Blåhallon

Från Wikipedia
Blåhallon
Carl Lindman
  • 1. Stycke av första årets stam med blommande gren av andra året
  • 2. Stycke av nystammen och ett blad
  • 3. Blomfoder och småfruktsamling
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljRosoideae
SläkteHallonsläktet
Rubus
ArtBlåhallon
R. caesius
Vetenskapligt namn
§ Rubus caesius
AuktorLinné
Otto Wilhelm Thomé Vid 2 en frilagd nöt (förstorad)
Otto Wilhelm Thomé
Vid 2 en frilagd nöt (förstorad)

Blåhallon (Rubus caesius), på Gotland kallade salmbär, även känt bland annat under namn som psalmbär, åkerhallon och kalvhjortron[1], är en halvbuske besläktad med björnbär, med blå sammelfrukter ("bär").

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Busken liknar hallonbusken, men blåhallons taggar är svagare och borstlika. Bladen är trefingrade. Bären påminner till utseendet om hallon, men är mattblå i färgen. På varje stam finns bara få bär.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Lokaler är kulturmark, skogsbryn, stränder, ruderatmark.

Blåhallon växer i större delen av Europa och i västra och centrala Asien till västra Kina, och som introducerad i vissa områden av Nordamerika.[2] [3]

I Sverige växer blåhallon vilt på Öland och Gotland och i Skåne, Halland, Uppland, Bohuslän, Östergötland och Gästrikland. Enligt Björn Ursing förekommer arten från Skåne till södra Norrland.[4] Den blommar från juni till augusti och bären mognar i augusti.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Gynnas av kalkhaltig jord, därav den rikliga förekomsten på Gotland.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Caesius är latin och betyder blågrå. Detta syftar på bärens färg. De gotländska benämningarna salmbär och psalmbär är ombildningar av salomonbär, av det bibliska namnet Salomo(n).[7]

Användning[redigera | redigera wikitext]

I färskt tillstånd är bären tämligen sura men dugliga att äta. De duger bra till sylt med tillsatt socker.

Salmbärssylt används traditionellt till den gotländska saffranspannkakan samt sedan 2008 i Polhemsbakelsen.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]