Citationstecken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Skiljetecken



Citationstecken, även citattecken och anföringstecken () är en uppsättning typografiska tecken med flera användningsområden.

Tecken[redigera | redigera wikitext]

Raka citationstecken[redigera | redigera wikitext]

Enkla Dubbla
' "

Äldre datortangentbord hade oftast endast direkt tillgång till raka citationstecken, vilket har gjort att de fortfarande är vanliga i amatörskapade dokument, på webbsidor och i dokument där typografin saknar betydelse, till exempel i källkod. Bortsett från det sistnämnda fallet bör dessa dock ej användas[källa behövs].

Typografiska (sneda) citationstecken[redigera | redigera wikitext]

Enkla Dubbla

Sneda citationstecknen kallas också typografiska citationstecken, och är de som enligt Svenska skrivregler[1] normalt skall användas i svenskan för att till exempel markera inledning och avslutning av ett citat. Citationstecknen ser ut som två små upphöjda nior eller kommatecken. De kallas i typografisk litteratur typografiska eller riktiga citationstecken. Dessa bör ej förväxlas med tecknen ′ (primtecknet) och ″ (dubbelprimtecknet), som är tecken för fot och minut respektive tum och sekund. I svensk text används samma citationstecken för att inleda och avsluta ett citat, till skillnad från till exempel engelskspråkiga texter (se nedan).

Via datortangentbord erhålles typografiska citationstecken generellt genom att skriva:

  • Linux: Tryck på tangenterna AltGr+B samtidigt för dubbelt typografiskt citationstecken (”). AltGr+shift+B ger enkelt (’). För vänsterställda citationstecken (” respektive ‘) byts B ut mot V i kombinationerna.[förtydliga]
  • Macintosh: Tryck på tangenterna alternativ+skift+M, eller alternativ+skift+2.
  • Windows: Håll ned Alt-tangenten och skriv 0148 på det numeriska tangentbordet.

Moderna ordbehandlingsprogram ändrar ofta raka citationstecken automatiskt till sneda citationstecken. Manuell inmatning av sneda citationstecken i programmet Microsoft Word görs med endera tangentbordskombinationen Ctrl+* eller Skift+2 (under Microsoft Windows), samt Alt+Skift+2 eller Alt+Skift+M (under Mac OS X). Nyare versioner av Microsoft Word klarar av att automatiskt anpassa efter det språk som används, om man installerat stöd för det språket.

Vid skapande av webbsidor skrivs HTML-koden ” .

Vinkelcitationstecken[redigera | redigera wikitext]

Enkla Dubbla
› ‹ » «

Dubbla vinkelcitationstecken kallas ibland efter fransk förebild guillemet (ej att förväxla med guillemot, som är det franska namnet på fågeln grissla). Den typografiska facktermen är gåsögon (oftast endast använt i pluralis). Tidigare användes på svenska endast det som riktas åt höger, men det är numera vanligt att på samma sätt som på danska och engelska låta dem riktas in mot den markerade texten. På en del andra språk, som franska och norska, är de istället riktade ut från ordet eller frasen som citeras, likt en parentes: « Je m'appelle Louis. »

Se även: Vinkelparentes

「 och 」[redigera | redigera wikitext]

I japanska, kinesiska och koreanska används dessa citationstecken när man skriver vertikalt. Användning mellan språken skiljer sig dock i horisontell text.

「」﹁﹂

De finns även i dubbelvariant: 『』﹃﹄

De används även vid utskrivningar av namn på olika typer av verk, likt kursivering i engelska.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

I svensk text används normalt endast de högerställda tecknen ” och ’, samt mer sällan › och ». Citationstecken används för att framhäva element i den löpande texten som befinner sig på en annan nivå än den övriga texten, till exempel citat, repliker eller uttryck.

Dubbla citationstecken[redigera | redigera wikitext]

Dubbla citationstecken används för att markera citat:

Jesus sade: ”Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.”

Om citatet innehåller ett citat skrivs citationstecknen kring det inre citatet om till enkla citationstecken (apostrofer):

Prästen predikade: ”Minns att Jesus sade: ’Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade’.”

Placeringen av citationstecknet vid citat är normalt före skiljetecknet, om inte citatet utgör hela meningen, då citationstecknet placeras efter skiljetecknet (se exemplen ovan).

Citationstecken används även för att markera ett ord där man vill fästa uppmärksamheten vid att själva ordet används på ett ovanligt sätt eller att ordet ges en betydelse det vanligtvis inte har, ibland med en ironisk underton:

Hon är ett ”lokomotiv”, en drivande kraft i företaget.
”Bra” jobbat, du släppte just in grannkatten i huset.

Även nya uttryck i språket omges med citationstecken, till exempel tillfälliga konstruktioner och så kallade citatlån:

Han ansågs allmänt vara en ”drageur”, det vill säga en kvinnotjusare.
Den här typen av ”fulredigeringar” är ett oskick som måste stävjas.

Däremot bör citationstecken inte användas för att framhäva ett ords betydelse eller vikt rent generellt, eftersom detta lätt kan misstolkas som ironi. Om ett visst ord i en mening ska framhävas innehållsmässigt rekommenderas kursivering eller halvfet stil:

Dags för föreningens årliga ”vårfest”!
Dags för föreningens årliga vårfest!
Alla föreningens medlemmar ”måste” ta med sig en sopskyffel!
Alla föreningens medlemmar måste ta med sig en sopskyffel!

Citationstecken används för att markera enskilda titlar på till exempel ett diktverk eller en låt från ett skivalbum.

Jag har äntligen läst dikten ”En morgondröm” ur Gustaf Frödings Stänk och flikar.
”Hallelujah” av Leonard Cohen finns på hans album Various Positions.

Dubbla citationstecken kan också användas för att markera upprepningar i listor, tabeller och förteckningar:

Specifikation       Beställare        Pris
Altartavla          Lars Hansson      1:50
Predikstol              ”             0:75

För att beteckna sådana upprepningar kan man dock också använda så kallad ditomarkering 〃 (Unicode-nummer U+3003) som aldrig skall användas som citationstecken:

Specifikation       Beställare        Pris
Altartavla          Lars Hansson      1:50
Predikstol              〃            0:75

Enkla citationstecken[redigera | redigera wikitext]

Enkla citationstecken används också för att ange betydelse.

Det svenska dialektordet no, ’ho', är etymologiskt identiskt med det grekiska ναύς, ’skepp’.

Samma tecken används också som apostrof.

Vinkelcitationstecken[redigera | redigera wikitext]

Vinkelcitationstecken kan användas på samma sätt som dubbla citationstecken, men är sällsynta i svensk text. I sina riktlinjer Svenska skrivregler skriver Språkrådet att det i svenskan är vanligast att använda högerställda vinkelcitationstecken för att både inleda och avsluta ett citat (»…»).[2] I nyare svensk litteratur är emellertid gåsögon med inåtvända spetsar (»…«) med stor sannolikhet vanligare.[3] Oavsett skrivsätt bör man dock observera att vänsterställt vinkelcitationstecken («) aldrig används för att inleda ett citat på svenska. (Här har använts dubbla vinkelcitationstecken i exemplen, men samma regler gäller för enkla vinkelcitationstecken, alltså ›...› och ›...‹)

De enkla tecknen ‹ › är det vedertagna sättet att utmärka grafem och allografer.

‹ſ› och ‹s› är allografer av grafemet ‹s›.

Citationstecken i andra språk[redigera | redigera wikitext]

Citation (att citera) sker på liknande sätt i de flesta språk. De största skillnaderna ligger i valet av tecken och i hur citationstecknet placeras i förhållande till skiljetecken. En sammanställning över olika skillnader i val och placering av tecken finns i slutet av denna artikel.

Danska och norska[redigera | redigera wikitext]

I danskan och norskan används vanligen vinkelcitationstecken, högerställda till vänster och vänsterställda till höger för danskan och vice versa för norskan. När raka citationstecken används följer danskan det tyska systemet och norskan det engelska systemet.

Engelska[redigera | redigera wikitext]

engelska används omvända citattecken till vänster om citatet. En minnesregel för detta är 66–99, som speglar citationstecknens form.

She said to me “Martin Luther King said: ‘I have a dream …’”

Skiljetecken sätts i allmänhet innanför citationen, även när de inte hör till citatet:

“Good morning, Dave,” said HAL.

I amerikansk engelska (AE), men inte i brittisk engelska (BE), sätts frågetecken innanför citationen även när citatet inte är en fråga, utan den omgivande meningen:

Did Bill Gates really say, “640 kB should be enough for anyone?” (AE)
Did Bill Gates really say, “640 kB should be enough for anyone”? (BE)

I engelsk text skriven på datorer markeras citat ibland med två grava accenter (``) före citatet samt två apostrofer ('') efter citatet. Detta är framför allt vanligt på Unix-datorer. Detta beror på att dessa tecken ofta liknar de vanliga citationstecknen på datorer med föråldrade teckensnitt. För citat inuti ett annat citat används i så fall en ensam grav accent (`) före citatet och en ensam apostrof (') efter citatet.

She said to me ``Martin Luther King said: `I have a dream...' ''

Franska[redigera | redigera wikitext]

Franskan avviker från de flesta språk i det att blanksteg skrivs mellan citationstecknen och citatet:

« mot »

På samma sätt återges citat i ett citat.

« … « mot » … »

Samma sak gäller kolon (:), som också ska föregås av ett blanksteg.

Exempel: Le garçon dit : Allons enfants ...

Japanska[redigera | redigera wikitext]

「…」 eller

﹁ ︰ ﹂

『…』 eller

﹃ ︰ ﹄

Tyska[redigera | redigera wikitext]

I tyskan används nedsänkta sneda citationstecken i början av citatet, och precis tvärtom det engelska sättet att citera; det vill säga så är minnesregeln 99–66

Sie fragte mich: „Hast du den Zeitungsartikel ‚EU-Erweiterung‘ gelesen?“

Samma sätt att citera används även på ryska, bulgariska, danska och isländska

I datorer[redigera | redigera wikitext]

I teckenuppsättningen ASCII, som finns med som en del i de flesta teckenuppsättningar, och därmed kan skrivas i de flesta språk utan vidare, finns följande tecken som i olika utsträckning används som citationstecken:

Tecken Nummer Unicode-nummer Unicode-namn[1]
" 34 U+0022 Quotation mark (citattecken)
' 39 U+0027 Apostrophe (apostrof)
< 60 U+003C Less-than sign (mindre än-tecken)
> 62 U+003E Greater-than sign (större än-tecken)
` 96 U+0060 Grave accent (grav accent)

Det är dessa som finns direkt på tangentbordet.

I Latin-1, som ger stöd för väst- och nordeuropeiska språk, finns dessutom:

Tecken Nummer Unicode-nummer Unicode-namn
« 0171 U+00AB Left-pointing double angle quotation mark (vänsterställt dubbelt vinkelcitationstecken)
» 0187 U+00BB Right-pointing double angle quotation mark (högerställt dubbelt vinkelcitationstecken)
´ 0180 U+00B4 Acute accent (akut accent)

I Unicode finns ovanstående tecken och dessutom åtskilliga ytterligare citattecken och liknande matematiska symboler:

Tecken Nummer Unicode-nummer Unicode-namn
8216 U+2018 Left single quotation mark (vänsterställt enkelt citattecken)
8217 U+2019 Right single quotation mark (högerställt enkelt citattecken)
8218 U+201A Single low-9 quotation mark (enkelt lågt 9-citationstecken)
8219 U+201B Single high-reversed-9 quotation mark (enkelt högt bakvänt 9-citationstecken)
8220 U+201C Left double quotation mark (vänsterställt dubbelt citattecken)
8221 U+201D Right double quotation mark (högerställt dubbelt citattecken)
8222 U+201E Double low-9 quotation mark (dubbelt lågt 9-citationstecken)
8223 U+201F Double high-reversed-9 quotation mark (dubbelt högt bakvänt 9-citationstecken)
65282 U+FF02 Fullwidth quotation mark (citattecken med full bredd)
65287 U+FF07 Fullwidth apostrophe (apostrof med full bredd)
8242 U+2032 Prime (primtecken)
8243 U+2033 Double prime (dubbelprimtecken)
8244 U+2034 Triple prime (trippelprimtecken)
8245 U+2035 Reversed prime (omvänt primtecken)
8246 U+2036 Reversed double prime (omvänt dubbelprimtecken)
8247 U+2037 Reversed triple prime (omvänt trippelprimtecken)
8249 U+2039 Single left-pointing angle quotation mark (vänsterställt enkelt vinkelcitationstecken)
8250 U+203A Single right-pointing angle quotation mark (högerställt enkelt vinkelcitationstecken)

Det finns några andra positioner i Unicode som kallas "kombinerande markeringar" (engelska combining marks) som ser ut som citationstecken, men de är istället avsedda att skapa diakritiska tecken, till exempel att förvandla a till à eller o till ő, och ska inte användas ensamma. De diakritiska tecknen uppstod när språk som franska och italienska skulle representeras med teckenuppsättningen ASCII. På engelska hade man klarat sig med den teckenuppsättningen, eftersom engelskan normalt inte använder accenter eller treman. När man skulle representera tecken som é eller à löste man detta genom att kombinera ett 7-bitars tecken med ett annat: e+´ respektive a+`.

Vid radiotelegrafering[redigera | redigera wikitext]

I morsealfabetet finns visserligen kod för anföringstecken (  ———   ———  ), men det tecknet accepteras inte i alla nät. (En utbildningsfråga för telegrafisterna.) I dessa fall sänder man i klartext QUOTE vid citatets början, och UNQUOTE när citatet är slut.

Tabell över olika citationskonventioner[redigera | redigera wikitext]

I följande tabell beskrivs olika sätt att använda citationstecken:

Tecken Beskrivning Kommentarer
'O' Enkelt rakt citationstecken, fot- eller primtecken Används om sneda citationstecken inte är tillgängliga, exempelvis i källkod eller i texter producerade på mekanisk skrivmaskin
"O" Dubbelt rakt citationstecken, tum- eller dubbelprimtecken. Används om sneda citationstecken inte är tillgängliga, exempelvis i källkod eller i texter producerade på mekanisk skrivmaskin
’O’ Svensk, finsk citation
Enkelt citationstecken, sneda tecken.
Placeras i exponentläge.
Citatet inleds och avslutas med '9'
”O” Svensk, finsk citation
Dubbelt citationstecken, sneda tecken
Placeras i exponentläge.
Citatet inleds och avslutas med '99'
Typografisk standard i Sverige
›O› Enkla gåsögon Inledande och avslutande citationstecken högervända.
Används i Sverige
»O» Dubbla gåsögon Inledande och avslutande citationstecken högervända.
Används i Sverige
‹O› Norsk citation
Enkla gåsögon
Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt.
Inget mellanslag mellan text och citationstecken.
Används inte i Sverige
«O» Norsk citation
Dubbla gåsögon
Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt.
Inget mellanslag mellan text och citationstecken.
Typografisk standard i Norge.
Används inte i Sverige
‘O’ Engelsk citation
Enkelt citationstecken, sneda tecken.
Placeras i exponentläge.
Citatet inleds med '6' och avslutas med '9'
“O” Engelsk citation
Dubbelt citationstecken, sneda tecken.
Placeras i exponentläge.
Citatet inleds med '66' och avslutas med '99'. Förekommer även i Norge.
‚O‘ Tysk citation
Enkelt citationstecken, sneda tecken.
Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge
Citatet inleds med '9' och avslutas med '6'
„O“ Tysk och dansk citation
Dubbelt citationstecken, sneda tecken.
Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge
Citatet inleds med '99' och avslutas med '66'
Typografisk standard i Danmark
‚O’ Polsk citation
Enkelt citationstecken, sneda tecken.
Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge
Citatet inleds och avslutas med '9'
„O” Polsk och ungersk citation
Dubbelt citationstecken, sneda tecken.
Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge
Citatet inleds och avslutas med '99'
‹ O › Fransk citation
Enkla gåsögon
Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt.
Mellanslag mellan text och citationstecken.
Används inte i Sverige
« O » Fransk citation
Dubbla gåsögon
Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt.
Mellanslag mellan text och citationstecken.
Används inte i Sverige
›O‹ Enkla gåsögon Inledande citationstecken högervänt, avslutande vänstervänt.
Förekommer även i Sverige
»O« Dubbla gåsögon Inledande citationstecken högervänt, avslutande vänstervänt.
Förekommer även i Sverige

Tabellen är ursprungligen hämtad från danska Wikipedia

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska språknämnden (2005). Svenska skrivregler (2. upplagan, 5. tryckningen). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-04974-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Strömquist, Siv: Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp, Morfem, Stockholm, 2013. Libris 13879413. ISBN 9789198092202.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska skrivregler (2009) s. 202
  2. ^ Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter 8 (3. utökade utgåvan). Stockholm: Liber. 2008. ISBN 978-91-47-08460-9. ”I svensk text är inledande och avslutande tecken av tradition oftast riktade åt samma håll, med spetsen åt höger: »...», men det förekommer också att de är riktade mot varandra: »...«.” 
  3. ^ Åberg, Gösta (2005). Handbok i svenska. Månpocket. sid. 130. ISBN 91-7001-008-0