Dagmar Lange

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Staty över Maria Lang av Rune Johansson, Strandpromenaden i Nora

Dagmar Maria Lange, pseudonym Maria Lang,[1] född 31 mars 1914 i Västerås, död 9 oktober 1991, var en svensk deckarförfattare, litteraturvetare och lektor. Efter pensioneringen var hon bosatt i Nora, i Nora bergslag i Örebro län. Hon var ogift.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dagmar Lange disputerade 1946 i litteraturhistoria vid Stockholms högskola på en avhandling om Pontus Wikner (Pontus Wikner som vitter författare). Hon debuterade som författare 1949 och hann skriva 43 böcker för vuxna och fyra ungdomsdeckare. Den sista boken kom ut 1990, "Se Skoga och sedan ...".

Dagmar Lange var under åren 1948-1968 studierektor vid Nya elementarskolan för flickor - Ahlströmska skolan i Stockholm och lektor där åren 1952–1972. Under tiden som rektor bodde hon i skolans västra flygel på Kommendörsgatan 31Östermalm i Stockholm. År 1926 hade en ny skolbyggnad på Kommendörsgatan 31 invigts och skolbyggnaden bestod av en mittbyggnad mot Kommendörsgatan med flyglar, som innehöll både skola och bostäder.

Hon ingick som en av de tretton ledamöterna i den Svenska Deckarakademin när den instiftades 1971. Senare lämnade hon deckarakademin efter interna motsättningar. Maria Langs kommissarie Christer Wijk förekommer i alla kriminalromanerna (utom ungdomsdeckarna), ofta som utredare av mord inom borgerliga kretsar där känslorna kokar och erotiska hemligheter frodas under en sval och kontrollerad yta. Miljön var ofta småstaden Skoga, som i verkligheten var hennes hemstad Nora, där Maria Lang bodde efter pensioneringen och gärna promenerade runt ensam nattetid för att få inspiration till nya pusseldeckare. Lang är numera hyllad av staden med en staty invid Norasjön. Turistbyrån i Nora erbjuder även "mordvandringar" i Langs spår. Den första biografin om henne, Maria Lang - Vår första deckardrottning, utkommer 2014 i samband med Maria Langs 100-årsdag den 31 mars. Hon är begravd på norra kyrkogården i Nora.

Författande[redigera | redigera wikitext]

Mördaren ljuger inte ensam (1949) är Langs första bok, en deckare. Berättarfiguren kallas Puck Ekstedt och blir så småningom gift Bure. Puck är hjältinna i flera av Langs tidiga böcker. Christer Wijk introduceras - en bergslagsk lord Peter Wimsey. Innan upplösningen kommer har två människor dräpts och en begått självmord. Det som utlöser dödsfallen är att två av huvudpersonerna lever i en hemlig homosexuell relation; Langes akademiska engagemang i Pontus Wikner lyser igenom. Att ha en homosexuell kärleksrelation i en roman var väldigt ovanligt så tidigt som 1949. Värt att notera är också att hennes karaktär Puck, som återkommer i flera böcker, är en ovanligt modern och självständig kvinna för sin tid.

Tre små gummor (1963) är Langs enda historiska detektivroman och utspelas år 1929. Några av de återkommande personerna i Langs böcker medverkar i boken i yngre upplagor, däribland en tioårig Christer Wijk; han har dock inget med romanens intrig att göra.

Vem väntar på värdshuset? (1972) är en deckare som utspelas på Kolbäcks gästgivaregård. Lang bodde själv på detta gästgiveri under en längre tid, när hon skrev boken.

En person som förekommer emellanåt i böckerna är deckarförfattarinnan Almi Graan. Almi Graan är ett anagram på Maria Lang.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Ungdomsdeckare[redigera | redigera wikitext]

  • Akta dej, Katja! (1971)
  • Hjälp mej, Katja! (1972)
  • Jan och Katja jagar jultomten (1975)
  • Jan och Katja jagar en kista (1977)

Memoarer[redigera | redigera wikitext]

  • Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang (1985)

Övriga böcker[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Dagmar Lange". NE.se. Läst 23 november 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]