Ebba Sparre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ebba Larsdotter Sparre af Rossvik
Ebba Sparre c:a 1653. Porträtt av Sébastien Bourdon.
Ebba Sparre c:a 1653. Porträtt av Sébastien Bourdon.
Född 1629
Stockholm
Död 19 mars 1662
Make Jakob Kasimir De la Gardie
Barn Jakob, född 30 november 1653. Död 1655.

Christina, född 2 februari 1655. Död före 1658.

Ebba, född 1657. Död 1657.

Ebba Larsdotter Sparre af Rossvik, född 1629 i Stockholm, död 19 mars 1662, var en svensk grevinna och hovfröken. Hon var drottning Kristinas gunstling.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sparre var dotter till riksrådet och lantmarskalken Lars Eriksson Sparre och Märta Banér och sondotter till kanslern Erik Larsson Sparre som avrättades av Karl IX. Syster till Erik, Svante, Gustaf, Carl och Per Sparre. Sparre kom till hovet i början av 1645.[1] Troligen en kort tid efter faderns död 1644. Sparre var då föräldralös. Sparre är av historikerna att betrakta som drottning Kristinas närmsta förtrogna väninna under tiden i Sverige. Deras vänskap bestod även sedan Kristina abdikerat och lämnat landet. Det är känt hon ofta spelade Venus i hovets magnifika baletter.[2] Ebba Sparre var en firad skönhet vid drottning Kristinas hov och kallades La belle comtesse ("den vackra grevinnan"). I breven mellan drottning Kristina och Sparre kallades hon vanligen Belle. Sparres skönhet var även känd utomlands och noterades av flera utländska sändebud vid hovet. Att drottningen beundrade Sparre är enligt Stople "väl bestyrkt", däribland av den engelske ambassadören i Stockholm Bulstrode Whitelocke.[3] Whitelocke som skrivit ned många minnen om sin tid i Sverige beskriver en episod där det framgår att Sparre var Kristinas "bedfellow".[4] Hennes nära relation med drottningen har gett upphov till spekulationer om att de hade en kärleksrelation. Deras vänskap bestod hela livet även efter det blivit känt i Sverige att drottning Kristina hade övergått till katolicismen.

Av brev hem till Sverige framgår det med tydlighet att Sparre verkar vara det enda drottning Kristina saknade i sitt nya land. Kristina försökte även få Sparre att resa över till henne. Sparre erbjöds att möta Kristina i Hamburg 1661, något som dock förhindrades av Sparres släktingar.[5]Troligen förhindrades detta av Magnus Gabriel de la Gardie själv som var brodern till Sparres avlidne man. Ytterligare en förklaring till Sparres uteblivna resa var hennes hälsotillstånd. Hon dog ett år senare.[6] Även vid Kristinas korta återbesök i Sverige 1661 då i samband med Karl X Gustavs begravning nekades Sparre att möta den abdikerade drottningen.

Kristina som under fyra månaders tid vistades i Norrköping, hade uttryckligen vid sitt återbesök begärt ett möte med Sparre. Stolpe skriver i sin Kristinabiografi att drottningens brev till Sparre är att betrakta som "veritabla kärleksbrev"[7] trots att brevens utformning bär den tidens litterära prägel:

"Vad jag skulle vara lycklig, om det vore mig tillåtet att råka er, Belle, men jag är dömd att för evigt älska och dyrka er utan att någonsin få råka er; den avundsjuka som stjärnorna känner mot mänsklig lycka hindrar mig att bli helt lycklig, eftersom jag icke kan vara detta, så länge jag är er fjärran."

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Sparre var först förlovad med Bengt Gabrielsson Oxenstierna. Sannolikt bröts förlovningen på drottningens initiativ som till en början hellre ville gynna gunstlingen Magnus Gabriel de la Gardies släkt.[8] Sparre kan ha varit en viktig länk för drottningen när det gäller att få information om familjen De la Gardie. Särskilt efter att Magnus Gabriel fallit i nåd hos drottningen och förvisats från hovet. Som ett led i detta gifte sig Sparre med dennes bror Jakob Kasimir De la GardieStockholms slott år 1652. Vid bröllopet var alla gäster utklädda till antikens gudar och gudinnor samt till enkelt herdefolk. Ulfeld var Jupiter, Piementelli var Mars och polska kansleren var Bacchus; drottningen och hovfolket visade sig i herdedräkter.[9] Äktenskapet var dock olyckligt och deras tre barn dog i späd ålder. En anledning till att äktenskapet inte var lyckligt kan ha varit att Sparre misstroddes av makens släktingar. Sparre ansågs integrera mot den av drottningen förskjutna gunstligen Magnus Gabriel De la Gardie och av brödernas mor, Ebba Brahe. Jakob Kasimir De la Gardie dog under Köpenhamns belägring 1658 och Sparre själv fyra år senare:

"Den 19 hujus om natten blev den sköna grevinnan Ebba Sparre död, sedan hon en lång tid har varit mycket svag. Hon har begråtits och beklagats av alla människor."[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lekeby, Leif. Kung Kristina - Drottningen som ville byta kön (2000) s. 44
  2. ^ Stolpe, Sven. Kristina: Drottning & Rebell, 2004 s. 56.
  3. ^ Stolpe, Sven. Kristina - Drottning & Rebell, s. 58
  4. ^ Stolpe, Sven. Kristina- Drottning & Rebell, s. 58
  5. ^ Lekeby, Leif. Kung Kristina - Drottningen som ville byta kön (2000) s. 44
  6. ^ Stolpe, Sven. Kristina- Drottning & Rebell, s. 62
  7. ^ Sven Stolpe förnekar i sin Kristinaforskning intensivt varje antydning till att drottning Kristina skulle ha varit homosexuell. Det har dock inte hindrat att Stolpe ibland intar en ambivalent inställning till de källor han haft att tillgå. Däribland den samtida ryktesfloran och bevarade brev.
  8. ^ Sven Stolpe skriver i sin biografi över Kristina att detta påstående saknar grund (s. 56). Likväl framförs detta påstående i Svenskt biografiskt lexikon och Nordisk familjebok.
  9. ^ Berg, P G: Anteckningar om Swenska Qvinnor, s. 349
  10. ^ Stolpe, Sven. Kristina: Drottning & Rebell, 2004 s. 57.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sparre, Ebba Larsdotter, 1904–1926.
  • Svenskt biografiskt lexikon, avsnitt i artikeln om släkten Sparre
  • Berg, P G: Anteckningar om Swenska Qvinnor, Stockholm 1864
  • Englund, Peter: Silvermasken, Bonnier, 2006
  • Stolpe, Sven: Kristina - Drottning & rebell, Veritas 2004