Zygmunt Bauman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Zygmunt Bauman
Zygmunt Bauman år 2005.
Zygmunt Bauman år 2005.
Född 19 november 1925 (88 år)
Region Västerländsk filosofi
Skola Kontinental filosofi, marxism, postmodernism
Intressen Etik, politisk filosofi, sociologi
Influenser Karl Marx, Max Weber, Georg Simmel, Antonio Gramsci, Hannah Arendt, Theodor Adorno, Stanisław Ossowski, Jacques Derrida

Zygmunt Bauman, född den 19 november 1925 i Posen, är en polsk-brittisk sociolog, verksam som professor vid universiteten i Warszawa, Tel Aviv och Leeds (sedan 1990 emeritus vid det sistnämnda lärosätet). Han har blivit känd för sina analyser av sambandet mellan moderniteten och Förintelsen. Han var gift med författaren Janina Bauman (född Lewinson; 1926–2009).

Centrala teman och teser[redigera | redigera wikitext]

Auschwitz och moderniteten[redigera | redigera wikitext]

Baumans genomslagsverk var Auschwitz och det moderna samhället, som orsakade en hel del kontroverser vid sin publicering 1989. I boken lägger Bauman fram tesen att Förintelsen har sin grund i hur det moderna samhället fungerar, det var ingen "ond avstickare" utan en konsekvens av hur moderniteten producerar omoral och en övertro på rationalitet och kalkyler.

Han menar också att modernitetens tidsålder är på väg ut och någonting annat är på väg in. I hans äldre verk är detta någonting postmoderniteten, i de nyare en så kallad "flytande modernitet" ("liquid modernity"), en modernitet som gått så långt att den inte längre liknar sig själv, men som ändå inte är postmodernistisk. Essensen i denna flytande modernitet är att det inte finns någon makt stark nog att ensam förändra världen. Alla institutioner, individer och stater är placerade i ett sammanhang vars parametrar för det mesta är antingen okända eller utom de berördas kontroll, eller, vilket är vanligast, bäggedera.

Individualiseringen[redigera | redigera wikitext]

Ett annat centralt tema hos Bauman är individualiseringen av i grunden kollektiva problem. Den strukturella arbetslösheten ses till exempel inte som någonting som drabbar individen utifrån, utan som någonting den drabbade själv ådragit sig genom att vara lat/dum/inkompetent/etc. I Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen (1999) påpekar han detta fenomen genom att belysa först hur arbetsetiken gjorde sitt intåg runt sekelskiftet 1900, och sedan påpeka hur samhällets fokus nu skiftar från att arbeta till att konsumera. Han binder sedan ihop dessa två faktorer med den ständigt ökande robotiseringen av det traditionella arbetet, vilket skapar fler och fler arbetslösa allteftersom teknologin gör nya landvinningar. Dessa ofrivilligt arbetslösa utpekas sedan och kallas både det ena och det andra, varav den viktigaste anklagelsen som riktas mot dem är att det är deras eget fel. Utifrån detta kan de som fortfarande har kvar ett arbete rättfärdiga minskade anslag till de arbetslösa, eftersom det är de arbetslösas eget fel att de är arbetslösa.

Etik[redigera | redigera wikitext]

I Postmodern etik (1995) skisserar han en etik baserad på antagandet att varje handling får konsekvenser som är omöjliga för den som handlar att förutse; dessa konsekvenser kanske inte ens drabbar den som utlöser dem. Det kan också röra sig om osynliga konsekvenser, såsom i fallet med den globala uppvärmningen. Att använda bilen för att ta sig till och från jobbet är ett exempel på detta. Själva handlingen att en enskild människa sätter sig bakom ratten och förflyttar sig från punkt A till punkt B kanske inte är den direkta orsaken till att planeten blir varmare; däremot är den kumulativa effekten av att många enskilda människor gör det en orsak till detta.

Detta betyder också att alla gamla etos brister och är otillräckliga, eftersom de till stor del bygger på hur man ska agera mot sina medmänniskor och på företeelser som dyker upp i ens vardag. Postmodern etik är ett försök att lägga en grund för en etik som går utom individens omedelbara upplevelse av världen, som tar hänsyn till att vi inte riktigt vet vad som händer om vi gör eller inte gör någonting, eller vet vem, var och hur någon drabbas av det som ändå händer på grund av att vi gör det vi gör.

Det avslutande kapitlet bygger till stor del på Ulrich Becks bok Risksamhället – på väg mot en ny modernitet.

Grundinkomst[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan om ovanstående teman har Bauman även gjort sig känd som förespråkare av grundinkomst. Det han försvarar är grundinkomst, eller medborgarlön, som en utopisk och samhällsomdanande reform. Bauman har även uttryckt skepsis mot tendensen att sälja idén för billigt och lättvindigt och till fel grupper. Han vill kort sagt bevara idén som en radikal kraft: att dess grundläggande ideologiska tankegods inte skall fumlas bort, att den inte skall ekonomiseras och att den inte skall säljas till alltför högerinriktade läger. [1]

Bibliografi i svensk översättning[redigera | redigera wikitext]

  • Auschwitz och det moderna samhället, översättning: Gustaf Gimdal och Richard Gimdal
  • Att tänka sociologiskt, översättning: Suzanne Almqvist
  • Döden och odödligheten i det moderna samhället, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Postmodern etik, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Skärvor och fragment: essäer i postmodern moral, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Vi vantrivs i det postmoderna, översättning: Sven-Erik Torhell
  • På spaning efter politiken, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Globalisering, översättning: Fredrik Miegel
  • Det individualiserade samhället, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Samhälle under belägring, översättning: Charlotte Hjukström
  • Europa: ett oavslutat äventyr, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Flytande rädsla, översättning: Eva Backelin
  • Konsumtionsliv, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, översättning: Sven-Erik Torhell
  • Collateral damage: social ojämlikhet i en global tidsålder, översättning: Annika Ruth Persson

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.basicincome.org/bien/pdf/dublin08/2eiortonzygmuntbaumanbi.pdf