Benazir Bhutto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Benazir Bhutto
بینظیر بھٹو

Benazir Bhutto i Newark, Kalifornien den 28 september 2004.

Ämbetsperiod
2 december 19886 augusti 1990
President Ghulam Ishaq Khan
Företrädare Muhammad Khan Junejo
Efterträdare Ghulam Mustafa Jatoi
Ämbetsperiod
18 juli 19935 november 1996
President Wasim Sajjad
Farooq Leghari
Företrädare Moin Qureshi (tf.)
Efterträdare Miraj Khalid (tf.)

Född 21 juni 1953
Karachi, Pakistan
Död 27 december 2007 (54 år)
Rawalpindi, Pakistan
Politiskt parti Pakistan People's Party
Make Asif Ali Zardari
Ministär Regeringen Benazir Bhutto I, II

Benazir Bhutto (urdu: بینظیر بھٹو), född 21 juni 1953 i Karachi, död 27 december 2007 i Rawalpindi, var en pakistansk politiker. Bhutto var Pakistans premiärminister 19881990 och 19931996 och således den första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land efter kolonialtiden. Hon avled till följd av ett självmordsattentat mot henne.

Benazir Bhutto var dotter till Zulfikar Ali Bhutto och Begum Nusrat Bhutto. Hon hade delvis kurdisk härstamning på mödernet.[1] Hon utbildade sig bland annat vid universitetet i Oxford i Storbritannien.

Bhutto möjliggjorde indirekt att talibanerna fick makten i Afghanistan, då Bhutto stödde talibanerna, som hade en fristad i pakistanska koranskolor, mot lokala krigsherrar.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Benazir Bhuttos far, tidigare premiärminister Zulfikar Ali Bhutto, avsattes efter en militärkupp 1977 ledd av dåvarande general Muhammad Zia-ul-Haq som åberopade militärt undantagstillstånd men lovade att hålla val inom tre månader. Senare, istället för att hålla löftet om allmänna val, anklagade general Muhammad Zia-ul-Haq Bhutto för att ha konspirerat för att mörda fadern till den oliktänkande politikern Ahmed Raza Kasuri. Zulfikar Ali Bhutto ställdes inför krigsrätt och dömdes till döden.

Trots att anklagelserna blev "allmänt betvivlade av allmänheten",[3] och trots vädjan om barmhärtighet från utländska ledare hängdes Zulfikar Ali Bhutto 4 april 1979. Vädjandena avfärdades av tillförordnade president general Zia. Benazir Bhutto och hennes mor hölls i "polisläger" fram till slutet av maj efter avrättningen.[4]

1985 dog Benazir Bhuttos bror Shahnawaz under mystiska förhållanden i Frankrike. Mordet på en annan av hennes bröder, Mir Murtaza, 1996, bidrog till destabilisering av hennes andra mandatperiod som premiärminister.

Bombdådet i Karachi 2007[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Bombdådet i Karachi 2007

Sedan 1999 levde hon i exil i Storbritannien och Förenade arabemiraten, framförallt på grund av ett hotande korruptionsåtal i hemlandet. Under hösten 2007 slöt dock Bhutto en uppgörelse om maktdelning med Pakistans president Pervez Musharraf och hon återvände till hemlandet den 18 oktober 2007. Under triumftåget i Karachi blev hennes kortege utsatt för ett bombattentat och omkring 140 personer omkom. Bhutto undkom oskadd.[5]

Sedan president Musharraf utlyst undantagstillstånd i november 2007 uttalade Bhutto sin opposition och planerade att organisera stora protester mot regeringen. Den 9 november 2007 sattes hon i husarrest[6], och släpptes den 10 november.[7] Hon ämnade dock alltjämt att genomföra protestmanifestationer.[8]

Mordet[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mordet på Benazir Bhutto

Benazir Bhutto dödades under en självmordsattack vid ett politiskt möte i Rawalpindi, Pakistan den 27 december 2007. I samband med att hon skulle lämna mötet besköts hennes SUV precis när hon skulle köra ifrån samlingen. Samtidigt utlöste en självmordbombare sin laddning bredvid hennes fordon. Inrikesdepartementets talman Javed Cheema påstod efter mordet att Bhuttos död inte orsakats av skotten mot henne. Istället menar han att hon dog då explosionen fick henne att slå huvudet i biltaket efter att hon försökt ducka från kulorna. Detta påstående är ifrågasatt av Benazir Bhuttos anhängare, men efter familjens önskemål har ingen obduktion utförts och sanningen förblir därför oviss.[9]

Benazir Bhutto begravdes i familjens mausoleum den 28 december, dagen efter mordet enligt muslimsk sedvänja. Hundratusentals personer följde henne till den sista vilan.[10]

Vem som ligger bakom självmordsbombningen är ännu ouppklarat, men CIA pekar ut talibanledaren Baitullah Mehsud som skyldig.[11]

Bibliografi (översatt till svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Österns dotter (översättning Hans Granqvist, Forum, 1989) (Daughter of the East)
  • Försoning: islam, demokrati och västvärlden (översättning Emeli André, Natur och kultur, 2008) (Reconciliation: Islam, Democracy, and the West)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Benazir announces that she is Kurdish"
  2. ^ Gunnar Filseth skriver i Store norske leksikon, artikeln Pakistan – historisk tid att: "I den interne konflikten i Afghanistan har Pakistan hovedsakelig støttet fundamentalistiske fraksjoner, siden 1994 også ved å bidra til oppbyggingen av den ytterliggående Taliban-militsen. Islamabad håpet Taliban ville skape stabile forhold i landet og dermed åpne veien til nye markeder i det tidligere sovjetiske Sentral-Asia."
  3. ^ Pakistan's Premier Bhutto was Put Under House Arrest, New York Times, November 5, 1996, by John F. Burns
  4. ^ Pakistan Frees Widow And Daughter of Bhutto, New York Times, May 29, 1979
  5. ^ Dagens Nyheter, 2007-10-19
  6. ^ ”Ex-PM Bhutto detained in Pakistan”. BBC News. 2007-11-09. http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7086272.stm. Läst 2007-11-09. 
  7. ^ ”Bhutto resumes protest campaign”. BBC News. 2007-11-10. http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7088346.stm. Läst 2007-11-10. 
  8. ^ Erika Svantesson (10 november 2007). ”Bhutto i protest på tisdag”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=714170. Läst 10 november 2007. 
  9. ^ http://edition.cnn.com/2007/WORLD/asiapcf/12/29/bhutto.death/index.html
  10. ^ http://english.aljazeera.net/NR/exeres/D070F1AE-C8A4-4F43-BBF9-65A3294A6594.htm
  11. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_787275.svd

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]