Arkansas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Arkansas (olika betydelser).
Koordinater: 34°8′N 92°2′V / 34.133°N 92.033°V / 34.133; -92.033
Arkansas
Delstat
Arkansas markerat på USA-kartan.
Arkansas markerat på USA-kartan.
Flag of Arkansas.svg
Seal of Arkansas.svg
Motto: Regnat populus (Latin)
Smeknamn: The Natural State (nuvarande); The Land of Opportunity (tidigare)
Land  USA
Huvudstad Little Rock
Största stad Little Rock
Officiellt språk Engelska
Invånarnamn Arkansan; Arkansawyer;
Arkansawian[1]
Koordinater 34°8′N 92°2′V / 34.133°N 92.033°V / 34.133; -92.033
Högsta punkt Mount Magazine
 - höjdläge 840 m ö.h.[2]
Lägsta punkt Ouachita River
 - höjdläge 17 m ö.h.[2]
Längd 420 km
Bredd 385 km
Area (29:e) 137 733 km²
Folkmängd (32:e) 2 915 918 (2010)[3]
Befolkningstäthet 18,34 invånare/km²
Inträde i unionen 15 juni 1836 (25:e)
Legislatur Arkansas generalförsamling
Guvernör Mike Beebe (D)
Viceguvernör Mark Darr (R)
Tidszon Central: UTC-6
 - sommartid -5
Förkortningar AR Ark. US-AR
Webbplats: arkansas.gov

Arkansas (i/ˈɑrkənsɔː/ AR-kən-saw) är en amerikansk delstat belägen i södra delen av USA. Dess namn är ett algonkitiskt namn på Quapawindianerna. Arkansas gränsar till sex delstater där dess östra gräns till stor del definieras av Mississippifloden. Sin varierande geografi sträcker sig från den bergiga regionerna i Ozarks- och Ouachitabergen som utgör det innersta höglandet till den östra låglandet längs Mississippifloden. Huvudstaden och folkrikaste staden är Little Rock, belägen i den centrala delen av delstaten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga indianbefolkningen i Arkansas bestod av Quapaw-, Caddo-, Cherokee- och Osagestammarna. Delstaten upptogs i USA den 15 juni 1836 som den 25:e delstaten. Slaveri var på den tiden tillåten i Arkansas. Då det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861 väntade Arkansas med att ansluta sig till federationen tills Lincoln beordrade angrepp på South Carolina. Arkansas blev återupptagen i unionen 1868.

Bill Clinton, som var president 1993-2001, blev den första presidenten från Arkansas. Han var guvernör i Arkansas i perioderna 1979-81 och 1983-93.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Arkansas är en av sydstaterna som gränsar mot Missouri i norr, Oklahoma och Texas i väst, Louisiana i söder och Mississippi och Tennessee i öst. Östgränsen utgörs av Mississippifloden. I övrigt har Arkansas mycket skog och fruktbara slätter. Huvudstad och största stad är Little Rock som ligger i mitten av delstaten.

Man talar ibland om River Valley & Ozark vilket omfattar centrala och nordvästra Arkansas med bergsområdet Ozark (och med städer som Little Rock, North Little Rock, Conway, Benton, Sherwood, Maumelle och Jacksonville, respektive Fort Smith, Fayetteville, Springdale, Rogers och Bentonville). Nordöstra delen av Arkansas kallas Three Rivers (med bland andra staden Jonesboro). I sydöstra Arkansas ligger bland andra staden Pine Bluff. I sydväst ligger Tri-Lakes (med städer som Hot Springs och Texarkana).

Arkansas "nationalfågel" är Härmfågeln (Mimus polyglottos).

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Jordbruk är viktigt i Arkansas, med varierande produktion. Det produceras bland annat sojabönor, ris och bomull i delstaten. Staten har också en varierande industri med matvaruroduktion, maskineri- och papperproduktion. Det största företaget med huvudkontor i Arkansas är butikskedjan Wal-Mart som är baserat i Bentonville i den nordvästra delen av staten. Wal-Mart är också världens största detaljhandelskedja.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Arkansas är som de flesta sydstaterna förhållandevis konservativt, men det demokratiska partiet i Arkansas är också förhållandevist högerorienterat och står därför ganska starkt. Båda platserna i senaten tas upp av demokrater, detsamma gör tre av de fyra platserna i representanthuset. Den fjärde platsen, som består av de mer republikanvänliga områdena i nordvästra Arkansas, tas upp av en mandat från det republikanska partiet. Förre guvernören Mike Huckabee var republikan (endast den tredje Republikanske guvernören i ordning efter inbördeskriget), men båda kamrarna i delstatsförsamlingen har majoritet av demokrater. Vid guvernörsvalet den 7 november 2006 blev resultatet en demokratisk seger, och sedan 2007 är den demokratiske Mike Beebe, tidigare delstats åklagare, guvernör.

I presidentvalet gick delstatens röster till den demokratiske Bill Clinton, som är från Arkansas, vid båda valen 1992 och 1996, men gick till den republikanske George W. Bush 2000 och 2004.

Transport[redigera | redigera wikitext]

I Arkansas går Interstate Highways-vägarna I-30, I-40, I-55, I-430, I-440, I-530, I-540 och I-630. Därutöver finns flera andra motorvägar.

De största flygplatserna i Arkansas är Bill and Hillary Clinton National Airport eller bara "Clinton National" (tidigare kallad Little Rock National Airport och Adams Field) och Northwest Arkansas Regional Airport (Fayetteville, Springdale, Bentonville). Det finns också mindre flygtrafik på flygplatserna Fort Smith, Texarkana, Pine Bluff, Harrison, Hot Springs, El Dorado och Jonesboro.

Amtrak-järnvägsstationer (för "Texas Eagle" mellan Chicago IL - San Antonio TX - Los Angeles CA) finns i Walnut Ridge (WNR) (i nordöstra Arkansas), Little Rock (LRK), Malvern (MVN), Arkadelphia (ARK) och Texarkana (TXA) (i sydvästra Arkansas).

Större städer[redigera | redigera wikitext]

De tio största städerna i Arkansas (2006).

Kända personer från Arkansas[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkansawyer definition” (på engelska). Encarta. 18 maj 2010. http://encarta.msn.com/dictionary_1861695659_1861695659/prevpage.html. 
  2. ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). U.S Geological Survey. 29 april 2005. http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html#Highest. Läst 3 november 2006. 
  3. ^ Mackun, Paul & Wilson, Steven (mars 2011). ”Population Distribution and Change: 2000 to 2010” (på engelska) (PDF). United States Census Bureau. http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-01.pdf. Läst 8 juli 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]