Basinkomst

Basinkomst (på engelska basic income) är en inkomst som regelbundet betalas ut av staten till samtliga medborgare i landet på en individuell basis, och som är helt ovillkorlig. Summan är densamma oavsett om personen jobbar mycket, lite eller inte alls. Den är också densamma oavsett hur mycket eller hur lite personen står till arbetsmarknadens förfogande (till skillnad från till exempel A-kassa) Debatten om basinkomst, liksom det besläktade systemet negativ inkomstskatt, förekommer i många rika länder.

Historik

Thomas Paine, tidig förespråkare av basinkomst

I den äldre historien brukar Thomas Paine nämnas, som den förste som kom med en konkret förslag på en form av basinkomst. Enligt Paine var det orättvist att vissa föddes rika (med tillgång till bördiga marker som de fick i arv), medan andra föddes fattiga. För att råda bot på orättvisan ville han låta beskatta arv av mark och samtidigt införa en ovillkorlig "basinkomst" till alla medborgare. Basinkomsten skulle dock i Paines förslag utgå som en engångssumma, i samband med myndighetsdagen. Förslaget utvecklades i boken Agrarian Justice från 1796. Efter Paine var det, med några få undantag, ingen debatt om basinkomst förrän under mellankrigstiden. Framträdande under 1920- och 30-talet var bland andra Major C. H. Douglas, som grundade den så kallade social credit-rörelsen.

Den moderna diskussionen om basinkomst påbörjades under 1960-talet i USA. Främst var det dock det besläktade systemet negativ inkomstskatt som diskussionen gällde. I Sverige, liksom i merparten av övriga Europa, kom den moderna diskussionen om basinkomst igång på 1970-talet. Bland svenskar som tagit ställning för ovillkorlig grundinkomst kan nämnas ekonomen Gunnar Adler-Karlsson och sociologen och författaren Lasse Ekstrand. Den senare gav i mitten av 1990-talet ut två böcker i ämnet, som sammanfattningsvis kan sägas plädera för basinkomst och lokalsamhällets renässans. I oktober 2012 lämnade riksdagsledamöterna från Miljöpartiet Annika Lillemets, Valter Mutt och Lotta Hedström in en motion om basinkomst till Sveriges riksdag.

Den som skrivit flest kritiska artiklar om basinkomst under 1990-talet och framåt är Gunnar Wetterberg. Framförallt menar Wetterberg att medborgarlön (basinkomst) bryter mot arbetslinjen och det är han emot. Vidare har Per Janson och Simon Birnbaum författat varsin avhandling om basinkomst. Janson hävdar i sin avhandling (2003) att basinkomst är ett viktigt förslag, men att idén marginaliseras, förlöjligas och blockeras. Birnbaum har å sin sida, bland annat i avhandlingen från 2008, betonat vikten av att börja med en låg nivå och att jämlikhetsreformer införs, eller förstärks, parallellt med basinkomstens införande.

BIEN

Navet i den akademiska debatten har sedan 1980-talets mitt varit BIEN, Basic Income Earth Network. De ordnar vartannat år en internationell kongress, där akademiker av vitt skilda slag samlas för att diskutera basinkomstens teori och framtid. I BIEN finns bland andra den belgiske filosofen Philippe Van Parijs. Van Parijs har skrivit flera böcker, bland annat Real Freedom for All. What (if Anything) can Justify Capitalism? (1995). Där introduceras ett tema som sedan dess varit ständigt återkommande. Nämligen temat om basinkomst kan betraktas som ett rättvist system eller inte. Vid sidan om BIEN finns en rad nationella nätverk, däribland amerikanska USBIG och det brittiska CISC (se länkar nedan).

Existerande system

Om man med basinkomst avser ett system som täcker hela befolkningen, och där nivån är tillräcklig för att "man skall kunna leva på den", finns ännu inget basinkomstsystem i världen. Alaskas Permanenta Fond är dock ett system varifrån alla vuxna medborgare i Alaska regelbundet får en viss inkomst. I Sverige brukar barnbidraget, studiebidraget, garantipensionen och konstnärslönen ses som basinkomstliknande. Liknande system finns i många länder. I Brasilien pågår lokala försök med basinkomst, med villkoret att barnen går i skolan. Ett annat exempel är byn Otjivero, omkring 10 mil öster om huvudstaden Windhoek i Namibia, där ett basinkomstprojekt pågår sedan januari 2008. Ett lite mer udda exempel på "basinkomstsystem" är det belgiska spelet "Win for Life", där priset är en ovillkorlig månatlig summa på 1000 euro per månad.

Finansiering

När det kommer till finansieringen finns många olika idéer. Gemensamt är dock idén att utgå från de redan existerande bidragen, och slå ihop merparten av dessa till ett enda, som görs ovillkorligt. I de flesta basinkomstmodeller, liksom modeller med negativ skatt, använder man sig dessutom av höjd inkomstskatt. Den höjda skatten brukar av kritikerna anföras som ett viktigt skäl till reformens ogenomförbarhet, i kombination med idén att alltför många kommer att välja icke-arbete, när möjligheter så ges.

En del basinkomstförespråkare vill, av dessa skäl, betona att basinkomsten kommer att vara förhållandevis låg. Därmed blir det mycket få som permanent eller under lång tid väljer att ställa sig utanför arbetsmarknaden. Dessutom menar förespråkarna att basinkomst medför att det blir mer lönsamt än tidigare att övergå från bidrag till arbete. Det beror på de så kallade bidragsfällorna, som uppstår på grund av hur dagens system är konstruerat.

Michael Rowbotham och en del andra penningreformister menar att basinkomst kan finansieras med hjälp av en penningreform. Det belgiska basinkomstpartiet Vivant menar att basinkomst kan finansieras med hjälp av ökade konsumtionsskatter. Vanligt är också att komplettera med miljöskatter av olika slag. Den totala finansieringen beror emellertid på flera olika faktorer, inte minst omfattningen av socialförsäkringssystem efter reformen och omfattningen av välfärdsstaten i stort. Givetvis beror finansieringen också på basinkomstens nivå, för barn respektive vuxna.

För- och emot

I debatten förekommer en mängd olika argument för (en nationell) basinkomst. Skäl som anges för är bland annat mindre byråkrati, mindre tröskeleffekter och mer genomskinlighet. Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men också underlätta för småföretagare och ideellt arbete. Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en ekologiskt och socialt hållbar utveckling.

Basinkomst anses vidare kunna minska problemen med fattigdom, utanförskap, ohälsa, kriminalitet, barnarbete och prostitution, särskilt i regioner där dessa problem är stora. I den svenska debatten har det också framhållits som viktigt att socialbidraget, som kritiserats för att vara stigmatiserande, skulle kunna tas bort om basinkomst införs.

Kritikerna betonar att basinkomst kräver en hög skatt, att många sannolikt skulle sluta att arbeta, samt att det i vilket fall som helst är omoraliskt att få pengar utan motprestation. Kritik kommer också från många feminister och vänsterdebattörer, som befarar att basinkomst förstärker ojämlikheten mellan könen. Feminister som går emot strömmen och förordar basinkomst är bland andra Carole Pateman och Nancy Fraser. En vanlig kritik, särskilt från socialdemokrater och borgerliga debattörer, är också att basinkomst bryter mot den så kallade arbetslinjen.

Se även

• Medborgarlön
• Negativ inkomstskatt
• Basic Income Earth Network
• Otjivero
• Barnbidrag
• Alaskas Permanenta Fond

Externa sidor

• BIEN
• BIEN News (från 1988 och framåt)
• USBIG
• CISC
• Birnbaums avhandling
• Basic Income Studies (tidskrift)
• basinkomst.nusv:Medborgarlön