Waldorfpedagogik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Solvikskolan, en Waldorfskola i Järna.
Waldorfskola i Trier i Tyskland.
Michael Park Rudolf Steiner School i Auckland

Waldorfpedagogik eller Steinerpedagogik är en pedagogik som baseras på en antroposofisk bild och syn på människan och tillämpas vid Waldorfskolor, Waldorfförskolor, Waldorffritidshem och vid antroposofiskt baserade läkepedagogiska hem för elever med funktionsnedsättning.

Den utgår från Rudolf Steiners idéer om hur man kan forma en pedagogik, som lägger lika stor vikt på den tankemässiga, den känslomässiga och den viljemässiga utvecklingen hos barn, på ett sätt som motsvarar deras förment grundläggande inre situation och utveckling på varje åldersstadium.

Waldorfskolan eftersträvar att vara en 12-årig skola med sammanhållna klasser från ettan till tolvan. Man strävar också efter att ha samma klasslärare genom de första sju åren, som följer och utvecklas med barnen som en förebild, bland annat genom att genom eget studium och fördjupning bygga upp och ansvara för undervisningen i alla huvudämnena upp genom klasserna till åttonde klass.

Det fanns i oktober 2010 omkring 1 000 Waldorfskolor (inklusive vuxenutbildningar)[1] och cirka 1 600 Waldorfförskolor i ett 60-tal länder i alla världsdelar. I Norden fanns det (dec 2010) 116 Waldorfskolor[1].

Waldorfskolans läroplan i Sverige har en egen målbeskrivning[2] som har godkänts av Skolverket[när?]. 2002–2008 skedde utbildning av Waldorflärare i Stockholm i samarbete mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Rudolf Steinerhögskolan. Efter överflyttning av utbildningen vid Lärarhögskolan till Stockholms universitet i början av 2008 beslutade dess naturvetenskapliga fakultetsnämnd att avveckla samarbetet med Rudolf Steinerhögskolan. Som skäl angavs att Waldorf-lärarutbildningen inte vilar på vetenskaplig grund[3]. Detta beslut har nu efter en motion 2013 av tre miljöpartister överprövats av regeringen, som ämnar avsätta 10 miljoner kronor årligen till utbildning av waldorflärare.[4]

Waldorfpedagogiken har också kritiserats av en tidigare Waldorfelev, som tillhör ett internationellt nätverk som granskar antroposofin, för att vila på en outtalad andlig grund som enligt kritikern medför att man gör ovetenskapliga bedömningar om barns intellektuella utveckling[5].

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första Waldorfskolan grundades 1919 i den kaotiska situationen efter första världskriget i Tyskland, som del av en rörelse för en social tregrening av samhället, baserad på frihet inom kulturlivet, jämlikhet inom rättslivet och global ekonomisk solidaritet inom näringslivet.

Som villkor för skolan angav Steiner fyra principer:

  1. Den skulle vara öppen för alla barn.
  2. Den skulle tillämpa gemensam undervisning för pojkar och flickor.
  3. Den skulle vara en enhetlig 12-årig skola.
  4. Lärarna som undervisade barnen skulle själva bestämma över undervisningen, med minimal inblandning från staten och ekonomiska intressen.

Skolan grundades första året som en avgiftsfri företagsskola för barnen till arbetarna och tjänstemännen vid Waldorf-Astoria cigarettfabrik i Stuttgart, med stöd av dess ägare och företagsledare, Emil Molt. Lärarna vid skolan betalades första året som anställda av fabriken, men från andra året blev skolan en separat och oberoende skola för också andra barn. Inom ett fåtal år öppnades flera Waldorfskolor i Tyskland med skolan i Stuttgart som förebild.

1935, två år efter det nazistiska maktövertagandet, förbjöds och upplöstes det Antroposofiska Sällskapet i Tyskland av myndigheterna och 1936 infördes ett förbud för Waldorfskolor att ta in nya elever.

Som delskäl för att förbjuda och upplösa Antroposofiska Sällskapet angavs att de på Rudolf Steiners pedagogik baserade Waldorfskolorna tillämpade "en individualistisk på den enskilda människan inriktad utbildning, som inte har något gemensamt med principerna för en nazistisk utbildning" och att det förelåg "en fara att en fortsatt verksamhet av Antroposofiska Sällskapet skulle skada den nationalsocialistiska statens intressen".[6] Den sista Waldorfskolan stängdes av myndigheterna 1941.

Efter kriget öppnades skolorna på nytt, idag[när?] finns det ca 210 Waldorfskolor i Tyskland,[7] som har det största antalet Waldorfskolor i världen följt av USA, med ca 170 skolor.

Översikt över Waldorfpedagogiken[redigera | redigera wikitext]

Waldorfförskolan utgår från och baseras på barnets naturliga tilltro till och förundran inför världen,[källa behövs] och strävar efter att bygga upp barnets trygghet och förtroende till den som en intressant och god plats att leva i.

Verksamheterna baseras på barnets naturliga sätt att lära sig genom efterhärmning[källa behövs] och ägnas åt traditionella hushållsverksamheter, som matlagning, diskning och städning omväxlande med berättelser, rörelselekar och fri lek.[8]

Enkelt utformade leksaker av naturmaterial används för att understödja barnets fantasi. Av samma skäl undviker och avråder man från att utsätta barnen från olika former av tekniska media mer än som något på sin höjd marginellt i deras liv.

I de lägre klasserna i skolan leder det över till en grundläggande, mer medveten betoning på och användning av konstnärliga element i olika former (rytm, rörelse, färg, form, recitation, sång och musik) som medel att förstå och relatera till världen, genom att bygga en förståelse för olika ämnen utifrån det som är "skönt" i världen i bred betydelse.

Under de första timmarna av dagen undervisar man huvudsakligen i matematik, litteratur, språk och historia. Klassläraren ansvarar för större delen av all undervisning, Under senare delen av perioden, från 12 till 14-årsåldern tar ämneslärare alltmer över undervisningen i bl a matematik och naturkunskap.

högstadiet upp till klass 12 leder det till en alltmer medveten inriktning på att öva en iakttagande, reflekterande och experimentell vetenskaplig hållning, fokuserad på att bygga en förståelse av vad som är sant i världen, baserat på personlig erfarenhet, tänkande och omdömesbildning.

Målet med waldorf- eller steinerpedagogik är att göra det möjligt för eleverna att så fullt som möjligt som vuxna i frihet välja och följa sin individuella väg genom livet.[9]

Medan antroposofin utgör den filosofiska och teoretiska grunden för de undervisningsmetoder som används i waldorfskolor och återspeglas i attityden hos många lärare och i den allmänna struktureringen och inriktningen i undervisningen på de olika stadierna, så ingår ingen undervisning i antroposofin som sådan i undervisningen.

Om någon lärare i någon form skulle undervisa i antroposofi på ett sätt som går utöver vad var och en kan iaktta och uppleva, så skulle det enligt Rudolf Steiner som grundare av Waldorfpedagogiken strida mot hela intentionen med Waldorfpedagogiken.

De flesta av de ca 1.000 waldorfskolorna (inkl vuxen- och lärarutbildning) runt världen är oberoende friskolor, som har startat utan allmänt ekonomiskt stöd. Men ett ökande antal skolor har kommit att finansieras av det allmänna i olika länder.

Några skillnader mot kommunala skolor[redigera | redigera wikitext]

Periodundervisning[redigera | redigera wikitext]

Skoldagen inleds från ettan till tolvan med en dubbeltimme i ett ämne i perioder på mellan en och fem veckor, på ett sätt som ger möjlighet att genom koncentration och fördjupning bygga upp en sammanhållen överblick över ett ämne eller tema. Varje skoldag inleds med att klassen gemensamt läser en vers, som inom waldorfpedagogiken kallas morgonspråk och som delvis har karaktär av en bön[10]

Läsinlärning - från bild till bokstav[redigera | redigera wikitext]

Undervisningen i Waldorfskolor är starkt bunden till den muntliga traditionen, och berättandet. Den utgör också grunden för läsinlärningen, som sker långsamt och stegvis och börjar med skrivandet, där förhållandet till varje bokstav grundligt byggs upp med utgångspunkt i en berättelse - ofta en folksaga, om en svan för S eller en groda för G - rörelselekar och en poetisk vers som förmedlar ljudens karaktär, för att sedan abstrahera ut bokstaven ur berättelsen, rörelseleken och de poetiska versen via målade bilder.

Periodhäften[redigera | redigera wikitext]

Inga läroböcker används på lågstadiet. Istället gör eleverna sina egna läroböcker, först på bas av vad läraren skriver på tavlan, och senare alltmer på bas av sina egna anteckningar från undervisningen och egna studier. Periodhäften är ofta illustrerade.

Främmande språk[redigera | redigera wikitext]

De flesta Waldorfskolor undervisar i två främmande språk, tyska och engelska, från klass 1 till klass 12. Dessa kan på vissa skolor i fjärde årskursen bytas ut mot bl.a franska, italienska och spanska. Undervisningen tar på lågstadiet sin utgångspunkt i sånger, lekar och ramsor och sker på det främmande språket. I de högre klasserna övas förmågan till konversation och skrivning på de främmande språken med utgångspunkt i muntliga skildringar från de olika språkkulturerna.

Konsterna[redigera | redigera wikitext]

Utöver strävan att via muntlig undervisning och berättelser bygga upp elevernas förståelse för olika ämnen lägger Waldorfpedagogiken också stor vikt på att utveckla ett förhållande till de olika konsterna.

Målning[redigera | redigera wikitext]

Akvarellmålning (vått-i-vått) övas varje vecka under de första åren och bild- och konstundervisningen fortsätter genom hela högstadiet upp till klass 12 för alla elever.

Under de första åren övar man dagligen också kritmålning. Av pedagogiska skäl görs figurer vanligtvis helt i färg och inte bara som konturer. Ett särskilt ämne, formteckning, skapat av en av de första Waldorflärarna, Herman von Baravalle, fokuserar på linjeformer.

Musik[redigera | redigera wikitext]

I de lägre klasserna sjunger barnen varje dag med sin klasslärare. De har också sånglektioner med en särskild musiklärare från en tidig ålder och körsång upp till klass 12.

Pentatoniska flöjter används i första och andra klass, diatoniska flöjter från klass tre, när eleverna också börjar öva ett stråkinstrument, violin, altfiol eller cello.

Eurytmi[redigera | redigera wikitext]

Eurytmi är en dansliknande rörelsekonst där musik och tal uttrycks med kroppsrörelser utifrån de inre kvaliteterna hos toner, klanger och ljuden i språket. Den är en övning i lyssnande, rytmisk kroppskoordination, social samverkan i grupp och ett medel att i de högre klasserna framställa poesi, drama och musik. Genom eurytmi övas även rumsuppfattningen. Om eleven av skolan eller skolläkaren anses lida av fysiska eller psykiska olägenheter kan läkeeurytmiska rörelseövningar ordineras[källa behövs], vilket sker i enskild undervisning.

Religionsundervisning[redigera | redigera wikitext]

Föräldrar och elever kan välja religionsundervisning efter egen bekännelse. För övriga ges en konfessionsfri undervisning på kristen grund.

Rytmisk uppläggning av undervisningen[redigera | redigera wikitext]

Waldorfskolans dagsschema utgår enligt svenska waldorfskolefederationen från människans naturliga dygnsrytm[8]. Efter morgonens två första timmar av periodundervisning följer mitt på dagen språk och konstnärliga ämnen, medan hantverk och gymnastik är exempel på aktiviteter man ägnar sig åt på eftermiddagen. Waldorfskolan följer inte bara dygnsrytmen utan lägger stor vikt vid årets växlande gång.

Månadsfest[redigera | redigera wikitext]

Inför större högtider och lov hålls en fest för hela skolan, vilket ofta brukar bli ungefär en gång i månaden. Varje klass och grupper av elever framför då inslag från undervisningen med bl a sång, musik, dramatiserade inslag och recitation, för de andra klasserna, lärarna och skolans föräldrar. Genom månadsfesterna kan alla vid skolan följa vad som sker i alla klasser och återkommande få en bild av utvecklingen genom de tolv åren i en Waldorfskola.

Utöver månadsfesterna spelar också fester i samband med de fyra årstiderna, Mikaeli om hösten, Julen, Påsken och Midsommar en viktig roll i Waldorfskolan.

Läsårsbrev[redigera | redigera wikitext]

Efter varje läsår får eleverna ett läsårsbrev, som beskriver deras utveckling och prestation i olika ämnen under året i förhållande till målet med årskursen och deras egna förutsättningar. Efter årskurs nio och tolv kan läsårsbrevet översättas till sifferbetyg om eleverna behöver det för sina fortsatta studier.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Waldorfskolor brukar oftast ha formen av en stiftelse och ibland ha formen av en ideell förening.

Lärarkollegiet[redigera | redigera wikitext]

Varje vecka, av tradition ofta om torsdagar, möts alla lärare vid skolan till en kollegiekonferens. Kollegiekonferensen brukar omfatta ett pedagogiskt studium, konstnärligt övande, behandling av elevfrågor och kollegiets administration.

Kollegiet är det centrala ansvariga organet vid Waldorfskolor vad gäller anställningar, pedagogik, fortbildning och principen för fördelning av tillgängliga lönemedel.

För bl a elevintagningar, lönefrågor, anställningar och elevvård i olika former brukar man bilda arbetsgrupper, som kan ha omfattande, men tidsavgränsade befogenheter. De uppgifter som sammanhänger med rektorns pedagogiska ansvar vid kommunala skolor handhas vid Waldorfskolor av kollegiet.

Administration - ingen rektor[redigera | redigera wikitext]

Waldorfskolor har en icke-hierarkisk organisation som arbetar efter huvudprincipen att den som gör ett arbete också i största möjliga utsträckning ska ges ansvar för arbetets uppläggning och utformning.

Den övergripande administrationen, skolrättsliga frågor och ekonomisk planering handläggs av styrelsen, medan extra finansiering av olika behov, genom bl a skolmarknader i samband med årshögtiderna brukar organiseras av föräldraföreningen.

Det innebär återkommande samordnings- och planeringsmöten mellan de olika inblandade grupperna på skolan.

Skolan företräds i regel av kollegiets eller styrelsens ordförande, som i det avseendet fyller den roll rektorn vanligtvis har vid skolor. Nu måste alla skolor inklusive Waldorf ha en rektor på skolan.Det räcker inte att kollegiet eller en styrelse finns.

Föräldrarna[redigera | redigera wikitext]

Eleverna vid Waldorfskolor går där i första hand för att deras föräldrar valt det, ibland för att de själva som lite äldre valt det. Det valet och engagemanget av i första hand föräldrarna är grunden för den viktiga roll de spelar vid Waldorfskolor.

Föräldramöten hålls vanligtvis en gång i månaden i varje klass. Pedagogiken, arbetet och förhållandet i klassen brukar stå på dagordningen. Som styrelseledamöter i den förening eller stiftelse som är den juridiska formen för skolan ansvarar föräldrarna i samarbete med lärarna för skolan.

Utvecklingen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Solvikskolan i Järna med sina karaktäristiska lerhus, ett av flera exempel på hur Waldorfskolornas arkitektur hänger ihop med pedagogiken.

I Sverige grundades den första Waldorfskoleföreningen 1922, tre år efter grundandet av den första Waldorskolan i Stuttgart. Föreningen, som ombildades 1927, ordnade en rad föreläsningar i Stockholm och på andra håll i landet.

1931 startade den första Waldorfskolan i Stockholm, men stängde 1939, främst på grund av för svag ekonomi.

1947 återaktiverades föreningen och två år senare startade Kristofferskolan med 13 elever på Timmermansgården på Söder i Stockholm. Efter en kort tid på S:t Görans ungdomsgård hösten 1951 fick skolan överta lokaler från Stockholms Tekniska InstitutMalmskillnadsgatan, där man stannade till 1967, då verksamheten flyttade till en helt nybyggd skola i Bromma, Kristofferskolan med statligt stöd till driften från 1968.

Sättet att starta en waldorfskola med utgångspunkt i lokala behov och initiativ, sammanslutning av föräldrar till en waldorfförening och att börja med en waldorflekskola har sen präglat utvecklingen av Waldorfrörelsen i Sverige.

1960 startade ett föräldrakooperativ en skola i Järna och 1966 grundades Rudolf Steinerskolan i Göteborg. 1975 startade Rudolf Steinerskolan i Norrköping, 1976 startade Martinskolan, Söders Waldorfskola i Farsta och 1977 kom ytterligare tre skolor, Delsbo Waldorfskola, Rudolf Steinerskolan i Delsbo och Rudolf Steinerskolan i Lund. Fram till 1981 följde ytterligare fem Waldorfskolor; Umeå Waldorfskola (1978), Örebro Waldorfskola (Johannaskolan) i Örebro (1978), Ellen Keyskolan i Spånga (1979), Solviksskolan för fostran genom konsterna (1981) och Örjanskolan (1981), båda i Järna. 1989 öppnades Josefinaskolan i Märsta.

Hösten 2010 fanns 41 Waldorfskolor i Sverige.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lista över Waldorfskolor runt världen
  2. ^ Målbeskrivning för waldorfpedagogiken, klass 1-9
  3. ^ Naturvetenskapliga fakultetsnämndens möte 080604
  4. ^ Budget 2014: Waldorfutbildning av förskollärare och lärare får statligt stöd, Regeringskansliet 2013-09-17.
  5. ^ Dagen: Waldorf har en dold andlig agenda
  6. ^ "Preussische Geheime Staatspolizei Berlin, den 1. November 1935. Der stellv. Chef und Inspekteur II 1 B 2 69121/766 L/35" citerad av Werner, Uve: Anthroposophen in der Zeit des Nationalsozialismus (1933-1945). R Oldenbourg Verlag München 1999, s. 76.
  7. ^ Bund der Freien Waldorfschulen
  8. ^ [a b] Waldorfskolefederationen: Waldorfpedagogiken i korthet
  9. ^ P. Bruce Uhrmacher, "Uncommon Schooling: A Historical Look at Rudolf Steiner, Anthroposophy, and Waldorf Education", Curriculum Inquiry, Vol. 25, No. 4 (Winter, 1995), pp. 381-406
  10. ^ Den vers man läser på lågstadiet är "Jag skådar ut i världen, där solens strålar lysa, där nattens stjärnor gnistra, där tunga stenblock vila, där växter livfullt spira, där djuren liv förnimma, där människan i sin själ, åt anden boning ger. Jag skådar in i själen, som lever i mitt inre. I världens rymd därute i, själens djup härinne, där väver gudaanden, i solens och i själens ljus. Till dig som är Guds ande, jag vänder mig och ber, att i min själ må växa, välsignelse och kraft, till arbete och kunskap." Waldorfskolans lågstadium På högstadiet är den något annorlunda. Steiner, Rudolf; Morgonspråk för waldorfskolan; Originaltitel: Ich schaue in die Welt hinaus
  11. ^ Antroposofi.info

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Dan Lindholm, "Glimtar från livet i waldorfskolan", Larsons förlag 1989
  • Agnes Nobel, "Filosofens knapp. Om konst och kunskap och Waldorfpedagogikens okända bakgrund", Carlssons Bokförlag, 1999

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Debatt[redigera | redigera wikitext]