Baltzar von Platen (1898–1984)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra personer med samma namn, se Baltzar von Platen (olika betydelser).
Baltzar von Platen på sitt kontor 1960.

Baltzar von Platen, född 24 februari 1898 i Malmö, död 29 april 1984 i Ystad, var en svensk uppfinnare.[1]

Baltzar von Platen var son till kronofogden Philip Ludvig von Platen och Eva Hedvig Ingeborg Ehrenborg. Ätten von Platen kommer från Tyskland, invandrade till Sverige och erhöll i Sverige bekräftelse på sitt utländska adelskap. Hans förfäder hade därmed höga poster i samhället och bar gamla adelsnamn. Farmodern var en Rosencrantz, farfarsmor en Horn av Rantzien, men den gren av ätten som Baltzar von Platen tillhörde är inte introducerad.

När Baltzar von Platen utexaminerades 1922 från Kungliga Tekniska högskolan, hade han redan studerat matematik, fysik, och astronomi vid Lunds universitet. Sitt examensarbete gjorde han tillsammans med Carl Munters då de 1918 uppfann ett nytt kylsystem. Licensrättigheterna till uppfinningen köptes 1923 av AB Arctic, som i sin tur köptes av Electrolux 1925.[2] Tekniken kom därför att användas i Electrolux kylskåp och bidrog till en snabb expansion av företaget. La grunden till det som kom att leda till att Erik Lundblad, 1953, på ASEA i Stockholm lyckades framställa världens första konstgjorda diamant 1953. Uppfann även en termostat till vattenburna element, där en gummibussning påverkar en stav som reglerar flödet av varmvatten.

Baltzar von Platen och Carl Munters erhöll 1925 Polhemspriset för sitt arbete Om alstring av kyla. Platen fick Adelsköldsmedaljen i guld 1940. 1974 tilldelades Baltzar von Platen och Carl Munters Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj "för deras mer än femtioåriga verksamhet som uppfinnare och nyskapare av industriella produkter".[3]

I en artikel i Teknisk Tidskrift 1975 hävdade Baltzar von Platen att det i ett starkt gravitationsfält kunde vara möjligt att driva en perpetuum mobile av andra ordningen, en evighetsmaskin i form av en värmemotor som tar värme från och kyls av samma medium. En sådan maskin kan enligt termodynamikens andra huvudsats inte existera, men von Platen menade att andra huvudsatsen möjligen inte var helt allmängiltig. För att pröva hypotesen ville von Platen bygga en prototyp bestående av bl.a. en stor centrifug. Bygget, som aldrig genomfördes, beräknades kosta cirka 40 miljoner kronor i den tidens penningvärde.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Baltzar von Platen och Carl Munters, Om alstring av kyla (1925)
  • Baltzar von Platen, Andar och perpetuum mobile (1975)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svenska von Platen-ätterna: Baltzar Carl von Platen”. http://www.vonplatenforeningen.se/Carl-B.-von-Platen.htm. 
  2. ^ ”Tekniska museet: Baltzar von Platen”. http://www.tekniskamuseet.se/1/1937.html. 
  3. ^ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]