Första tjeckoslovakiska republiken

Tjeckoslovakiska republiken
	Tjeckoslovakiska republiken
	Československá republika (Tjeckiska)
Flagga	Vapen
	Valspråk: Tjeckiska: Pravda vítězí; ("Sanningen råder")
	Nationalsång: ''Kde domov můj,; Nad Tatrou sa blýska och Podkarpatskiji Rusíny
	Tjeckoslovakien under mellankrigstiden Tjeckoslovakien under mellankrigstiden
Huvudstad	Prag
Språk	Tjeckiska; Slovakiska
Statsskick	Republik
Bildades	28 oktober 1918
– bildades ur	Österrike-Ungern; Tysk-Österrike; Tyskland
Upphörde	30 september 1938
– upphörde genom	Münchenöverenskommelsen
– uppgick i	Andra tjeckoslovakiska republiken; Tyskland; Ungern; Polen
Areal	140 800 kvadratkilometer km² (1938);
Folkmängd; – befolkningstäthet	14 800 000 (1939); 105,1 inv/km²
Valuta	Tjeckoslovakisk koruna

Första tjeckoslovakiska republiken (tjeckiska první Československá republika eller první republika, slovakiska prvá Československá republika eller Prvá republika), refererar till den första tjeckoslovakiska statsbildningen, som fanns åren 1918-1938. Staten kallades vanligtvis Tjeckoslovakien (Československo). Den bestod av de tidigare österrikiska områdena Böhmen, Mähren och Tjeckiska Schlesien (f.d. Österrikiska Schlesien), samt de tidigare ungerska områdena Slovakien och Karpato-Rutenien. Staten upprättades efter Österrike-Ungerns upplösning som en nationalstat för "tjeckoslovaker" men gränsdragningen medförde att knappt 2/3 av befolkningen var tjecker eller slovaker. Gränsområdet mot Tyskland (Sudetlandet) befolkades av över tre miljoner tyskar, i de södra delarna Slovakien och Karpato-Rutenien var ungrarna i majoritet och i återstoden av Karpato-Rutenien var majoriteten rutener/ukrainare. Efter 1933 var Tjeckoslovakien en av då fungerande demokratier i Central- och Östeuropa men de etniska motsättningarna var starka; tyskarna önskade anslutning till Tyskland, ungrarna till Ungern och slovakerna sökte autonomi. Under press från Tyskland och sudettyskarna tvingades Tjeckoslovakien underkasta sig Münchenöverenskommelsen, varigenom Sudetlandet 1 oktober 1938 avträddes till Tyskland, södra delarna av Slovakien och Karpato-Rutenien till Ungern och Zaolzieregionen i Schlesien till Polen. Detta innebar slutet på Första tjeckoslovakiska republiken och början på andra tjeckoslovakiska republiken.

Folkgrupper[redigera | redigera wikitext]

Tabell. 1921 års etniska folkräkning^[1]
Region	"Tjeckoslovaker" (Tjecker och Slovaker)	Tyskar	Ungrare	Rutener	Judar	Övriga	Total befolkning
Böhmen	4 382 788	2 173 239	5 476	2 007	11 251	93 757	6 668 518
Mähren	2 048 426	547 604	534	976	15 335	46 448	2 649 323
Schlesien^[2]	296 194	252 365	94	338	3 681	49 530	602 202
Slovakien	2 013 792	139 900	637 183	85 644	70 529	42 313	2 989 361
Karpato-Rutenien	19 737	10 460	102 144	372 884	80 059	6 760	592 044
Tjeckoslovakiska republiken	8 760 937	3 123 568	745 431	461 849	180 855	238 080	13 410 750

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

^ Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932
^ 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723

[1] Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932

[2] 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723

[1]

[2]