Kamomill
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Kamomill | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Kamomiller Matricaria |
| Art | Kamomill M. recutita |
| Vetenskapligt namn | |
| § Matricaria recutita | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Kamomill, Matricaria recutita (synonym Matricaria chamomilla) finns både vild och odlad.
Innehåll |
Beskrivning[redigera]
Kamomill är ettårig, blir cirka tjugo centimeter hög och blommar juni—september.
Alla arterna i släktet Matricaria har blomkorgar som mycket liknar de i släktet Chrysanthemum. Men arter i släktet Chrysanthemum känns lätt igen på de findelade bladen med nästan trådsmala flikar. Blomfästet är hos Matricaria mera upphöjt, kägelformigt, och dessutom hos M. recutita ihåligt.
Kamomill innehåller i ännu högre grad än de flesta av sina släktingar en eterisk (flyktig) olja, framför allt i blomkorgarna. Oljan ger växten en sötaktig kryddlukt.
Förväxlingsart är baldersbrå, Tripleurospermum perforatum.
Habitat[redigera]
Kamomill finns över hela Europa och i västra Asien. I Sverige finns den i stora delar av Götaland och Svealand.
Biotop[redigera]
Kamomill är vanlig på åkrar, trädor, i sand- och grusmarker, vid vägkanter och gator. Den har spritts med vägbyggen och odling upp till nordligaste Skandinavien.
Kamomill odlas även på stora fält i Tyskland, Nederländerna, Ungern, Frankrike och Italien.
Medicinsk användning[redigera]
Kamomillte anses traditionellt kunna användas mot förkylnings- och omsättningsbesvär, och som inslag i magsaft- och galldrivande teer. Förr användes det även mot feber.
Kamomillte hjälper till med matsmältningen, gärna tillsammans med honung och mjölk. Vitaminer och mineraler i mjölken och honungen förstärker verkan av de antioxidanter som finns i kamomillteet. [källa behövs]
En kompress med de kokta, heta blommorna påstås traditionellt läka tandvärk i inflammerade tandrötter. Det kan även användas som gurgelmedel, omslag och i bad.
Kamomill användes tidigare som en medicinalväxt. Blomkorgarna samlades in vid torrt och soligt väder, och torkades till ett upplivande, desinficerande, inflammationshämmande, kramplösande, svettdrivande och värkstillande läkemedel. Denna medicin intogs mest i infusionsform.
Traditionella namn[redigera]
| Namn | Trakt | Kommentar |
|---|---|---|
|
|
||
| Gålkummin | Södermanland [1] | |
| Gårdskummin | ||
| Kamillblomster | ||
| Komelia | ||
| Komill | ||
| Kumminblomster | ||
| Lukttuppor | ||
| Matram | ||
| Moderört | ||
| Munkskallar | ||
| Sötblomster | ||
| Sötkulla | ||
| Söttuppor | ||
| Söturt | ||
| Tyskentopp | ||
| Vita kryddor | ||
| Vita pigor | ||
| Vitkullor | Vitkulla har i Medelpad betytt Prästkrage [2] | |
Noter[redigera]
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 186, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 272, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]
Se även[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Den Virtuella Floran
- Sötblomster i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Kamomill
