Bad Doberan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°06′N 11°54′Ö / 54.100°N 11.900°Ö / 54.100; 11.900
Bad Doberan
Ort
Ett tåg på den smalspåriga järnvägen Molli passerar genom Bad Doberan.
Ett tåg på den smalspåriga järnvägen Molli passerar genom Bad Doberan.
Wappen Bad Doberan.png
Bad Doberans vapen
Land  Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Rostock
Koordinater 54°06′N 11°54′Ö / 54.100°N 11.900°Ö / 54.100; 11.900
Yta 32,76 km² (2011)[1]
Folkmängd 11 552 (2011)[2]
Befolkningstäthet 353 inv./km²
Borgmästare Thorsten Semrau
Postnummer 18209
Riktnummer 38203
Registreringsskylt LRO
Kommunkod 13 0 72 006
Bad Doberans läge i Mecklenburg-Vorpommern
Bad Doberans läge i Mecklenburg-Vorpommern
Webbplats: http://www.bad-doberan.de www.bad-doberan.de
Klosterkyrkan Doberaner Münster där den svenske kungen Albrekt är begravd.

Bad Doberan (fram till 1921 bara Doberan) är en gammal kurort i Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland och var huvudort i distriktet med samma namn fram till september 2011.

Den är belägen omkring 15 km väster om Rostock och är i dag en viktig turistort bland annat på grund av den badstrand som finns i stadsdelen Heiligendamm vid Östersjöns kust (omkring 6 km nordväst om centrala Bad Doberan).

Bad Doberan har en yta av 32,73 km² och en befolkning som uppgår till 11 310 invånare (31 december 2011).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ortens namn syftar troligen på det polabiska ordet för bra, dobry. Doberans vapen avbildar tre djur som förekommer i en gammal historia med anknytning till ortnamnet. Enligt legenden blev här två svanar uppskrämda av en hjort. Svanarna flög iväg och skrek "dobre dobre".

1100-talet[redigera | redigera wikitext]

Enligt en urkund från 1177 grundade cisterciensorden 1171 ett kloster på platsen. Klostret förstördes under ett slaviskt uppror men återuppfördes. Fram till reformationen 1552 hade klostret stor betydelse i regionen. Trettioåriga kriget var ett större bakslag för samhället.

1700-talet till i dag[redigera | redigera wikitext]

Under storhertig Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin (1756 - 1837) blev Doberan ett nöjescentrum för de högre kretsarna. Ortsdelen Heiligendamm blev havsbad och i stadens centrum etablerades kasino och hästkapplöpningsbanor. Stadens större hus byggdes i klassicistisk stil. 1879 fick Bad Doberan stadsrättigheter och 1883/84 anlades ortens järnvägsstation vid linjen Rostock-Wismar. Dessutom öppnades 1910 en smalspårig järnvägslinje (vanligen kallad Molli) till Kühlungsborn.

Under den östtyska tiden uppfördes flera prefabricerade hus vid stadens periferi. Efter 1991 sattes fokus på stadskärnans sanering.

Sedan 1990 hålls här den årliga musikfestivalen Zappanale, som en hyllning till den amerikanske musikern Frank Zappa.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Bad Doberan

Källa: :[3],[4],[5],[6]

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Den tyska staden Bad Schwartau är sedan 1989 vänort till Bad Doberan.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Motorvägen A 20 passerar cirka 15 km söder om Bad Doberan och förbundsvägen (tyska:Bundesstraße) B 105 går direkt genom staden. Dessutom har Bad Doberan de två nämnda järnvägslinjerna. Cirka 40 km sydöst om staden ligger Rostock-Laage flygplats.

Svensk kommunistisk partiskola[redigera | redigera wikitext]

1959-1977 var en av Sveriges Kommunistiska Partis/Vänsterpartiet kommunisternas två partiskolor belägen i Bad Doberan (den andra låg i Leningrad i Sovjetunionen).

Skolan i Bad Doberan stängdes i samband med vänsterpartiets partisprängning 1977, då det moskvatrogna APK bröt sig ur moderpartiet.[källa behövs]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Ernst von Bülow: Doberan und seine Geschichte. Godewind Verlag, Börgerende-Rethwisch 2006, ISBN 3-938347-61-9.
  • Adolf Nizze: Doberan-Heiligendamm: Geschichte des ersten deutschen Seebades. Godewind Verlag, Börgerende-Rethwisch 2004, ISBN 3-938347-23-6.
  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Folkmängd 1875 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1880)
  4. ^ Folkmängd 1900 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1907)
  5. ^ Folkmängd 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  6. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
  7. ^ Michael Nordberg I kung Magnus tid Norstedts Stockholm 1995 (ISBN 91-1-952122-7) s. 355 & genomgående

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]