Nordmarianerna

Commonwealth of the Northern Mariana Islands Sankattan Siha Na Islas Mariånas
Flagga Statsvapen
Valspråk:
Nationalsång: Gi Talo Gi Halom Tasi / Satil Matawal Pacifico
Huvudstad	Saipan
Största stad
Officiell språk	Engelska, chamorro, karoliniska
Statsskick	Representativ demokrati i union med USA
Statsöverhuvud	USA:s president
Guvernör	Benigno R. Fitial
Självständighet
• deklarerad
• erkänd	Självstyre 8 januari 1978
Yta	477 km² (195:a)
Demografi
• folkmängd	82 800 (198:e)
• befolkningstäthet	173 inv/km²
BNP (PPP)	(2005)
• totalt	$ 633,4 miljoner  (uppgift saknas)
• per capita	$ 12 500
Valuta	Amerikansk dollar (USD)
Tidszon	UTC+10
Topografi
• högsta punkt	Mount Agrihan 965 m ö.h.
Nationaldag	lokalt 8 januari (1978), 4 juli
Landskod	MP, MNP
Landsnummer	1-670

Nordmarianerna (engelska: Commonwealth of the Northern Mariana Islands; chamorro: Sankattan Siha Na Islas Mariånas), är ett autonomt samvälde i union med USA beläget i västra Stilla havet.

Geografi

Nordmarianerna ligger i Mikronesien och omfattar 14 öområden med en areal på ca 477 km². Huvudorten Garapan ligger på huvudön Saipan. Ögruppen ligger ca 2.000 km nordöst om Filippinerna och sträcker sig ca 735 km från norr till söder, huvudöns geografiska koordinater är 15°10′31″N 145°43′41″O. Den högsta höjden är Mount Agrihan på Agrihan med ca 965 m ö.h.

Området delas in i en nordlig och en sydlig del med de större öarna i den

Nordmarianerna

• Norra delen
• Farallon de Pajaros
• Maug Islands
• Asuncion Island
• Agrihan
• Pagan
• Alamagan
• Guguan
• samt Zealandia Bank

• Södra delen
• Sarigan
• Anatahan
• Farallon de Medinilla
• Saipan, huvudön
• Tinian
• Aguijan
• Rota

Klimat och miljö

Klimatet på Nordmarianerna är tropiskt, dvs varmt och fuktigt. Regntiden varar juli till november, den bästa restiden är under den svalare årstiden från december till maj.

Administrativ indelning

Nordmarianerna är indelade i 4 "municipalities" (kommuner) där den norra delen är relativt obefolkad till följd av vulkanfara:

• Northern Islands, ca 100 invånare
• Rota, ca 4.500 invånare
• Saipan, cirka 72.000 invånare
• Tinian, cirka 4.500 invånare

Parlamentet "NMIC Legislative" har sitt säte i Capitol Hill på Saipan.

Historia

Marianerna har troligen varit bebodd av polynesier sedan 1500-talet f Kr. Ögruppen upptäcktes av portugisiske Ferdinand Magellan i mars 1521 som då namngav öarna "Las Islas de Los Ladrones". Öarna hamnade 1667 under spansk överhöghet och döptes då om till "Islas de las Marianas" efter Filip IV:s änka Marianne av Österrike och förvaltades från Nya Spanien. Öarna fungerade som omlastningsplats för fraktskepp på väg till och från Nya Spanien och under det spanska väldet dog 90-95 % av urbefolkningen.

Efter freden i det Spansk-amerikanska kriget 1899 avträdde Spanien den södra delen till USA och sålde den norra delen till Kejsardömet Tyskland. Den norra delen ingick sedan i Tyska Nya Guinea.

Under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. Japan erhöll förvaltningsmandat över området av Nationernas förbund vid Versaillesfreden 1919. Marianerna ingick sedan i Japanska Stillahavsmandatet.

Under andra världskriget användes ögruppen som flyg- och flottbas av Japan tills USA erövrade området 1944 bl a under "Slaget vid Saipan".

I juli 1947 utsågs Marianerna tillsammans med hela Karolineröarna till "US Trust Territory of the Pacific Islands" av Förenta nationerna och förvaltades av USA.

I januari 1978 erhöll Nordmarianerna ett begränsat självstyre under "Commonwealth status" och i november 1986 ingicks en union med USA under namnet "Commonwealth of the Northern Mariana Islands". Detta innebar bl.a att invånarna erhöll amerikanskt medborgarskap.

Demografi

• Etniska grupper: normarinaner 36%, asiater 56%, andra 8%.

Ursprungsbefolkningen kallar sig antingen "Carolinian" eller "Chamorros" beroende på vilket folkslag de anser sig tillhöra. Språket är besläktat med spanska. Det officiella språket är engelska jämte karoliniska (ett språk med 3000 talande) och chamorro.

Guvernörer från 1978

• Carlos G. Camacho, 1978 - 1982
• Pedro P. Tenorio, 1982 - 1990
• Lorenzo I. De Leon Guerrero, 1990 - 1994
• Froilan C. Tenorio, 1994 - 1998
• Pedro P. Tenorio, 1998 - 2002
• Juan N. Babauta, 2002 - 2006
• Benigno Fitial, 2006 - ff

Externa länkar

• Nordmarianernas turistbyrå
• Nordmarianernas förvaltning
• karta över Nordmarianerna
• Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Nordmarianerna
  Kartor