Dagmar Lange

Maria Lang som staty på Strandpromenaden i Nora.

Dagmar Maria Lange, pseudonym Maria Lang, född 31 mars 1914 i Västerås, död 9 oktober 1991 (begravd på norra kyrkogården i Nora), var en svensk deckarförfattare, litteraturvetare och lektor. Under tjugo år var Dagmar Lange studierektor vid Nya Elementarskolan för flickor i Stockholm. Efter pensioneringen var hon bosatt i Nora, i Nora bergslag i Örebro län. Hon var ogift.

Biografi

Lange disputerade 1946 i litteraturhistoria vid Stockholms högskola på en avhandling om Pontus Wikner (Pontus Wikner som vitter författare). Hon debuterade som författare 1949 och hann skriva 43 böcker för vuxna och fyra ungdomsdeckare. Den sista boken kom ut 1990, "Se Skoga och sedan ...".

Dagmar Lange var under åren 1948-1968 studierektor vid Nya elementarskolan för flickor - Ahlströmska skolan i Stockholm och lektor där åren 1952–1972. Under sin tid som rektor på Nya Elementarskolan för flickor hade hon sin bostad i skolans västra flygel på Kommendörsgatan 31 i stadsdelen Östermalm i Stockholm. 1926 hade en ny skolbyggnad på Kommendörsgatan 31 invigts och skolbyggnaden bestod av en mittbyggnad mot Kommendörsgatan med flyglar, som innehöll både skola och bostäder.

Hon ingick som en av de tretton ledamöterna i den Svenska Deckarakademin när den instiftades 1971 (senare lämnade hon deckarakademin efter interna motsättningar). Langs kommissarie Christer Wijk förekommer i alla kriminalromanerna (utom ungdomsdeckarna), ofta som utredare av mord inom borgerliga kretsar där känslorna kokar och erotiska hemligheter frodas under en sval och kontrollerad yta. Miljön var ofta småstaden Skoga, som i verkligheten var hennes hemstad Nora i Bergslagen där Lang bodde efter pensioneringen och gärna promenerade runt ensam nattetid för att få inspiration till nya pusseldeckare. Lang är numera hyllad av staden med en staty invid Norasjön. Turistbyrån i Nora erbjuder även "mordvandringar" i Langs spår.

Författande

Mördaren ljuger inte ensam (1949) är Langs första bok, en deckare. Berättarfiguren kallas Puck Ekstedt och blir så småningom gift Bure. Puck är hjältinna i flera av Langs tidiga böcker. Christer Wijk introduceras - en bergslagsk lord Peter Wimsey. Innan upplösningen kommer har två människor dräpts och en begått självmord. Det som utlöser dödsfallen är att två av huvudpersonerna lever i en hemlig homosexuell relation; Langes akademiska engagemang i Pontus Wikner lyser igenom.

Tre små gummor (1963) är Langs enda historiska detektivroman och utspelas år 1929. Några av de återkommande personerna i Langs böcker medverkar i boken i yngre upplagor, däribland en tioårig Christer Wijk; han har dock inget med romanens intrig att göra.

Vem väntar på värdshuset? (1972) är en deckare som utspelas på Kolbäcks gästgivaregård. Lang bodde själv på detta gästgiveri under en längre tid, när hon skrev boken.

En person som förekommer emellanåt i böckerna är deckarförfattarinnan Almi Graan. Almi Graan är ett anagram på Maria Lang.

Bibliografi

Ungdomsdeckare

• Akta dej, Katja! (1971)
• Hjälp mej, Katja! (1972)
• Jan och Katja jagar jultomten (1975)
• Jan och Katja jagar en kista (1977)

Övriga böcker

• Mördaren ljuger inte ensam (1949), filmatiserad 2013
• Farligt att förtära (1950)
• Inte flera mord (1951)
• En skugga blott (1952)
• Rosor, kyssar och döden (1953)
• Tragedi på en lantkyrkogård (1954), filmatiserad 1961 som När mörkret faller
• Se döden på dig väntar (1955)
• Mörkögda augustinatt (1956)
• Kung Liljekonvalje av dungen (1957), filmatiserad 1961 som Ljuvlig är sommarnatten
• Farliga drömmar (1958)
• Ofärd i huset bor (1959)
• Vår sång blir stum (1960)
• Att vara kvinna (1961)
• En främmande man (1962)
• Tre små gummor (1963) - historisk deckare, utspelas 1929
• Ögonen (1964), novellsamling
• Siden sammet (1964)
• De röda kattorna (1965)
• Svart sommar (1966)
• Vitklädd med ljus i hår (1967)
• Ingen returbiljett (1968)
• Intrigernas hus (1969)
• Staden sover (1970)
• Mördarens bok (1971)
• Vem väntar på värdshuset? (1972)
• Vi var tretton i klassen (1973)
• Det är ugglor i mossen (1974)
• Dubbelsäng i Danmark (1975)
• Körsbär i november (1976)
• Arvet efter Alberta (1977)
• Camilla vid skiljevägen (1978)
• Svar till Ensam Eva (1979)
• Inga pengar till Vendela (1980)
• Gullregn i oktober (1981)
• Docka vit, Docka röd (1982)
• Fyra fönster mot gården (1983)
• Använd aldrig arsenik (1984)
• Klappa inte katten (1985)
• Dödligt drama på Dramaten (1986)
• Ånglok 16 på fel spår (1987)
• Tvillingen i spegeln (1988)
• Flyttbil försvunnen (1989)
• Se Skoga och sedan... (1990)

Filmmanus

• När mörkret faller 1960 (filmatisering av Tragedi på en lantkyrkogård)
• Ljuvlig är sommarnatten 1961 (filmatisering av Kung liljekonvalje av dungen)

Externa länkar

• Dagmar Lange, författarpresentation i Projekt Runeberg
• Engelskspråkig artikel om Dagmar Lange
• Dagmar Lange i Libris
• Dagmar Lange på Internet Movie Database (engelska)
• Dagmar Lange på Svensk Filmdatabas