Benjamin Netanyahu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Benjamin Netanyahu


Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
31 mars 2009
President Shimon Peres
Företrädare Ehud Olmert
Ämbetsperiod
18 juni 19966 juli 1999
President Ezer Weizman
Företrädare Shimon Peres
Efterträdare Ehud Barak

Född 21 oktober 1949 (64 år),
Tel Aviv, Israel
Politiskt parti Likud
Maka Miriam Weizmann (före 1978) Fleur Cates (1981–1984)
Sara Ben-Artzi (sedan 1991)
Barn 3
Religion Judendom
Namnteckning Benjamin Netanyahus namnteckning

Benjamin Netanyahu (hebreiska בִּנְיָמִין נְתַנְיָהוּ), född 21 oktober 1949 i Tel Aviv, är en israelisk militär och politiker samt Israels nuvarande premiärminister sedan 31 mars 2009. Han är även partiledare för partiet Likud, ledamot av Knesset, Israels hälsominister, Israels pensionsminister samt Israels ekonomi- och strategiminister.

Netanyahu är den förste israeliske premiärministern som är född i Israel efter grundandet av staten 1948. Netanyahu tog värvning inom Israels försvarsmakt under sexdagarskriget 1967, och blev inom kort ledare för specialstyrkorna Sayeret Matkal. Han deltog i ett flertal uppdrag, inklusive Operation Gift 1968 och Operation Isotope 1972, där han blev skjuten i axeln. Han stred vid frontlinjen under Jom kippurkriget 1973, och deltog i specialstyrkornas räder längs Suezkanalen, och ledde sedan en trupp som tog sig djupt in på syriskt territorium.[1] Han befordrades till kapten innan det han gick i pension från militären. Netanyahu var Israels ambassadör till Förenta Nationerna från 1984 till 1988, medlem av partiet Likud samt Israels premiärminister från juni 1996 till juli 1999.

Netanyahu flyttade från den politiska arenan till den privata sektorn efter att ha förlorat i valet 1999 mot Ehud Barak. Han återvände till den politiska arenan under 2002, och var Israels utrikesminister från 2002 till 2003 och sedan Israels finansminister från 2003 till 2005 i Ariel Sharons regering. Han lämnade regeringen i augusti 2005 efter meningsskiljaktigheter i frågan om Gaza planen. Han återtog ledarskap inom Likud i december 2005 sedan Sharon lämnat partiet för att bilda ett nytt. I valet 2006 gjorde Likud ett uselt val och vann endast 12 mandat i Knesset. I december 2006 blev Netanyahu officiellt oppositionens ledare i Knesset samt ordförande för Likud. I partiledarvalet i augusti 2007 behöll han ledarskapet inom Likud efter att ha vunnit över utmanaren Moshe Feiglin. Efter valet 2009 där Likud placerade sig på en andraplats, och där center-höger partierna vann en majoritet[2], formade Netanyahu en koalitionsregering.[3][4]

Netanyahus bror, Jonathan Netanyahu, befälhavare för Israels specialstyrkor, dödades år 1976 under Operation Entebbe. En annan broder, Iddo Netanyahu, är en israelisk dramatiker. Hans far, Benzion Netanyahu, var en allmänt känd och framgångsrik israelisk historiker.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ אמיר בוחבוט, "סיירת מטכ"ל בת 50"
  2. ^ Kadima wins, but rightist bloc biggest
  3. ^ [ http://www.haaretz.com/hasen/spages/1075341.html Netanyahu sworn in as Israel's prime minister]
  4. ^ Netanyahu sworn in as Israeli prime minister

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]