Corneliu Zelea Codreanu

Från Wikipedia
Version från den 13 december 2013 kl. 18.25 av Ferrotomb (Diskussion | Bidrag) (→‎Sverige: {{källa behövs|datum=2013-12}})
Corneliu Zelea Codreanu
Född13 september 1899
Huşi, Moldavien, Rumänien
Död30 november 1938 (39 år)
Tâncăbeşti, nära Bukarest
NationalitetRumänien Rumänien
UtbildningDr. i nationalekonomi och juridik
Yrke/uppdragLedare för Järngardet
MakaElena Zelea Codreanu
FöräldrarIon Zelea Codreanu och Elizabeth, född Brunner
"Codreanu" och "Zelea Codreanu" omdirigeras hit. För Corneliu Zelea Codreanus fru, se Elena Zelea Codreanu.

Corneliu Zelea Codreanu, ursprungligen Corneliu Zielinski, känd som Corneliu Codreanu, född 13 september 1899 i Huşi i den rumänska provinsen Moldavien i dåvarande Österrike-Ungern, död 30 november 1938 nära Bukarest, var en ultranationalistisk, kristen ortodox politisk ledare och grundare av den fascistiska rörelsen Ärkeängeln Mikaels Legion, även känd som Järngardet.[1]

Järngardet

Huvudartikel: Järngardet

Järngardet var en kristen ultranationalistisk och starkt antisemitisk organisation i mellankrigstidens Rumänien. Organisationen var känd för sitt revolutionära budskap påverkat av mystik och rumänsk-ortodox religiositet. Järngardet kom att bli en viktig aktör på den rumänska politiska scenen genom sina konflikter med det politiska etablissemanget, de demokratiska krafterna och genom användandet av terrorism som politisk metod.[2] Myndigheterna såg med oro på Codreanus rörelse och efter en tid av sammandrabbningar och mycket våld mellan etablissemanget och Järngardet förvärrades situationen samtidigt som Codreanu uttryckte sitt fulla stöd för Adolf Hitler och nazismen.[3] Codreanu hade oinskränkt makt inom Järngardet och kallades av legionärerna för Kaptenen (Capitanul). Codreanus politiska parti gick under namnet Totul Pentru Tara (Allt för Fäderneslandet) som ställde upp i allmänna val 1937 och där blev det tredje största partiet i landet.[4]

Som ledare för Järngardet uttryckte sig Codreanu positivt om Adolf Hitler och Benito Mussolini, men han identifierade sig varken med nazisterna eller med de italienska fascisterna. Codreanu var en antisemitisk agitator och motståndare till kapitalism, kommunism och demokrati. Codreanu stod för en rumänsk kristen nationalism och Järngardet skilde sig från andra fascistiska organisationer genom tonvikten på kristen tro.[5] Järngardet hyllade de rumänska bönderna och betonade vikten av agrara reformer.[6]

Legionens medlemsantal sexfaldigades fram till 1937 och Kung Carol II beordrade att Codreanu och tolv andra ledare inom legionen skulle fängslas. Natten mellan 29 och 30 november 1938 blev de fängslade avrättade[7] av medlemmar ur gendarmeriet (en polisverksamhet inom det militära) efter att en nära vän till premiärminister Armand Calinescu blivit mördad av legionärer. Avrättningen verkställdes genom strypning och skott i ryggen. Enligt en annan uppfattning blev Codreanu "summariskt dödad".[8] Kropparna begravdes i en massgrav i skogen nära Bukarest.[5]

Personkulten kring Codreanu

Codreanu har av forskarna beskrivits som en karismatisk vältalare. Talen han höll till bönder och ungdomar gjorde ibland starkt intryck på människorna i de små fattiga byarna i Rumänien. Codreanu använde sig av en retorik som lockade folk ur alla klasser, bönder, akademiker och studenter, och av dessa kunde vissa av dem som led av fattigdomen i landet se honom som en frälsare.[9] Järngardet sågs av motståndare som obskyra, med egna ritualer och användandet av folkdräkter och uniformer vid möten och marscher, men det drog dock till sig flera av Rumäniens främsta kulturpersonligheter; Mircea Eliade, Emil Cioran och Eugène Ionesco är exempel på personer som i sin ungdom stödde Codreanu.[10]

Personer på platser som besöktes av Codreanu har i text beskrivit hur det var att se Codreanu rida fram på sin vita häst genom byarna, sjungande patriotiska och religiösa sånger, och med församlade ryttare och marschdeltagare bakom sig.[källa behövs] I talen varvade han religion med patriotism, folkgemenskap och uppmaning till antisemitisk kamp. Ett exempel på detta är en händelse 1930 i staden Borşa när Codreanu höll ett möte och väckte uppmärksamhet när han uppmanade folkmassan att attackera stadens 4 000 judiska invånare. Många akademiker och rumänska intellektuella, bönder och studenter började hylla honom som en hjälte, medan många politiker, regeringen och pressen gick emot honom.[källa behövs] De allra mest hängivna aktivisterna i Järngardet skall ha betraktat Codreanu som en frälsargestalt; enligt dem var han utsänd och ledd av ärkeängeln Mikael[11].

Historiker har med tanke på Codreanus uttalade judehat påpekat att det är troligt att Codreanu i sina yngre år utvecklade en fanatisk nationalism och med tiden fick en överglorifierad och romantiserad bild av Rumänien. Codreanu var elev på en militärskola vid 14 års ålder och deltog i första världskriget 17 år gammal, vilket även kan ha bidragit till hans nationalism. Codreanu påverkades troligen också av bland annat nationalistiska rumänska filosofer och av faderns antisemitiska åsikter. Denne stödde sedan också Järngardet och deltog i Codreanus kamp.[källa behövs] I övrigt kan man notera att Codreanu på fädernet tillhörde en polskättad familj, medan modern var etnisk tyska med rötter i Bayern.[12] Under Codreanus aktivistår hände det att motståndarna till honom skrev att han var av blandad nationalitet, något som fick som följd att Järngardet förstörde deras tryckpressar då de såg det som rena lögner.[källa behövs]

Den traditionalistiska filosofen Julius Evola träffade Codreanu i hans högkvarter Det gröna huset 1938 och konstaterade att Codreanu fyllde människor med respekt då han var både stilig och bildad. Evola mindes Codreanu som den "renaste, mest rättfärdiga och hedervärda personen."[källa behövs] Både Codreanu och Evola värnade om andlighet, bildning och mysticism, och Codreanus böner och fastande och andra kristna ritualer gjorde intryck på Evola.[källa behövs]

Codreanu idag

Nutida Rumänien

I Rumänien genomförs varje år en minnesmarsch som går till Codreanus minneskors. Årligen läser en präst och andra talare upp texter, ett fotografi av Codreanu i guldram hängs upp på korset och blommor läggs på marken. Det är bland annat den rumänska högerextrema gruppen Noua Dreaptă ("Nya Högern") som anordnar detta.[13]

Sverige

I Sverige har Codreanu idealiserats av nynazister, fascister och radikala traditionalister. Detta har gjorts genom skivsläpp med låtar av det nazistiska[källa behövs] metalbandet Fyrdung och extremmetalbandet Sigrblot och trubaduren Ferox, tryck av tröjmotiv samt att Codreanus bok Till mina legionärer år 2001 gavs ut i svensk översättning av bolaget Nordland, och i ny upplaga 2007 av det nationalistiska förlaget Logik Förlag.

Italien

I Italien hyllas Codreanu av olika nationalistiska och fascistiska organisationer, bland andra Forza Nuova.[14]

Bibliografi

Codreanu skrev flera böcker under sitt liv.[15]

Se även

Referenser

  1. ^ The Legionary Movement After Corneliu Codreanu: From the Dictatorship of King Carol II to the Communist Regime (February 1938 - August 1944). Tiu, Ilarion. Columbia University Press.
  2. ^ Barbara Jelavich, History of the Balkans, Cambridge University Press, Cambridge, 1983.
  3. ^ Francisco Veiga, Istoria Gărzii de Fier, 1919-1941: Mistica ultranaţionalismului, Humanitas, Bucharest, 1993
  4. ^ http://www1.yadvashem.org/odot_pdf/Microsoft%20Word%20-%206332.pdf
  5. ^ [a b] http://www.claremontmckenna.edu/hist/jpetropoulos/ironguard/leaders.htm
  6. ^ Shadbolt, Kenneth; Jensen, John H. (1971) (på engelska). The European Experience: Forces of Change. Wellington: Reed. sid. 44. ISBN 0-589-04063-4 
  7. ^ Coppa, Frank J., red (2006) (på engelska). Encyclopedia of modern dictators: from Napoleon to the present. New York: Peter Lang. sid. 11. Libris 10573911. ISBN 0-8204-5010-3 (hardcover: alk. paper) 
  8. ^ Atkin, Nicholas (2011) (på engelska). The Wiley-Blackwell Dictionary of Modern European History Since 1789. Chichester: Wiley-Blackwell. sid. 83. ISBN 978-1-4051-8922-4. ”"summarily killed"” 
  9. ^ Petreu, Marta (2005) (på engelska). An Infamous Past: E.M. Cioran and the Rise of Fascism in Romania. Chicago: I.R. Dee. sid. 29. ISBN 1-56663-607-8 
  10. ^ Wedemeyer Christian K., Doniger Wendy, red (2010) (på engelska). Hermeneutics, Politics, and the History of Religions: the Contested Legacies of Joachim Wach and Mircea Eliade. New York: Oxford University Press. sid. 105. ISBN 978-0-19-539433-7 
  11. ^ Herman of Alaska Press. The Orthodox Word, nr 280,2011. sid. 214 
  12. ^ Från artikel i franska wikipedia om Codreanu, avsnittet Jeunesse.
  13. ^ http://www.nouadreapta.org/actiuni_prezentare.php?idx=278
  14. ^ http://www.paviatricolore.org/notiziepv6.htm
  15. ^ Blogul lui Răzvan Codrescu, läst 15 januari 2011

Litteratur

  • Zeev Barbu, "Romania: The Iron Guard", in Aristotle A. Kallis (ed.), The Fascism Reader, Routledge, London, 2003, ISBN 0415243580.
  • Ruth Benedict, "The History as It Appears to Rumanians", in Margaret Mead, Rhoda Bubendey Métraux (eds.), The Study of Culture at a Distance, Berghahn Books, New York & Oxford, 2000, ISBN 1571812156.
  • Lucian Boia, Istorie şi mit în conştiinţa românească, Humanitas, Bucharest, 1997, ISBN 973-50-0055-5.
  • William Brustein, Roots of Hate: Anti-Semitism in Europe Before the Holocaust, Cambridge University Press, Cambridge, 2003, ISBN 0521774780.
  • Christopher Catherwood, Why the Nations Rage: Killing in the Name of God, Rowman & Littlefield, Lanham, 2002, ISBN 074250090X.
  • Adrian Cioroianu, Pe umerii lui Marx. O introducere în istoria comunismului românesc, Editura Curtea Veche, Bucharest, 2005, ISBN 9736691756.
  • Norman Davies, Europe: A History, Oxford University Press, Oxford, 1996, ISBN 0198201710.
  • Renzo De Felice, Fascism: An Informal Introduction to Its Theory and Practice, Transaction Publishers, New Brunswick & London, 1976, ISBN 0878556192.
  • Barbara Jelavich, History of the Balkans, Cambridge University Press, Cambridge, 1983, ISBN 0521274591,
  • James Mayall, "Fascism and Racism", in Terence Ball (ed.), The Cambridge History of Twentieth-Century Political Thought, Cambridge University Press, Cambridge, 2003, ISBN 0521563542.
  • Z. Ornea, Anii treizeci. Extrema dreaptă românească, Editura Fundaţiei Culturale Române, Bucharest, 1995.
  • Stanley G. Payne, Fascism, University of Wisconsin Press, Madison, 1980, ISBN 0-299-08064-1.
  • Grigore Traian Pop, "Cînd disidenţa se pedepseşte cu moartea. Un asasinat ritual: Mihail Stelescu", in Dosarele Istoriei, 6/IV 1999.
  • Ioan Scurtu, "De la bomba din Senat la atentatul din Gara Sinaia", in Dosarele Istoriei, 6/IV 1999.
  • Mark Sedgwick, Against the Modern World: Traditionalism and the Secret Intellectual History of the Twentieth Century, Oxford University Press US, New York, 2004, ISBN 0195152972.
  • Vladimir Tismăneanu, Stalinism pentru eternitate, Polirom, Iaşi, 2005, ISBN 973-681-899-3.
  • Francisco Veiga, Istoria Gărzii de Fier, 1919-1941: Mistica ultranaţionalismului, Humanitas, Bucharest, 1993.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Corneliu_Zelea_Codreanu&oldid=24443500”