Asiatisk jättebålgeting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Asiatisk jättebålgeting
Asiatisk jättebålgeting
Asiatisk jättebålgeting
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Överfamilj Vespoidea
Familj Getingar
Vespidae
Släkte Vespa
Art Asiatisk jättebålgeting
V. mandarinia
Vetenskapligt namn
§ Vespa mandarinia
Auktor Smith, 1852
Hitta fler artiklar om djur med

Asiatisk jättebålgeting (ibland även: mandaringeting eller tropisk östasiatisk bålgeting, Vespa mandarinia) är världens största getingart. De har en vingbredd på 7 cm och en kroppslängd på 5 cm. De är mycket giftiga. För en människa är giftet dödligt om man får många stick,[1] och dödsfall är vanliga i Kina.[2] Giftet löser upp vävnader och kan orsaka skador på den stucknes njurar.

Boet och drottningen[redigera | redigera wikitext]

Enbart drottningar överlever vintern. Hon bär på ägg som ska bli arbetare. Boet byggs under marken i till exempel en övergiven lya. Träflisor tuggas till gröt och blir byggmaterial. Efter en vecka kläcks äggen och larverna kryper ut. Efter två veckor har larverna förpuppats. Efter ett tag är boet cirka en meter i diameter och har nio våningar. Det kläcks cirka 400 larver per dag. Alla vuxna är honor.

Om de känner sig hotade bildar de en svärm och attackerar den som kommit för nära boet.

När hösten närmar sig är drottningen svag, och börjar lägga obefruktade ägg som senare kommer att utvecklas till hanar och drottningar. Vid svärmningen och när drottningarna har blivit befruktade söker de skydd och väntar till våren. Arbetarna svälter ihjäl och på senhösten finns bara de sovande getingdrottningarna kvar.

Jakt och föda[redigera | redigera wikitext]

Getingar äter i huvudsak andra insekter, även andra mindre getingarter. De kan halshugga sitt byte med sina kraftiga käkar, klämma sönder bytet eller döda det med sitt gift. Bytet tuggas till en gegga som tas hem till larverna. De vuxna individerna kan inte bryta ned proteinet själva, men det kan larverna som bildar ett saliv som de vuxna äter. Salivet kallas VAAM.

En mandaringeting som flyger ensam brukar vara en spejare. Hittar hon till exempel en koloni med bin, markerar hon stället och rekryterar getingar som tillsammans går till attack. Honungsbin i Japan har utvecklat ett sätt att skydda sitt bo från getingen. När en spejare kommer attackeras hon omedelbart av en svärm honungsbin och de börjar vibrera. På så sätt ökar temperaturen till 47° och spejaren dör.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/dodsbringande-balgetingar-plagar-kinesiska-provinser/
  2. ^ http://gawker.com/this-hornet-will-be-the-last-thing-you-see-before-you-d-1428724767

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]