Finspång

Från Wikipedia
Version från den 30 december 2017 kl. 20.50 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Finspång
Tätort
Centralort
Bergslagstorget i centrala Finspång.
Bergslagstorget i centrala Finspång.
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Finspångs kommun
Koordinater 58°42′33″N 15°47′13″Ö / 58.70917°N 15.78694°Ö / 58.70917; 15.78694
Area 798 hektar
Folkmängd 12 807 (2015)[1]
Befolkningstäthet 16,05 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0122
Tätortskod T1056
Geonames 2714903
Finspångs läge i Östergötlands län
Finspångs läge i Östergötlands län
Finspångs läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Finspång
Byggnader i centrala Finspång

Finspång (uttalas finn-spång[2]; tidigare även kallat Finspong) är en tätort i Östergötland och centralort i Finspångs kommun, Östergötlands län.

Finspång är en gammal bruksort med flera större industrier, bland andra Siemens Industrial Turbomachinery AB (tillhör Siemens-koncernen), Gränges, Aurubis, SAPA och SSAB.

Historia

Bruksortens äldsta historia är oklar, men man kan ange 1580 som födelseåret för egentlig industrietablering, då den inflyttade nederländaren Wellam De Wijk, av Johan III anförtroddes ledningen av verksamheten i Finspång. Under dennes ledning uppkom ett verkligt bruk med inriktning på produktion av kanoner och masstillverkning av kulor. En verksamhet som under släkten De Geer af Finspång kom att vidareutvecklas och fortleva i över 300 år. Finspång, såsom många andra järnbruk, kom att anställa många olika folkslag, vid sidan av de tidigare svenska, finska och tyska inslagen kom vallonerna bli en ny och dominerande folkgrupp på de svenska bruken.

Louis De Geer d. ä. kom att lägga grundstenen till Finspångs slott den 23 oktober 1668, på en långsträckt holme omfluten av Finspångsåns två armar. Runt slottet med sitt orangeri och lusthus växte bruket upp med smedjor, kanongjuteri och bruksgata.

Från Finspång anlades den numera nedlagda Fiskeby järnväg på 1800-talet.

Finspång dominerades under 1900-talet av två storföretag: Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) och Finspongs Metallverks Aktiebolag.[3] Båda grundades 1913 och införlivades i koncerner med säte i Västerås. Redan 1916 förvärvades STAL av ASEA-koncernen medan det skulle dröja till 1942 innan metallverket köptes upp av Svenska Metallverken.

Administrativa tillhörigheter

Finspång var en ort i Risinge socken och Finspång ingick efter kommunreformen 1862 i Risinge landskommun. 1942 ombildades landskommunen till Finspångs köping där ortens bebyggelse bara utgjorde en mindre del av köpingskommun. 1971 uppgick köpingen i Finspångs kommun med Finspång som centralort.[4]

Finspångs tillhörde Risinge församling och tillhör från 2013 Finspångs församling.[5]

Judiciellt har orten ingått i samma tingslag, domsagor och tingsrätter som Risinge socken i Finspånga läns härad och ingår sedan 1971 i Norrköpings domsaga.[6]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Finspång 1920–2015[7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 1 147 †
1920
  
 3 900 ##
1930
  
 4 862 ##
1935
  
 5 296 ##
1940
  
 6 375 ##
1945
  
 11 902 ##
1950
  
 8 672 ##
1960
  
 11 378 398
1965
  
 14 420 473
1970
  
 16 181 526
1975
  
 16 346 720
1980
  
 15 891 790
1990
  
 14 394 788
1995
  
 14 181 807
2000
  
 12 796 798
2005
  
 12 415 796
2010
  
 12 440 818
2015
  
 12 807 798
Anm.: 1945 avser Finspångs köping.
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Kommunikationer

Riksväg 51, från Norrköping till Örebro, passerar Finspång. Här finns även en normalspårig järnväg, som ansluter till Södra stambanan i Kimstad. Persontrafik saknas på banan.

Östgötatrafikens busslinjer:

Evenemang

Finspongamarken är en årlig marknad i Finspångs tätort. Den inträffar vanligen sista fredagen i maj.[19]

Sommarblommor år 2008

Idrott

Folkbladet-pokalen är en årligen återkommande brottningsturnering som arrangeras av den lokala morgontidningen Folkbladet och brottningssektionen i Finspångs AIK. Fotbollscup Finspång är en fotbollsturnering för ungdomar som arrangeras under ett par dagar varje sommar i slutet av juni/början av juli. Cityracet var en årlig rallytävling som kördes i Finspångs Centrum. Det arrangerades av Finspångs Motorsällskap Vallonerna.

1 - 2 maj 2010 genomfördes orienteringstävlingen 10MILA i Finspång. Arenaplats vid 10MILA var Arena Grosvad som är Finspångs idrotts- och rekreationsområde.

Kraftloppet är ett långlopp i löpning på 72 km som kan springas individuellt eller som stafett för lag. Kraftloppet har dessutom ett Maratonlopp för damer och herrar individuellt. Kraftloppet har start och mål i centrala Finspång.

Finspångs AIK har bland annat ett bandylag i allsvenskan och ett ishockeylag i division IV . Föreningen hade förr långt många fler sektioner, men handbollen som bland annat arrangerar Aluceum bröt sig ur för att bilda Finspångs HK medan skidor och orientering numera återfinns i Finspångs SOK. [20]

Finspångs GK har sitt mest kända namn i Lotta Neumann. Ridklubben heter Ryttarkamraterna i Finspång (RKF). Finspångs IBK spelar i division I efter att i början av 2000-talet spelat ett par säsonger i elitserien.

I Finspång finns en av Sveriges sista kägelbanor som är en föregångare till bowling.

Finspång har genom åren levererat flera välkända och meriterade idrottsutövare. Här finns två OS-guldmedaljörer i Pär Arvidsson och Bengt Baron som båda tog guld i simning i Moskva-OS 1980. Dessutom kommer Liselotte Neumann, US Open-vinnare i golf 1988, härifrån.

Se även

Noter

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 8
  3. ^ Anders Kjellberg Om det koncernfackliga samarbetets utveckling inom metallindustrin" i Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (Norrköping 2006) sid. 177
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 75. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 123. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 75. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 216. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 39*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 193. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  15. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 17 
  16. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 15 
  17. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 
  18. ^ Statistiska centralbyrån: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010 Läst 4 februari 2016
  19. ^ Finsponga marken 29 maj 2015 Arkiverad 24 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Finspångs sporthistoria. Arkiverad 8 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

  • Finspång en bit av folkhemmet : sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet. Bjärnum: Bokpro. 2006. Libris 10158898. ISBN 91-89336-38-0. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:560499/FULLTEXT01 
  • Johnson, Anders (2012). Turbiner från Finspång : från STAL till Siemens 1913-2013. Stockholm: Informationsförlaget. Libris 13585415. ISBN 9789177366188 
  • Lagergren, Lars (2003). För rättvisa, trygghet och utveckling : Metalls avdelning 97 i Finspång 1903-2003. Finspång: Avd. 97, Svenska metallindustriarbetarförb. Libris 9135207. ISBN 91-89336-20-8 
  • Lindvall, Torild; Hjertqvist, Karl-Erik (1987). Finspångsboken : bilder från en svunnen tid. Finspång: [Finspångs kulturnämnd]. Libris 7677953. ISBN 91-7970-049-7 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge (2006). En bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång. Libris 10466579 
  • Persson, Birger; Eriksson David, Gustafsson Märta (1996). Finspång i gamla vykort. Förr i tiden. Zaltbommel: Europeiskt bibliotek. Libris 7391634. ISBN 90-288-6324-9 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge; Fredriksson, Anders (2010). Nu en femte bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång. Libris 12132818 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge; Fredriksson, Anders (2009). Nu en fjärde bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång. Libris 11823459 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge; Fredriksson, Anders (2012). Nu en sjunde bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång. Libris 13978008 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge; Fredriksson, Anders (2011). Nu en sjätte bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång. Libris 12521957 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge; Fredriksson, Anders (2008). Ytterligare en bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång. Libris 11328881 
  • Persson, Birger; Fredriksson, Kent-Inge (2007). Ännu en bok om Finspång i gamla och nya bilder. Finspång: [s.n.]. Libris 10732249 
  • Rehnberg, Bertil; Nilsson, Benny (2006). Finspång - Lotorps järnväg : hästbanan som blev lokbana  : FgLpJ. Järnvägarnas museiförenings småskrifter ; 6. Linköping: Järnvägarnas museiförening. Libris 10242956. ISBN 91-975069-6-6 
  • Öjring, Christer; Backström, Cathrine (1989). Se och upplev : kulturmiljöer i Finspångs kommun. Finspång: Kulturförvaltningen. Libris 7678422. ISBN 91-7970-664-9 

Externa länkar

v • r
Finspångs kommun i Östergötlands län
DistriktFinspångs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Finspång&oldid=42278142”