Bad Doberan
| Bad Doberan | ||
| Ort | ||
|
||
| Land |  Tyskland |
|
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Rostock | |
| Koordinater | ||
| Yta | 32,74 km² | |
| Folkmängd | 11 325 (31 december 2010 [1]) | |
| Befolkningstäthet | 345 inv./km² | |
| Borgmästare | Hartmut Polzin (SPD) | |
| Postnummer | 18209 | |
| Riktnummer | 38203 | |
| Registreringsskylt | DBR | |
 Bad Doberans läge i Mecklenburg-Vorpommern
|
||
| Webbplats: http://www.bad-doberan.de www.bad-doberan.de | ||
Bad Doberan (fram till 1921 bara Doberan) är en gammal kurort i Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland och var huvudort i distriktet med samma namn fram till september 2011.
Den är belägen omkring 15 km väster om Rostock och är i dag en viktig turistort bland annat på grund av den badstrand som finns i stadsdelen Heiligendamm vid Östersjöns kust (omkring 6 km nordväst om centrala Bad Doberan).
Bad Doberan har en yta av 32,73 km² och en befolkning som uppgår till 11 424 invånare (30 juni 2006).
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Namn
Ortens namn syftar troligen på det polabiska ordet för bra, dobry. Doberans vapen avbildar tre djur som förekommer i en gammal historia med anknytning till ortnamnet. Enligt legenden blev här två svanar uppskrämda av en hjort. Svanarna flög iväg och skrek "dobre dobre".
[redigera] 1100-talet
Enligt en urkund från 1177 grundade cisterciensorden 1171 ett kloster på platsen. Klostret förstördes under ett slaviskt uppror men återuppfördes. Fram till reformationen 1552 hade klostret stor betydelse i regionen. Trettioåriga kriget var ett större bakslag för samhället.
[redigera] 1700-talet till i dag
Under storhertig Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin (1756 - 1837) blev Doberan ett nöjescentrum för de högre kretsarna. Ortsdelen Heiligendamm blev havsbad och i stadens centrum etablerades kasino och hästkapplöpningsbanor. Stadens större hus byggdes i klassicistisk stil. 1879 fick Bad Doberan stadsrättigheter och 1883/84 anlades ortens järnvägsstation vid linjen Rostock-Wismar. Dessutom öppnades 1910 en smalspårig järnvägslinje (vanligen kallad Molli) till Kühlungsborn.
Under den östtyska tiden uppfördes flera prefabricerade hus vid stadens periferi. Efter 1991 sattes fokus på stadskärnans sanering.
Sedan 1990 hålls här den årliga musikfestivalen Zappanale, som en hyllning till den amerikanske musikern Frank Zappa.
[redigera] Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling i Bad Doberan
[redigera] Vänort
Den tyska staden Bad Schwartau är sedan 1989 vänort till Bad Doberan.
[redigera] Kommunikationer
Motorvägen A 20 passerar cirka 15 km söder om Bad Doberan och förbundsvägen (tyska:Bundesstraße) B 105 går direkt genom staden. Dessutom har Bad Doberan de två nämnda järnvägslinjerna. Cirka 40 km sydöst om staden ligger Rostock-Laage flygplats.
[redigera] Svensk kommunistisk partiskola
1959-1977 var en av Sveriges Kommunistiska Partis/Vänsterpartiet kommunisternas två partiskolor belägen i Bad Doberan (den andra låg i Leningrad i Sovjetunionen).
Skolan i Bad Doberan stängdes i samband med vänsterpartiets partisprängning 1977, då det moskvatrogna APK bröt sig ur moderpartiet.[källa behövs]
[redigera] Referenser
- Ernst von Bülow: Doberan und seine Geschichte. Godewind Verlag, Börgerende-Rethwisch 2006, ISBN 3-938347-61-9.
- Adolf Nizze: Doberan-Heiligendamm: Geschichte des ersten deutschen Seebades. Godewind Verlag, Börgerende-Rethwisch 2004, ISBN 3-938347-23-6.
- ^ Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån: folkmängd 31 december 2010)
- ^ Folkmängd 1875 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1880)
- ^ Folkmängd 1900 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1907)
- ^ Folkmängd 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bad Doberan
- Heilbad Bad Doberan und Seebad Heiligendamm
