Diego Maradona
Diego Maradona | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Diego Armando Maradona | |||
Smeknamn | El Diego, El Diez, Pelusa, El Pibe de Oro, "D10S" | |||
Födelsedatum | 30 oktober 1960 | |||
Födelseort | Lanús, Buenos Aires, Argentina | |||
Längd | 165 cm[1] | |||
Position | Mittfältare / Anfallare | |||
Proffslag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
Uppdrag som tränare | ||||
| ||||
Landslag som tränare | ||||
| ||||
* Antal matcher och mål i proffsklubbar räknas endast för de inhemska ligorna. |
Diego Armando Maradona, född 30 oktober 1960 i Lanús, en förort till Buenos Aires, är en argentinsk fotbollstränare och före detta fotbollsspelare. Maradona anses som en av de bästa fotbollsspelarna genom tiderna, av många som den allra bästa.[2] När det internationella fotbollsförbundet Fifa anordnade en omröstning med världens fotbollsfans vem 1900-talets främste spelare var kom Maradona etta.[3]
Maradona vann guld med Argentina i Världsmästerskapet i fotboll 1986 och blev utnämnd till turneringens bästa spelare.[4] Under sin landslagskarriär spelade han fyra VM-slutspel, 91 landskamper och gjorde 34 mål. Han spelade huvuddelen av sin klubblagskarriär i Boca Juniors, Barcelona och Napoli. År 1987 och 1990 blev han italiensk mästare med Napoli. Under sin tid i klubben från 1984 till 1991 spelade han 259 matcher och gjorde 115 mål. Maradonas spelstil kännetecknades av en otrolig teknik och spelförståelse.[5][6]
I oktober 2008 presenterades han som ny förbundskapten för Argentinas landslag. Med vissa svårigheter kvalade laget in till Världsmästerskapet i fotboll 2010 . I VM-turneringen gick Argentina enkelt vidare från gruppspelet, men åkte ut i kvartsfinal mot Tyskland. Placeringen ansågs som ett misslyckande och Maradona fick sparken en kort tid senare.
Biografi
Bakgrund
Maradona inledde karriären i lokalklubben AA Argentinos Juniors ungdomslag Los Cebollitas ("Smålökarna"). Via spel i Argentinos Juniors och Boca Juniors banades vägen för spel i Europa. 1982 betalade FC Barcelona den då hisnande summan 50 miljoner kr. Redan då kallades han den bland annat den "nye" Pelé och förhoppningarna på honom var stora.
Maradona petades från den argentinska landslagstruppen strax innan världsmästerskapet i fotboll 1978 på hemmaplan, där Argentina blev världsmästare. Maradona var mycket bitter efter petningen. "Jag hade kunnat bli världsmästare som 17-åring, precis som Pelé." Han sade att han aldrig skulle spela i landslaget men ändrade sig snabbt. År 1979 var han med i det argentinska landslag som vann ungdoms-VM och var den stora stjärnan.
Internationell spelarkarriär
VM-debuten kom 1982, men Maradonas största stund är då han som Argentinas stora fixstjärna ledde laget fram till VM-titeln 1986. Många var eniga om att han var turneringens överlägset bäste spelare,[7][8] och många[vem?] menar också att om någon med fog kan påstå han vann VM åt sitt land på egen hand så är det Maradona. Han gjorde 5 mål totalt, 2 mål i kvartsfinalen och 2 mot Belgien i semifinalen och slog den avgörande passningen i finalen mot Västtyskland (3-2).
Maradona blev i mitten på 80-talet fotbollens obestridde megastjärna. Kanske blev han för stor för sitt eget bästa. År 1984 hade italienska SSC Napoli betalat en ny rekordsumma för honom, 65 miljoner kr. I den syditalienska staden blev han dyrkad närmast som en gud av fansen. Napoli, som aldrig tidigare vunnit en stor titel, vann med Maradona ligan 2 gånger, italienska cupen 1 gång och Uefacupen 1 gång. Under dessa år började dock Maradonas förehavanden utanför planen få allt större uppmärksamhet. Privatlivet blev allt mer kaotiskt, han började missbruka narkotika och misstänktes ha odlat kontakter med camorran, en kriminell organisation i Neapel.[9]
Vid 1990 nådde Argentina och Maradona på nytt VM-final, men det blev förlust mot Västtyskland (0-1). Maradona gjorde sitt sista VM-framträdande 1994. Efter fantastiskt spel i de två första gruppspelsmatcherna diskvalificerades Maradona efter ett positivt dopningsprov. Han anklagades återigen för samröre med maffian och han hade varit huvudpersonen i flera andra skandaler under åren 1990-94.
Senare år
Diego Armando Maradonas karriär kännetecknades av ett gott fotbollsspel och ett problematiskt privatliv. Han har lidit av drogproblem. Efter karriären har han drabbats av sviktande hälsa. Under våren 2004 fick Maradona intensivvård på ett sjukhus i Buenos Aires. Sommaren 2006 hade emellertid hälsotillståndet förbättrats radikalt. Han ledde ett tv-program under slutet av 2005 på kanal tretton i Argentina som hette La Noche del 10. Där gästades han av bland andra Mike Tyson, Pelé och Fidel Castro.
Den 28 oktober 2008 stod det klart att Maradona utsetts Argentinas nya förbundskapten. Han tog över uppgiften från Alfio Basile. Många[vem?] förvånades över att Maradona tar över tränarrollen eftersom han inte har några tidigare tränaruppdrag på sin meritlista. Hans första uppgift blev att ta Argentina till VM 2010 i Sydafrika, och att coacha dem genom turneringen.
Den 16 maj 2011 blev Maradona klar som ny tränare för Dubai-klubben Al Wasl FC i Förenade Arabemiraten.
"Guds hand"
Maradona blev 1986 känd för uttrycket "Guds hand". I VM-kvartsfinalen mot England boxade Maradona in bollen i mål i samband med en duell med den engelske målvakten Peter Shilton vilket betydde 1-0 för Argentina. Målet godkändes och efteråt fick Maradona frågor om incidenten och svarade att det var "Guds hand" som hjälpt honom (Shilton lär senare ha sagt, Ska gud vara med i spelet, då ska fan stå i mål!). Bara minuter senare i samma match gjorde Maradona en fantastisk soloprestation när han från mittplanen på egen hand avancerade mot straffområdet, dribblade sig förbi fem utespelare samt den engelska målvakten Peter Shilton och sköt bollen i mål. Målet utsågs senare till århundrades mål[10].
Statistik
Klubb | Säsong | Inhemsk liga | Nat. täv. | Internat. täv. | Totalt | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Serie | SM | Mål | SM | Mål | SM | Mål | SM | Mål | ||
Argentinos Juniors | 1976 (N) | 1a División | 11 | 2 | - | - | 0 | 0 | 11 | 2 |
1977 (M+N) | 1a División | 37+12 | 13+6 | - | - | 0 | 0 | 49 | 19 | |
1978 (M+N) | 1a División | 31+4 | 22+4 | - | - | 0 | 0 | 35 | 26 | |
1979 (M+N) | 1a División | 14+12 | 14+12 | - | - | 0 | 0 | 26 | 26 | |
1980 (M+N) | 1a División | 32+13 | 25+18 | - | - | 0 | 0 | 45 | 43 | |
Totalt i klubblag | 166 | 116 | 0 | 0 | 0 | 0 | 166 | 116 | ||
Boca Juniors | 1981 (M+N) | 1a División | 28+12 | 17+11 | - | - | 0 | 0 | 40 | 28 |
Totalt i klubblag | 40 | 28 | 0 | 0 | 0 | 0 | 40 | 28 | ||
Barcelona | 1982–83 | La Liga | 20 | 11 | 5+6 | 3+4 | 4 | 5 | 35 | 23 |
1983–84 | La Liga | 16 | 11 | 4 | 1 | 3 | 3 | 23 | 15 | |
Totalt i klubblag | 36 | 22 | 15 | 8 | 7 | 8 | 58 | 38 | ||
Napoli | 1984–85 | Serie A | 30 | 14 | 6 | 3 | 0 | 0 | 36 | 17 |
1985–86 | Serie A | 29 | 11 | 2 | 2 | 0 | 0 | 31 | 13 | |
1986–87 | Serie A | 29 | 10 | 10 | 7 | 2 | 0 | 41 | 17 | |
1987–88 | Serie A | 28 | 15 | 9 | 6 | 2 | 0 | 39 | 21 | |
1988–89 | Serie A | 26 | 9 | 12 | 7 | 12 | 3 | 50 | 19 | |
1989–90 | Serie A | 28 | 16 | 3 | 2 | 5 | 0 | 36 | 18 | |
1990–91 | Serie A | 18 | 6 | 3+1 | 2+0 | 4 | 2 | 26 | 10 | |
Totalt i klubblag | 188 | 81 | 46 | 29 | 25 | 5 | 259 | 115 | ||
Sevilla | 1992–93 | La Liga | 26 | 5 | 3 | 3 | 0 | 0 | 29 | 8 |
Totalt i klubblag | 26 | 5 | 3 | 3 | 0 | 0 | 29 | 8 | ||
Newell's Old Boys | 1993–94 (A) | 1a División | 5 | 0 | - | - | 0 | 0 | 5 | 0 |
Totalt i klubblag | 5 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 | 0 | ||
Boca Juniors | 1995–96 (A+C) | 1a División | 11+13 | 3+2 | - | - | 0 | 0 | 24 | 5 |
1996–97 (A+C) | 1a División | 0+1 | 0+0 | - | - | 1 | 0 | 0 | 0 | |
1997–98 (A) | 1a División | 5 | 2 | - | - | 0 | 0 | 5 | 2 | |
Totalt i klubblag | 30 | 7 | 0 | 0 | 1 | 0 | 29 | 7 |
Meriter
- A-landskamper: 91 (34 mål) (1977-1994)
- VM i fotboll: 1982, 1986, 1990, 1994
- VM-guld 1986
- VM-silver 1990
- Italiensk mästare (1987, 1990)
- Italiensk cupmästare (1987)
- Uefacupmästare (1989)
Se även
Referenser
- ^ Soccer Fans Info Arkiverad 22 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article10634778.ab
- ^ http://sportsillustrated.cnn.com/soccer/news/2000/12/11/pele_maradona/
- ^ http://www.itnsource.com/shotlist//RTV/1986/11/14/BGY602070157/
- ^ "Spelarprofilen: Maradona" Arkiverad 28 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "Året då Maradona förvandlades till både frälsare – och fuskare"
- ^ ”The story of the 1986 World Cup”. bbc.co.uk. http://www.bbc.co.uk/blogs/chrisbevan/2010/05/the_story_of_the_1986_world_cu.html. Läst 13 mars 2014.
- ^ ”Top 10: Players of Mexico '86”. fourfourtwo.com. http://www.fourfourtwo.com/features/top-10-players-mexico-86. Läst 13 mars 2014.
- ^ http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/3639425.stm
- ^ Västerbro, Magnus (2011). Persson, Åke. red. ”Med Gud och Maradona i samma lag”. Levande Historia (nr 6): sid. 9.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Diego Maradona.
Företrädare: Pietro Paolo Virdis |
Skyttekung Serie A 1988 i SSC Napoli 15 mål |
Efterträdare: Aldo Serena |
Företrädare: 1978 Mario Kempes |
Sydamerikas bästa fotbollsspelare 1979 |
Efterträdare: 1980 Diego Maradona |
Företrädare: 1979 Diego Maradona |
Sydamerikas bästa fotbollsspelare 1980 |
Efterträdare: 1981 Zico |
|
- Artiklar med vem-mallar 2010-06
- Argentinska fotbollsspelare
- Argentinska fotbollstränare
- Spelare i Argentinos Juniors
- Spelare i CA Boca Juniors
- Spelare i FC Barcelona
- Spelare i Newell's Old Boys
- Spelare i Sevilla FC
- Spelare i SSC Napoli
- Spelare i Mundialito 1980
- Spelare i Copa América 1979
- Spelare i Copa América 1987
- Spelare i Copa América 1989
- Spelare i VM i fotboll 1982
- Spelare i VM i fotboll 1986
- Spelare i VM i fotboll 1990
- Spelare i VM i fotboll 1994
- Världsmästare i fotboll
- Män
- Födda 1960
- Argentinska dopningsfall
- FIFA 100
- Levande personer
- Personer från Lanús
- Argentinska idrottare under 1900-talet
- Argentinska idrottare under 2000-talet