Annatto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Annatto
Frön från Bixa Orellana
Frön från Bixa Orellana
E-nummer E160b
Sort Livsmedelsfärgämnen
Användning Ost, smör
Bixin, den större apokarotenoiden i annaton.[1]

Annatto, roucou, orlean eller orleana är ett derivat från annattoträdet i släktet bixa, som huvudsakligen växer i Amerikas tropiska regioner och som används för att producera färgämnen och smaktillsats. Doften har beskrivits som "lätt pepprig med en gnutta muskotnöt" och smaken som "ganska söt och pepprig".[2].

Annatton produceras från det rödaktiga fruktkött som omger fröna hos achiotebusken (Bixa orellana). Det används i många ostar, till exempel cheddar, red leicester och brie och även i livsmedel som margarin, smör, ris, rökt fisk och pulver till till exempel pudding.

Annatto är vanligt förekommande i det latinamerikanska och karibiska köket som både krydda och färgämne. Urinvånare i Central- och Sydamerika använder fröna för att tillverka kroppsbemålningar och läppstift. Av den anledningen kallas trädet ibland för läppstiftsträd[3].

Achiote härstammar från Sydamerika och har spridits och blivit mer populärt i många delar av Asien. De hjärtformade frukterna är bruna eller rödbruna när de är mogna och är betäckta med korta, sträva hårstrån. När de är fullt mogna, delar sig frukten och visar de många mörkröda fröna. Frukten själv är inte ätbar utan det är det orangeröda fruktköttet som täcker fröna som används som färgämne, och kan liknas vid gurkmeja. Färgämnet tillreds genom att vispa fröna i vatten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Annatto har länge använts av karibiska och sydamerikanska ursprungsbefolkningens kulturer. Den tros härstamma från Brasilien[4] men användes antagligen först inte som färgämne i maten utan till kroppsbemålningar, för att skydda sig mot djävulen och för att stöta bort insekter.[5][6]. De antika aztekerna kallade det achiotl och användes under 1500-talet som bläck att skriva med. [7].

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Jamaica har annatton använts i århundraden både som färgämne, kroppsbemålning, medicin mot halsbränna och magstress, solskyddsmedel och insektsborttagare.[8] I Venezuela används annatto, eller onoto som det kallas på vissa ställen[9] i tillverkningen av hallaca, perico och andra traditionella rätter. I Brasilien kallas både produkten och trädet urucum, även om produkten kan kallas colorau också.[10] På de karibiska öarna kallas både frukten och trädet achiote eller bija. På Filippinerna kallas det atsuete[9][11] och används som färgämne i vissa traditionella maträtter.[11]

Annatto är en av huvudingredienserna i den populära kryddblandningen sazón som görs av det populära latinamerikanska matföretaget Goya Foods.[12].

Användning som färgämne[redigera | redigera wikitext]

Annattofröt innehåller runt 5 % pigment, som består av 70-80 % bixin, som är en apokarotenoid och ett färgämne.[1]. Som en tillsats har annatto e-numret E160b. Den fettlösliga delen av det grova extraktet kallas bixin och den vattenlösliga delen kallas norbixin. Båda har samma e-nummer som annatto. I USA är annattoextraktet listat som en livsmedelstillsats befriad från attester.[13] och anses ofta vara en naturlig färg. Den gulorangea färgen tillverkas av bixin och norbixin ihopblandat, som är klassificerat som xantofyll som är en slags karotenoid. Hursomhelst har de till skillnad från betakaroten inte rätt kemisk struktur för att klassas som Vitamin A-mediciner.[14] Ju mer norbixin det är i färgen, desto gulare blir resultatet. Ju mer bixin det är i färgen, desto rödare blir färgen. Om man inte använder en version som är säker mot syra får den en rosa nyans vid lågt ph-värde.

En röd färg utvunnen ur färgämnet kallas orleana, en gul färg orellin.[15]

Allergen[redigera | redigera wikitext]

Annatto har kopplats till många fall av matrelaterade allergier och är det enda naturliga färgämne som tros orsaka lika många allergiska reaktioner som artificiella färgämnen.[16] Då det är ett naturligt färämne använder företag annatto för att kunna marknadsföra sina produkter som "naturliga" eller "inga artificiella färger". Trots att det rör sig om "naturlig produkt" har insatsen av pesticider vid kultiveringen lett till viss försiktighet inom europeisk livsmedelsindustri.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”SUMMARY OF DATA FOR CHEMICAL SELECTION”. Executive Summary Bixin. National Toxicology Program, National Institute of Environmental Health Sciences. http://ntp-server.niehs.nih.gov/?objectid=F59ACAC5-F1F6-975E-7C563568F5F7351B#selection. Läst 11 september 2009. 
  2. ^ ”Annatto” (på engelska). Encyclopedia of spices. http://www.theepicentre.com/Spices/annatto.html. Läst 11 september 2009. 
  3. ^ ”Läppstiftsträd”. Tradera. 10 augusti 2009. http://www.tradera.com/Lappstifttrad-Bixa-orellana-6-fron-auktion_96789232. Läst 11 september 2009. 
  4. ^ ”Bija/Bixa - Achiote - Annatto (bixácea)” (på engelska). http://www.indio.net/taino/main/remedio/bija.htm. Läst 11 september 2009. 
  5. ^ Smith, Nigel (2008). ”Geography of Crop Plants”. Gainesville: Department of Geography, University of Florida. sid. 19. http://www.geog.ufl.edu/courses/FALL2008/ns3315notes-part2.pdf. 
  6. ^ Lovera (2005). Food culture in South America; Food culture around the world. Greenwood Publishing Group. ISBN 9780313327520. http://books.google.com/books?id=paihl6TEZpUC&pg=PA51&lpg=PA51&dq=annatto+venezuela+onoto&source=bl&ots=pwvBvxHxOl&sig=9TxCaD5rJW3yG5GIjmL7EqvAJXs&hl=en&sa=X&oi=book_result&resnum=4&ct=result 
  7. ^ Mary Elizabeth Haude (1997). ”Colorants Used During Mexico's Early Colonial Period”. The American Institute for Conservation. http://aic.stanford.edu/sg/bpg/annual/v16/bp16-05.html. Okänd parameter volym
  8. ^ ”Jamaican Annatto”. GetJamaica.com. http://www.getjamaica.com/Jamaican%20Annato.asp. Läst 11 september 2009. 
  9. ^ [a b] Katzer, Gernot. ”Annatto (Bixa orellana L.)” (på engelska). UniGraz. http://www.uni-graz.at/~katzer/engl/Bixa_ore.html. Läst 11 september 2009. 
  10. ^ Arkcoll, David. ”New Crops from Brazil” (på engelska). http://www.hort.purdue.edu/newcrop/proceedings1990/V1-367.html. Läst 11 september 2009. 
  11. ^ [a b] ”Common Spices in Modern Philippine Recipes”. Philippines insider. http://www.philippinesinsider.com/filipino-cuisine/common-spices-in-modern-philippine-recipes/. Läst 11 september 2009. 
  12. ^ ”Sazón Natural & Complete” (på engelska). Goya. http://www.goya.com/english/products/product.html?prodCatID=4&prodSubCatID=8#32. Läst 11 september 2009. 
  13. ^ ”CHAPTER I--FOOD AND DRUG ADMINISTRATION, DEPARTMENT OF HEALTH AND HUMAN SERVICES; PART 73--LISTING OF COLOR ADDITIVES EXEMPT FROM CERTIFICATION” (på engelska). http://www.access.gpo.gov/nara/cfr/waisidx_02/21cfr73_02.html. Läst 11 september 2009. 
  14. ^ Lynn A. Kuntz (8 april 2008). ”Natural Colors: A Shade More Healthy”. Food Product Design. http://www.foodproductdesign.com/articles/2008/08/natural-colors-a-shade-more-healthy.aspx. 
  15. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 857 
  16. ^ ”Annatto (160b)” (på engelska). FOOD INTOLERANCE NETWORK. http://www.fedupwithfoodadditives.info/factsheets/Factannatto.htm. Läst 11 september 2009.