Cabernet sauvignon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cabernet sauvignon-klase
Vin
High contrast wine glasses.jpeg

Vin
Vinrankor
Lista över vindruvor
Lista över vinregioner


Rött vin
Vitt vin
Rosévin
Mousserande vin


Starkvin

Cabernet sauvignon är en vindruva av arten Vitis vinifera. Det är den mest spridda blå druvan för vinframställning. Druvan är exempelvis vanlig i vin från Frankrike (framförallt Bordeaux), Sydamerika, Australien, Sydafrika och USA (Kalifornien). Det är en liten druva med tjockt skal och med en speciell karakteristisk arom av svarta vinbär, paprika och cederträ. Vinerna gjorda på cabernet sauvignon har sträv smak, djup färg och stor lagringskapacitet. I Bordeaux blandas den nästan alltid med andra druvsorter såsom merlot, cabernet franc, petit verdot och malbec. I Nya världen står den antingen på egna ben (för sig själv), blandas med andra bordeauxdruvor eller med syrah/shiraz.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1700-talet gick druvan under namnet petite vidure i Bordeaux. Det är också i Bordeaux druvan har sitt ursprung. Modern dna-analys visar att druvan i själva verket är en korsning av två andra Bordeauxdruvor, nämligen cabernet franc och sauvignon blanc.[1] Således har druvsortens namn innehållit en ledtråd om dess föräldrar, utan att man insåg att så var fallet.

Dessutom så har man visat att cabernet sauvignon är nära släkt (halvsyskon) med både merlot och Carménère, som båda har cabernet franc som ena föräldern.[2]

Spridning[redigera | redigera wikitext]

Även om det fortfarande odlas mer cabernet sauvignon i Bordeaux (i Frankrike) än någon annanstans i världen så är den den mest spridda blå druvsorten. Främsta orsaken till detta är nog dels det faktum att det är bordeauxvinernas stora druva och dels att den är lättodlad. Att den är anpassningsbar till olika klimat och ger bra karaktär vart den än växer.[3]

Cabernet sauvignon är framförallt vanlig i (listade i fallande ordning efter planterad areal): Bordeaux (Frankrike), Kalifornien (USA), Australien, Chile, Bulgarien, Rumänien, Languedoc-Roussillon (Frankrike), Moldavien, Argentina och Sydafrika.[3]

Doft och smak[redigera | redigera wikitext]

Cabernet sauvignons druvor är som gjorda för att göra kvalitetsviner. Små druvor, många kärnor i förhållande till fruktköttet och inte minst ett tjockt skal. De resulterande vinerna har därför ofta mycket innehåll i form av extrakt (alla smakämnen), hög syra och mycket tanniner (garvsyra). Något som är förutsättningar både för att utvecklas under, och inte minst tåla, en lång lagring på flaska.[4][3]

De mest framträdande arom- eller smakkaraktärerna är svarta vinbär, paprika, och gräs/cederträ. Andra vanligt förekommande karaktärer är plommon, örter och lakrits. För mogna viner framträder mer torkad frukt, tobak, kaffe och även stall.[4][3][5]

Cabernet sauvignon delar paprika som arom-/smakkomponent med sin ena förälder cabernet franc och sin kusin merlot. Ofta brukar man säga att karaktären framträder främst vid låg mognadsgrad och då vid odling i kallare områden. Paprikatonen kan härledas till den enskilda substansen metoxyisobutylpyrazin (MIPD) och är lite av ett kännetecken för viner inom cabernetfamiljen.[6][7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bowers J.E. and Meredith C.P., "The parentage of a classic wine grape, cabernet sauvignon", Nature Genetics 16: 84-87, 1997.
  2. ^ Boursiquot et.al., “Parentage of Merlot and related winegrape cultivars of southwestern France: discovery of the missing link”, Australian Journal of Grape and Wine Research 15:144-155, 2009.
  3. ^ [a b c d] [Oz Clarke - Druvan bakom vinet (bok), ISBN 91-46-18349-3
  4. ^ [a b] Jancis Robinson - The Oxford Companion to Wine (bok), ISBN 0-19-860990-6
  5. ^ Catarina Hiort af Ornäs - Vinkännare direkt (bok), ISBN 91-7738-572-1
  6. ^ Bayonove C., Cordonnier R. A., Dubois P., "Etude d’une fraction caractéristique de lárôme du raisin de la variété Cabernet-sauvignon; mise en évidence de la 2-methoxy-3-isobutylpyrazine", C. R. Acad. Sci., Ser. D (Paris) 281, 75-78, 1975.
  7. ^ Allen M. S., Lacey M. J., "Methoxypyrazine grape flavour: influence of climate, cultivar and viticulture", Vitic. Enol. Sci. 1993, 48, 211-213.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]