.anklam.de | ||
Anklam är en stad med 13 433 invånare (2010) i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Staden var huvudstaden i distriktet Ostvorpommern fram till september 2011.
Innehåll |
Geografi [redigera]
Genom Anklam flyter floden Peene. Fem kilometer öster om staden mynnar den ut i Peenestrom.
Historia [redigera]
Innan Anklam blev en tysk stad var den en vendisk boplats. Under 1100-talet bosatte sig tyska nybyggare på platsen och under 1200-talet genomgick orten en betydande ekonomisk och politisk utveckling. Senast år 1292 fick Anklam sina stadsrättigheter och anslöt sig till det mäktiga hanseförbundet i slutet av 1200-talet. Vid denna tid deltog Anklam i handel med Nordeuropa inom förbundet.
Under trettioåriga kriget besattes Anklam av svenska trupper 1630. Efter kriget 1648 hamnade staden i svensk ägo fram till 1720, då halva staden överläts till Preussen[2]. Den norra halvan av staden förblev svensk fram till 1815, då hela staden blev preussisk.
Under 1800-talet grundades bland annat en sockerfabrik, en möbelfabrik och ett skeppsvarv i Anklam och 1863 anslöts Anklam till järnvägslinjen mellan Stralsund och den preussiska huvudstaden Berlin.
Under andra världskriget förstördes Anklams gamla stadskärna. Endast den gotiska Mariakyrkan från 1200-talet och rester av ringmuren förblev oskadda.
Vänorter [redigera]
Staden Anklam har följande vänorter:[3]
Befolkningsutveckling [redigera]
Befolkningsutveckling i Anklam
Sevärdheter [redigera]
- Giebelhaus, gotiskt tegelhus från 1451.
- Mariakyrkan, gotisk tegelkyrka från 1200-talet.
- Nikolaikirche, ruin av gotisk kyrka.
- Otto-Lilienthal-Museum, flyghistoriskt museum över flygpionjären Otto Lilienthal (1848-1896), som föddes i Anklam.
Kända invånare [redigera]
- Kurt von Briesen (1886–1941), general.
- Johann Franz Buddeus (1667-1779), teolog.
- Ulrich von Hassell (1881–1944), diplomat och motståndskämpe.
- Ludwig von Henk (1820–1894), viceamiral och politiker.
- Uwe Johnson (1934–1984), författare.
- Johann Hermann Kretzschmer (1811-1890), konstnär.
- Otto Lilienthal (1848–1896), flygpionjär.
- Gustav Lilienthal (1849–1933), arkitekt och flygpionjär.
- Günter Schabowski (född 1929), östtysk politiker i ledningen för SED.
- Matthias Schweighöfer (född 1981), skådespelare och regissör.
- Maximilian von Schwerin-Putzar (1804–1872), hedersmedborgare i Anklam, preussisk greve och politiker.
Galleri [redigera]
-
Anklam 1650, kopparstick av Matthäus Merian d.ä.
-
Mariakyrkan i Anklam
-
Nikolaikyrkan i Anklam
Referenser [redigera]
- ^ Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå: folkmängd 31 december 2011)
- ^ Anklam i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1905)
- ^ Anklams vänorter , Stadt Anklam (tyska)
- ^ Folkmängd 1871 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1876)
- ^ Folkmängd 1900 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1904)
- ^ Folkmängd 1937 Anklams historia, vid www.anklam.de (tyska); Läst: 14 november 2011
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000,2005,2010 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Anklam
- Officiell webbplats
