Black Molly (fisk)
| Black molly | |
 |
|
| Systematik[1] | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Tandkarpar Cyprinodontiformes |
| Familj | Levandefödande tandkarpar Poeciliidae |
| Släkte | Poecilia |
| Art | Black molly P. sphenops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Poecilia sphenops | |
| Auktor | Valenciennes, 1846 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
| Akvariefisk | |
| Utbredning | Centralamerika |
|---|---|
| Längd | 8–12 cm |
| Vattentemperatur | 26–30 °C |
| pH | 7,5–8,5 |
| Svårighetsgrad | 3/5 |
Black molly (Poecilia sphenops) är en populär akvariefisk som ursprungligen härstammar från en poeciliart i centralamerikanska vattendrag. Vildformen av black molly är en liten blekgrön fisk som lever i bräckt vatten. Hanen blir som mest 6 centimeter lång, medan honan kan bli ända upp till 10 centimeter.[2] Black molly var under 1960-talet och 1970-talet mycket vanlig, och såldes i stora mängder i landets zoo-butiker. Idag har den fått en mer undanträngd plats, man finner fisken i de flesta zoo-affärer som säljer akvariefisk, men den är inte lika vanlig som förr. Black mollyn är också mindre och har sämre fenprakt än de exemplar som såldes förr. På akvaristiska diskussionssidor på Internet liksom hos landets akvarieföreningar diskuteras det hur man skall kunna återskapa forna tiders Black molly, detta är dock ibland kontroversiellt då fundamentalistiska akvarister inte alltid gillar odlingsformer, särskilt sådana som inte är naturligt uppkomna.
Innehåll |
Skötsel [redigera]
Black molly tillhör ordningen tandkarpar, tillsammans med bland andra guppy, svärdbärare och släktet Nothobranchius. Trots sitt rykte som en bra nybörjarfisk är mollyn numera ganska krävande: det är troligt att en alltför hård inavel gjort den känslig. De black molly man kan köpa ute i affärerna kommer ofta ifrån Singapore och där odlade i bräckt vatten, så mollyn vill gärna ha salttillskott i vattnet. Om man köper svenskodlade molly ökar chanserna att få härdiga exemplar, då de svenska akvariestammarna oftast inte är lika kraftigt inavlade. De tycker om att det är ljust och varmt i akvariet, temperaturen bör ligga mellan 26–30 grader Celsius och akvariet får gärna vara solbelyst. Eftersom black mollyn i huvudsak är en växtätare ("herbivor") kan man ge den vegetabiliskt flingfoder, men också små foderdjur. Man kan även mata den bladspenat och förvällda salladsblad. De äter också alger som växer på rötter och större stenar, och tycker om då det är mycket växter i akvariet.
Odling [redigera]
Black Mollyn är en relativt lättodlad fisk som om man lyckas hitta en bra balans i akvariet så den inte får sjukdomar. Ynglar rätt regelbundet. Beroende på fiskens storlek så kan antalet variera men någonstans mellan 7–16 yngel är normalt hos en normalstor hona. Black Mollyn är bär ynglena under ca 4 veckor och ev några dagar till från de att den har blivit befruktan tills de är dags att släppa ynglena.
Sjukdomar [redigera]
Black mollyn är mottaglig för vita pricksjukan, kanske beroende på inaveln, kanske beroende på att den inte ges bräckt vatten – någon konkret forskning kring orsaken finns inte. Genom sin svarta färg är det ju lätt att upptäcka sjukdomen, vilket innebär att drabbade fiskar snabbt kan behandlas.
Könskillnad [redigera]
Honor och hanar har samma svarta färg och ser nästan likadana ut förutom att honan är lite större och rundare än hannen och att hanen brukar ha en större ryggfena. Den tydligaste könsskillnaden är emellertid att fenstrålarna i könsmogna hanars analfena är ombildad till ett spetsigt fortplantningsorgan, ett så kallat gonopodium, medan honorna har en normalt formad analfena. Det bästa är att hålla en hane och en tre, fyra honor. Black mollyn är lätt att föröka i fångenskap om den ges bra levnadsvillkor. Mollyn lägger inte rom utan föder levande ungar. Dräktighetstiden är fem veckor, och varje kull kan innehålla upp till 100 yngel.
Vildformen [redigera]
Vildformen har blivit mycket sällsynt i handeln. I zoobranschen förekommer två huvudtyper, vad gäller stjärtfenans utformning. Dels naturformens avrundade stjärtfena, och dels en så kallad lyrstjärt, där de övre och undre fenstrålarna är utdragna, vilket ger fenan formen av en lyra.
Domesticering [redigera]
Det finns en mängd färger, former och hybrider av mollyn. Den helsvarta form man idag oftast ser i akvariehandeln är framtagen med hjälp av avel. Detta är en art som odlats så länge, att den kan sägas vara domesticerad, samt förekommer i odlingsformer som knappast har en chans att överleva i naturen. Man säger att den svarta varianten av denna fisk är en "äkta" akvariefisk då den inte förekommer i naturen.
Andra odlingsformer [redigera]
Det finns flera ytterligare odlingsformer av Poecilia sphenops, lyrmolly.
Ballongmolly: en ganska vanlig form, och finns i olika färger.
Dalmatinermolly: oftast svart-vit-spräcklig, vilket har gett upphov till namnet, men den kan även var guld-vit-svart-spräcklig.
Saffransmolly: en orange molly som inte är alltför olik andra molly-arter och odlingsformer, och särskilt lik segelfensmollyn.
Regnbågsmolly: är oftast gul framtill och svart baktill
Guldmolly: gul molly.
Marmormolly:
Silvermolly: oftast vit.
Blodröd molly röd molly som går åt det orange hållet. Är lite mörkare i färgen än en saffransmolly. Har vita ögon.
- Bilder på ett urval av odlingsformer
-
Hane av guldmolly
-
Hona av guldmolly
-
Hane av lyrstjärtsvariant av black molly
-
Hona av marmormolly
Se även [redigera]
- Segelfensmolly – Poecilia velifera
Källor [redigera]
- ^ ITIS – Standard Report Page: Poecilia sphenops.
- ^ FishBase – Poecilia sphenops – Molly. Ed. Ranier Froese and Daniel Pauly. May 2007 version. N.p.: FishBase, 2007.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Poecilia sphenops
- Wikimedia Commons har media som rör Poecilia sphenops.
