Anna Petrus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna Petrus
Född 2 juni 1886
Uppsala, Sverige
Död 19 september 1949 (63 år)
Kalmar, Sverige
Andra namn Anna Peterson
Fält Skulptör
Verk Skulpturer i tenn

Anna Marie-Louise Petrus Lyttkens, född Petrus, ursprungligen Peterson, född 2 juni 1886 i Uppsala, död 26 juli 1949 i Kalmar, var en svensk skulptör, industridesigner och dansare.

Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Anna Petrus var dotter till pedriatrikprofessorn Oskar Viktor Peterson [1844-1912) och grevinnan Maria von Stackelberg (1848-97). År 1907 utbildade hon sig på Chelsea Polytechnic School i London och därefter på Tekniska skolan i Uppsala, Althins målarskola och Kungliga konsthögskolan i Stockholm.[1] År 1910, samma år som hon startade sin utbildning på konsthögskolan, tog hon efternamnet Petrus.[2]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Anna Petrus var en pionjär inom svensk industridesign. Hon fick sitt genombrott på Baltiska utställningen 1914.[1] År 1920 förstördes nästan alla hennes skulpturer i en brand i hennes atelje på Östermalm.[3] Efter detta reste hon till Italien och Nordafrika för att söka inspiration. Tillbaka i Sverige började hon, inspirerad av Nordafrikanska rökbord, att formge brickor i tenn, koppar och mässing som hon placerade på höga formsågade eller svarvade ställningar.[3] Brickorna, eller bordskivorna, dekorerade hon med en mängd allegoriska ornament. 1922 visade hon upp en kollektion av dessa brickbord i sin dåvarande ateljé på Riddargatan i Stockholm.[3] Vissa av bordskonstruktionerna var designade av arkitekten Uno Åhrén och andra av Petrus själv.[3] Hennes bord visade bland annat upp på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.[3] Tenn hade vid den här tiden länge ansetts som ett gammalt oädelt material, och genom sina arbeten blev hon en av de drivande inom Svenskt Tenn, grundat 1924, och hon skapade en mängd föremål, som vaser, ljusstakar och mindre skulpturer för företaget.

Anna Petrus designade även de rikt ornamenterade gjutjärnspelarna till ingången av svenska paviljongen på Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes (Parisutställningen 1925) och den artdecoinspirerade eldstaden i rökrummet på Amerikabåten M/S Kungsholm 1928.[3] 1928 gjorde hon tillsammans med Uno Åhrén ett förslag för omskapandet av Hoglands park i Karlskrona där Petrus designade det monumentala konstverket Vindarnas Brunn. Förslaget genomfördes aldrig. Hon avslutade sin konst- och designkarriär i förtid redan 1930.[1]

Dansen[redigera | redigera wikitext]

Influerade av dansaren Isadora Duncan satte Petrus 10-11 maj 1917, tillsammans med Märta Kuylenstierna och Siri Derkert, upp en modern dansföreställningIntima teatern i Stockholm. Till föreställningen, som var inspirerad av antiken, skapade de inte bara koreografin utan formgav även scenografi, kläder, affischer och programblad. Hon är också med i den då censurerade filmen av Isaac Grünewald från 1915 som visar tre par som dansar sällskapsdansen onestep.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

År 1917 gifte hon sig med läkaren Harald Lyttkens (1889-1962), med vilken hon fick två barn och levde tillsammans med till sin död 1949.

Regissören, manusförfattaren och skådespelaren Harald Hamrell (1960-) är dotterson till Anna Petrus.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Cilla Robach (2011) The Cross-disiplinary Artist's Table I: Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, vol.17, sid:27-28
  • Marie Rehnberg (2009) Anna Petrus: skulptör och industrikonstnär, Stockholm, Bokförlaget Signum
  • konstnärslexikonett Amanda

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Rehnberg, 2009, sidorn 23-24
  2. ^ Rehnberg, Marie. ”Anna Petrus Biografi”. http://annapetrus.se/biografi.html. Läst 13 februari 2014. 
  3. ^ [a b c d e f] Robach, 2011, sidorna 27-28
  4. ^ Rehnberg, 2009, sid:27