Kaja

Kaja Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Kråkfåglar Corvidae
Släkte	Kråkor Corvus
Undersläkte	Coleus
Art	Kaja C. monedula
Vetenskapligt namn
§ Corvus monedula
Auktor	Linné, 1758
Utbredning
Kajans utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kaja (Corvus monedula) är en fågel i familjen kråkfåglar.

Utbredning och taxonomi

Kaja av nominatformen om vintern i Estland.

Kajan förekommer över hela Europa, i västra Nordafrika och i Asien österut till de nordvästligare delarna av Kina. Tidigare förekom den på Malta och i Tunisien men där förekommer den inte längre.

Den delas ofta upp i fyra underarter:

• Corvus monedula monedula, nominatformen häckar i Skandinavien.
• Corvus monedula spermologus, häckar i västra Europa, från Södra Danmark söderut till södra Spanien ,Italien, Ungern och Rumänien, och i Marocko och nordvästra Algeriet.
• Corvus monedula soemmerringii, häckar i Ryssland, Östeuropa, Mindre Asien, Mellanöstern, Iran, norra Afghanistan och nordvästra Himalaya i Kashmir.
• Corvus monedula cirtensis, häckar i nordöstra Algeriet.

Vissa delar vidare också upp den i underarterna:

• Corvus monedula ibericus, som häckar i Spanien men som många för till spermologus.
• Corvus monedula collaris, som häckar på Balkan och i Grekland men som många för till soemmerringii.
• Corvus monedula pontocaspicus, häckar på Cypern, i Turkiet, norra Irak och Iran, och Turkmenistan men förs ofta till soemmerringii.
• Corvus monedula ultracollaris, häckar i centrala Sibirien och Mongoliet men förs även den oftast till soemmerringii.

Tidigare klassificerade vissa taxonomer kajor som häckade i Centraleuropa till den egna underarten Corvus monedula turrium.. Denna underart kom först att inkluderas i underarten spermologus men förs idag istället till monedula

Det är en är klinal övergång från spermologus till monedula till soemmerringii.

Tillsammans med den närbesläktade klippkajan (Corvus dauricus) som lever i östra Asien bildar den undersläktet Coloeus. Vissa taxonomer klassificerar klippkaja som en underart till kaja.

Förekomst i Sverige

En del kajor stannar kvar i Sverige på vintern, inte bara i Skåne, utan också i Uppland. Andra flyttar till sydligare länder. De kajor som flyttar brukar komma tillbaka redan i mars-april. Kajan är vanlig i södra och mellersta Sverige och dess utbredning har ökat under 1900-talet.

Utseende och läte

Kaja, förmodligen av underarten spermologus fotograferad i Devon, Storbritannien.

Kaja, förmodligen av underarten Soemmerringii fotograferad i Yaroslavl i Ryssland.

Honan och hanen är lika. På ovansidan av huvudet är den blåsvart. Dess rygg är svart, de undre kroppsdelarna mörkgråa, vingarna och stjärten är glänsande svarta. Ögonen är ljusa. Kroppslängden är nära 34 cm och vingspannet 64-73 cm. Den väger ungefär 240 gram. Näbben är kort och kraftig. Den adulta fågeln har en ljusblå iris medan ungfågeln har en brun. Ungfåglar har också en brunare ton på vingarna.

Dräktskillnader mellan underarterna

Att skilja kajans underarter soemmerringii, monedula & spermologus åt är inte enkelt och det är främst adulta fåglar som låter sig identifieras i fält. Eftersom övergången mellan underarterna är klinal finns det en rad övergångsformer som är omöjliga att identifiera i fält.

• Soemmerringii har i adult dräkt, särsklit i fräsch höstdräkt, ett kraftigt vitt band i nacken och på sidan av halsen som är bredare framtill än i nacken. Den är också den kontrastrikaste av kajans underarter med en kraftig kontrast mellan de ljusgråa örontäckarna, huvudsidorna och nacken gentemot den svarta hjässan, strupen, bröstet och manteln.
• Monedula har i adult dräkt ljusgråa örontäckare och nacke i kontrast till hjässan och ryggen, dock mindre kontrast än hos soemerringii. Den är ljusare undertill än de båda andra underarterna och man ser en kontrastskillnad mellan bröstet och vingpennorna. Den har även ett variabelt ljust band om halsen men inte alls så brett och kraftfullt vitt som soemerringii. Vissa individer saknar helt detta band och hos andra kan det bara vara en antydan.
• Spermologus är den mörkaste underarten och dess fjäderdräkt är i jämförelse med de andra två underarterna nästan helsvart. Den saknar helt ett ljust band runt halsen. De mörkaste individerna av spermologus finner man i dess västligaste utbredningsområde, som Storbritannien, nordvästra Frankrike och Marocko medan ljusare individer av underarten återfinns i dess östliga utbredningsområde. Bland de ljusare individerna är det främst avsaknaden av kontrast mellan manteln och undersidan som skiljer den dräktmässigt från den ljusare monedula.

Läte

Kajan är, speciellt i flockar, mycket talför och kan skränande dra omkring. Ibland ger den ifrån sig ett något klagande läte. Lockropet är ett metalliskt "jack".

Ekologi

Beteende

Kajor kan uppträda tämligen oskyggt och påträffas ofta i människans närhet.

Liksom många andra arter i släktet kråkor är kajan intelligent, nyfiken och social, och är i allmänhet livligare och snabbare än de andra i sina rörelser. De kan uppträda oskyggt men är alltid vaksamma. En juvenil kaja kan ganska lätt göras tam och kan läras att härma ord eller att komma när man kallar på den.^{[källa behövs]}

Biotop

Kajan föredrar glesa lövskogar eller blandskogar, där det finns äldre träd med håligheter. Den återfinns ofta i närheten av mänsklig bebyggelse och om vintern samlas ofta större flockar i städer.

Häckning

Kajan utnyttjar ofta existerande hålor, till exempel hackspettshål eller skorstenar som bon, men kan om nödvändigt bygga ett bo i ett träd. Den häckar ofta i kolonier. Själva boet byggs av kvistar och gräs, samt fodras med strån, hår och ull. Äggen, som läggs i april-maj, är 4-7 stycken, blekt blågröna, med glest placerade svartbruna och askgrå fläckar. Honan ruvar äggen i 17-18 dagar. Det tar ungarna cirka en månad att bli flygfärdiga, och under tiden matar både hane och hona dem med uppstött föda. Framåt hösten samlas kajorna i flockar, ofta tillsammans med råkor och kråkor.

Etymologi

Det dialektala ordet alika för kaja kommer från lågtyska. Varifrån uttrycken fyllekaja och full som som en alika härstammar är omdiskuterat. I sydsvensk dialekt har uttrycket dum som en alika förekommit vilket överensstämmer med liknande engelska uttryck. Ordet kaja kommer av lätet, liksom korp och kråka. Se även SAOB.

Referenser

Källor

• Sveriges ornitologiska förening, Kaja
• Henning Anthon (1995) Fågelboken (omtryck), ISBN 91-37-10481-0
• Cramp, S & Perrins, C M (1994) The birds of the Western Palearctic band 8, Oxford
• Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
• Nordisk familjebok (1911) Artikeln Korpsläktet, band 14, sid:1066
• (2003) Rudy Offereins, Identification of eastern subspecies of Western Jackdaw and occurrence in the Netherlands
• Sonobe et al. (1982) A Field guide to the birds of Japan, Wild Bird Society of Japan, ISBN 0870117467
• Voous, K H (1950) The post-glacial distribution of Corvus monedula in Europe, Limosa vol.23 sid:281-292

Externa länkar

• Sveriges Radio: P2-fågeln - Kaja - Läte
• Wikimedia Commons har media som rör Kaja
  Bilder & media
• Artportalen: Dagens fågel – senaste observationerna – bilder
• Dansk ornitologisk forening