Fänkål
| Fänkål | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Fänkål Foeniculum |
| Art | Fänkål F. vulgare |
| Vetenskapligt namn | |
| § Foeniculum vulgare | |
| Auktor | Mill. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Fänkål (Foeniculum vulgare) är en flerårig växt.
Innehåll |
Beskrivning[redigera]
Fänkål blir cirka 1,5 meter hög. Bladen är mycket finflikiga (dilliknande) och doftar aromatiskt och lakritsliknande. Hela växten innehåller eteriska oljor. Under blomningstiden utvecklas ganska bleka stjälkar, med kraftiga förtjockningar vid markytan. Blommorna är tämligen oansenliga och gula och växer i flockar som blir mellan 5 och 15 centimeter breda. Frukten är ett torrt frö som är mellan 4 och 9 millimeter långt och hälften så brett.
Fänkål kommer ursprungligen från södra Europa, framför allt medelhavsområdet, samt från sydvästra Asien.
Användning[redigera]
De torkade fröna används till sås, fiskrätter och som brödkrydda (därvid ofta tillsammans med anis). Blad och stjälk — i första hand de förtjockade nedre delarna av stjälken — används i matlagning med den färska växten. Färsk fänkål kan bl a användas till sallad eller griljeras i ugn. Dock försvinner lakritsaromen vid tillagningen.
Folkmedicin[redigera]
Fänkål lär vara bra för mycket:
- botar hosta [1] [2]
- är kramplösande [2]
- ökar aptiten [2]
- underlättar matsmältningen [2]
- ökar mjölkproduktionen hos ammande mödrar [2]
Folktro[redigera]
I England lär man förr ha hängt upp en knippe fänkål över ytterdörren för att skrämma bort trollen.[1]
Källor[redigera]
- ^ [a b] Lättmjölkpaket från Arla 2012—11—26
- ^ [a b c d e] A Perfect Guide Scandinavia AB: MatHem #1 2012, sida 30, Stockholm 2012
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Fänkål
