Corvus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Corvus är även det latinska namnet för stjärnbilden Korpen.

Corvus
Korp (Corvus corax)
Korp (Corvus corax)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Kråkfåglar
Corvidae
Släkte Corvus
Linné, 1758
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Corvus är ett släkte inom familjen kråkfåglar (Corvidae) bland tättingarna. Släktet består av ett 40-tal arter som förekommer på alla kontinenter utom Sydamerika och Antarktis, och på många öar långt ute till havs. Släktet har inget fastslaget svenskt trivialnamn men kallas ibland "korpsläktet", "kråksläktet", "äkta kråkor" eller endast "kråkor".

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Släktet beskrevs första gången 1758 av Linné i den tionde upplagan av hans Systema Naturae.[1] Släktnamet härstammar från latinets corvus som betyder "korp".[2] Typarten är korp (Corvus corax) och andra arter som Linné placerar inom släktet i samma utgåva är svartkråka (C. corone), gråkråka (C. cornix), råka (C. frugilegus) och kaja (C. monedula). Släktet omfattade från början många fler arter, bland annat skata som då beskrevs som C. pica. Idag omfattar släktet ett 40-tal idag förekommande arter och minst 14 utdöda som har beskrivits.

Det finns ganska gott om fossila fynd av släktet i Europa men släktskapet mellan flertalet av de förhistoriska arterna är oklart.

Utseende och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Släktet består av stora tättingar som antingen är helsvarta, eller mestadels svarta med vita eller gråa partier. De varierar i storlek från kaja, som trots allt är större än merparten av övriga tättingar, till korp och tjocknäbbad korp. De rör sig gärna på marken och flyger jämnt och stadigt.

Deras näbb är tjock och stark, av medellängd, lite nedböjd, utåt hoptryckt, på ovansidan kullrig och med smalare spets. Underkäken saknar längsgående köl invändigt. Näbbsömmen är utefter hela sin längd något bågformigt böjd. Benen är framtill försedda med tvärgående inskärningar. Vingarna är ganska långa, med smala, spetsiga (under flykten skilda) pennor. Den första vingpennan är längre än armpennorna och tredje och fjärde pennorna är längst. Stjärten är tvär eller avrundad.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Boet läggs i höga trädkronor, på klippor och torn eller i ihåliga träd. Alla arterna bygger enkla och okomplicerade bon, ganska grunda, utan tak och hopfogade av pinnar och kvistar, blandade med jord och försedda med en bale av diverse mjuka ämnen. Äggen är grön- eller blåaktiga, med små, mörka, oftast tätt sittande fläckar. Könen är lika och ungarna får redan första året fullt utbildad fjäderdräkt. Flera arter, men exempelvis inte korpen, lever ofta i stora flockar, utom under häckningstiden. Dock häckar en del kolonivis.

Fåglarna inom släktet Corvus har god syn vilket de har stor nytta av när de söker föda. Födan hämtas ur både djur- och växtriket, och arterna är allätande. Deras intelligens är framstående och de är mycket läraktiga.

Arter inom släktet[redigera | redigera wikitext]

Kaja (C. monedula)
Svartvit kråka (Corvus albus)
Tjocknäbbad korp (Corvus crassirostris)
En Gråkråkeunge (Corvus (corone) cornix).

Släkte Corvus

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata.. Holmiae. (Laurentii Salvii). 1758. sid. 824. http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100 
  2. ^ Cassell's Latin Dictionary (5). Cassell Ltd. 1979. sid. 883. ISBN 0-304-52257-0 

Källor[redigera | redigera wikitext]