Nordmarianerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Commonwealth of the Northern Mariana Islands
Sankattan Siha Na Islas Mariånas
Flagga
Nationalsång: Gi Talo Gi Halom Tasi / Satil Matawal Pacifico
Huvudstad Saipan
Officiellt språk Engelska, chamorro, karoliniska
Statsskick Representativ demokrati i union med USA
 -  Statsöverhuvud USA:s president
 -  Guvernör Benigno R. Fitial
 -  Erkänd Självstyre 8 januari 1978 
Area
 -  Totalt 477 km² (195:a)
Befolkning
 -   års uppskattning 82 800 (198:e)
 -  Befolkningstäthet 173/km² 
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt $ 633,4 miljoner (uppgift saknas)
 -  Per capita $ 12 500 
Valuta Amerikansk dollar (USD)
Tidszon UTC+10
Topografi
 -  Högsta punkt Mount Agrihan, 965 m ö.h.
Nationaldag lokalt 8 januari (1978), 4 juli
Landskod MP, MNP
Landsnummer 1-670

Nordmarianerna (engelska: Commonwealth of the Northern Mariana Islands; chamorro: Sankattan Siha Na Islas Mariånas), är ett amerikanskt autonomt samvälde i ögruppen Marianerna i västra Stilla havet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Till Nordmarianerna hör alla öar i Marianerna förutom den sydligaste, Guam. Samväldet består av 15 öar eller öområden med en sammanlagd areal på ca 477 km². Huvudorten Garapan ligger på huvudön Saipan. Ögruppen ligger ca 2.000 km nordöst om Filippinerna och sträcker sig ca 735 km från norr till söder, huvudöns geografiska koordinater är 15°10′31″N 145°43′41″Ö / 15.17528°N 145.72806°Ö / 15.17528; 145.72806. Den högsta höjden är Mount Agrihan på Agrihan med ca 965 m ö.h.

Området delas in i en nordlig och en sydlig del. Mer än 90 procent av de 83 000 invånarna bor på tre av de sydliga öarna.

Nordmarianerna

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet på Nordmarianerna är tropiskt, dvs varmt och fuktigt. Regntiden varar juli till november, den bästa restiden är under den svalare årstiden från december till maj.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Nordmarianerna är indelade i 4 "municipalities" (kommuner) där den norra delen är relativt obefolkad till följd av vulkanfara:

  • Northern Islands, ca 100 invånare
  • Rota, ca 4.500 invånare
  • Saipan, cirka 72.000 invånare
  • Tinian, cirka 4.500 invånare

Parlamentet "NMIC Legislative" har sitt säte i Capitol Hill på Saipan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Marianerna har troligen varit bebodd av polynesier sedan 1500-talet f Kr. Ögruppen upptäcktes av portugisiske Ferdinand Magellan i mars 1521 som då namngav öarna "Las Islas de Los Ladrones". Öarna hamnade 1667 under spansk överhöghet och döptes då om till "Islas de las Marianas" efter Filip IV:s änka Maria Anna av Österrike och förvaltades från Nya Spanien. Öarna fungerade som omlastningsplats för fraktskepp på väg till och från Nya Spanien och under det spanska väldet dog 90-95 % av urbefolkningen.

Efter freden i det Spansk-amerikanska kriget 1899 avträdde Spanien den södra delen till USA och sålde den norra delen till Kejsardömet Tyskland. Den norra delen ingick sedan i Tyska Nya Guinea.

Under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. Japan erhöll förvaltningsmandat över området av Nationernas förbund vid Versaillesfreden 1919. Marianerna ingick sedan i Japanska Stillahavsmandatet.

Under andra världskriget användes ögruppen som flyg- och flottbas av Japan tills USA erövrade området 1944 bl a under "Slaget vid Saipan".

I juli 1947 utsågs Marianerna tillsammans med hela Karolineröarna till "US Trust Territory of the Pacific Islands" av Förenta nationerna och förvaltades av USA.

I januari 1978 erhöll Nordmarianerna ett begränsat självstyre under "Commonwealth status" och i november 1986 ingicks en union med USA under namnet "Commonwealth of the Northern Mariana Islands". Detta innebar bl.a att invånarna erhöll amerikanskt medborgarskap.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Etniska grupper: normarinaner 36%, asiater 56%, andra 8%.

Ursprungsbefolkningen kallar sig antingen "Carolinian" eller "Chamorros" beroende på vilket folkslag de anser sig tillhöra. Språket är besläktat med spanska. Det officiella språket är engelska jämte karoliniska (ett språk med 3000 talande) och chamorro.

Guvernörer från 1978[redigera | redigera wikitext]

  • Carlos G. Camacho, 1978 - 1982
  • Pedro P. Tenorio, 1982 - 1990
  • Lorenzo I. De Leon Guerrero, 1990 - 1994
  • Froilan C. Tenorio, 1994 - 1998
  • Pedro P. Tenorio, 1998 - 2002
  • Juan N. Babauta, 2002 - 2006
  • Benigno Fitial, 2006 - ff

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]