Bror Marklund

Flyktingmonumentet på Sibbarp, Malmö

Gycklarna i Årsta centrum, Stockholm

Gestalt i storm, Trelleborg. Foto: Bengt Oberger

Bror Hjalmar Marklund, född 3 december 1907 i Husum, Grundsunda församling, Västernorrlands län, död 18 juli 1977 i Katarina församling, Stockholm, var en svensk skulptör.

Biografi

Bror Marklund, som var son till bagaren Hjalmar Marklund och Beda Larsson, blev tidigt föräldralös. Han fick utbildning till snickare i Umeå. År 1926 blev han ornamentbildhuggare i Stockholm, och 1928 elev till Carl Milles och Nils Sjöberg vid Konstakademien, där han påverkades av Aristide Maillol och Despiaus. Mellan 1934 och 1936 företog han en resa till Italien och Frankrike som stipendiat. I Paris tecknade han vid Maison Watteau och Académie Colarossi. Modernismen hade nått avsevärt längre i Frankrike och Marklund tog särskilt intryck av Ossip Zadkine och Henri Laurens. Andra som lämnade spår i hans konst var Pablo Picasso och Henry Moore. Hans konst har beskrivits som eroticistisk primitivism, rå hednisk stil blandad med medeltida drag, och med brutalitet, uråldrighet och det monumentala som genomgående tema. Själv sade han: "Att göra en vacker grunka, det blev aldrig av".

Marklund var gift två gånger. Första gången, 1935–1945, med Margit Eleonora Forsberg, och andra gången från 1946 med skådespelerskan Gun Robertson. Även en av hans bröder, Oskar William Marklund, blev skulptör. Bror Marklunds första ateljé var vid Tungelsta, den andra var kyrksalen ovanför Ungkarlshotellet Glasbruket på Söder i Stockholm som på 1700-talet varit ett hem för fallna kvinnor. Han hade även en ateljé i Funäsdalen i Härjedalen, där han trivdes bäst.

Historiska museet utlyste i juli 1938 en tävling om bronsportar till dess byggnad. Bror Marklund vann tävlingen över 42 konkurrenter och därmed blev han en av sin samtids mest berömda konstnärer. Portarna har mottot "Fädernas arv", och är inspirerade av Jan Fridegårds roman Trägudars land (1940), Picassos Guernica, indisk konst och Fröstatyetten från 1000-talet. Några av portarnas huvudmotiv är en havande kvinna, Oden, och Ansgar.

År 1959 efterträdde Bror Marklund Bror Hjorth som professor i teckning vid Konsthögskolan, och blev ledamot av Konstakademien 1953. Han erhöll flera priser under sin livstid, bland andra Kungens medalj och Sergelpriset.

Örnsköldsviks kommun har instiftat ett stipendium till hans minne.

Marklunds sommarateljé från Funäsdalen skänktes till Örnsköldsviks kommun efter hans bortgång och flyttades och placerades vid Örnsköldsviks museum och konsthall.

Offentliga verk i urval

• Sittande gosse (1936), brons, utanför Norrköpings museum, Odenplan i Stockholm och vid torget i Västertorp, Stockholm
• Badande ungdom (1937), brons, Varbergs torg (springbrunn) 57°6′18.2″N 12°15′2.8″O
• Historiens portar (1939-1952), bronsportar till Historiska Museets fasad, Stockholm, samt relief i brons ovanför (1959) och fyra fasadskulpturer i järn (1960) 59°20′4.9″N 18°5′27.2″O
• Thalia (1944), gips, foajén till Malmö Stadsteater 55°35′47.1″N 12°59′46.8″O
• Flyktingmonumentet i Sibbarp i Malmö (1950), granit 55°34′21.5″N 12°54′4″O
• Kvinna (1950-1953), ekebergsmarmor, Norrköpings museum 58°34′59.1″N 16°11′26.1″O
• terrassräcke i gjutjärn vid Folkets hus i Karlskoga (1953) 59°19′30.3″N 14°31′4.4″O
• Mor och barn (1956), brons, innegården i Kanslihuset vid Mynttorget, Stockholm 59°19′35.8″N 18°4′3.6″O
• portalomfattning i gjutjärn till Stockholms polishus (1957) 59°19′54.9″N 18°2′25.8″O
• klocktorn i gjutjärn för stadshuset i Kiruna (1962-1963) 67°51′8.7″N 20°13′22″O
• Gestalt i storm (1964), brons, utanför färjeterminalen i Trelleborg 55°22′22.6″N 13°9′19.9″O
• Gycklarna (1966), brons, Årsta torg, Stockholm 59°17′50.9″N 18°3′8.8″O
• bronsportar (1967), SE-bankens huvudkontor, Sergels Torg, Stockholm 59°19′59″N 18°3′56.8″O
• skulpturgrupp på Kyrktorget i Värnamo (1970) 57°10′59.9″N 14°2′53.1″O
• Gestalt i storm (1972), brons, vid Sveriges ambassad i Moskva 55°42′59.4″N 37°30′55.6″O
• DNA-molekyl (1977), brons, Uppsala Biomedicinska Centrum, Uppsala 59°50′31.9″N 17°38′2.6″O

Bror Marklund gjorde också scenografin till August Strindbergs Mäster Olof, uppförd i Alf Sjöbergs regi på Dramatiska teatern i Stockholm 1972.

Vidare läsning

• Katalogen till utställningen Bror Marklund, bilder till Strindbergs Mäster Olof i Gummesons konsthall, 1972
• Wretholm, Eugen (1973). Bror Marklund. Publikation / Sveriges allmänna konstförening, 0347-2515 ; 82. Stockholm: Sveriges allmänna konstförening. Libris 592817 

Externa länkar

• Örnsköldsviks Museum och Konsthall
• Webbplats med biografi och verkbeskrivningar

Källor

• Svenska Män och Kvinnor
• Eugen Wretholm Bror Marklund
• Vem är det 1961