Avenbok
| Avenbok | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Bokordningen Fagales |
| Familj | Björkväxter Betulaceae |
| Släkte | Avenbokssläktet Carpinus |
| Art | Avenbok C. betulus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carpinus betulus | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Utbredning | |
 | |
Avenbok (Carpinus betulus), som även kallas "annbok" och "vitbok", är en art i familjen björkväxter.
Historik
Avenboken kom in till Sverige från Danmark omkring 2500 f. Kr. Den är ett av de sist invandrade lövträden efter istiden. Vid tiden för Kristi födelse var den spridd över hela Götaland men när klimatet började bli kallare drog den sig tillbaka.[1]
Avenboken är idag Ölands landskapsträd och finns vildväxande i Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Småland och till mellersta Öland.[1]
Biologi
Arten växer naturligt i Europa till västra delen av Asien, i Sverige endast i Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Småland och på Öland. Avenboken odlas utan svårighet långt upp i landet, ofta som häckväxt. Avenbok är det hårdaste av alla träslag som växer i Sverige och övriga Norden.
Det är ett lågt träd, vanligen 5-10 m högt, med smal krona och till det yttre mera lik almen än boken. Den ingår inte heller i samma familj som boken. Barken är dock slät liksom bokens.
Användning
Avenbok är ett hårt träslag, vilket gör det svårt att klyva och bearbeta. Det krymper mycket vid torkning och rör sig också mycket när luftfuktigheten varierar. Virket går vanligen under namnet vitbok. Förr användes vitbok till föremål som utsätts för hårt slitage, stötar och tryck, exempelvis maskindetaljer, glidlister, tappar, kägelklot, träklubbor, kugghjul och verktygsskaft. Idag är vitboken ofta ersatt med moderna material, men används fortfarande till bland annat verktygsskaft, hyvelbänkar, pianohammare, borstryggar, nötknäppare, skärbräden och huggkubbar. Den höga nötningsstyrkan gör att materialet kan användas som industrigolv som utsätts för stora påfrestningar.
Avenboken förekommer sällan som sågstock eftersom tillgången på grövre dimensioner är liten i Sverige. Bränslemarknaden är istället idag den huvudsakliga köparen. Avenbok är det svenska träslag med högst bränslevärdet per volymenhet. Eftersom avenboken är lätt att föryngra med stubbskott har träslaget haft stor betydelse som bränsleråvara i många länder på den europeiska kontinenten.[2]
Avenboken används numera främst till häckar, bl a för att den tål beskärning bra. Man kan klippa sidogrenar tidigt i häckens uppväxt, men däremot avvakta med att klippa toppskottet tills det nått den önskade höjden.
Synonymer
För vetenskapliga synonymer, se Wikispecies.
Referenser
- ^ [a b] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
- ^ ”Avenbok - det hårdaste virket i Sverige”. Skogsstyrelsen. 28 december 2006. http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Adellov/15956/19734/19143/.
Externa länkar
- Den virtuella floran: Carpinus betulus utbredningsområden
- Den Virtuella Floran
- Avenbok, beskrivning och virkesegenskaper i Skogskunskap.
- Avenbok i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Avenbok Lantmannens uppslagsbok i Herman Juhlin-Dannfelt, Lantmannens uppslagsbok (1923)
Wikimedia Commons har media som rör Avenbok.
