Fläder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fläder
Sambucus nigra-Busch.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Väddordningen
Dipsacales
Familj Desmeknoppsväxter
Adoxaceae
Släkte Flädersläktet
Sambucus
Art Fläder
S. nigra
Vetenskapligt namn
§ Sambucus nigra
Auktor L., 1753
Hyczka RB1.JPG
Hitta fler artiklar om växter med

Fläder (Sambucus nigra) är art i familjen desmeknoppsväxter. Arten förekommer naturligt i Europa till västra Sibirien, nordvästra Afrika, Turkiet och Kaukasus. Arten odlas också på andra håll, både som prydnadsväxt och för sina olika användbara växtdelar.

Det är en stor buske eller träd som kan bli mer än 8 meter högt. Grenarna har rent vit märg. Bladen sitter motsatta, de är parbladiga, gröna. Fläderblommorna sitter i tillplattade, breda knippen och har karakteristisk stark, söt doft. Kronan är vit med ljusgula ståndarknappar och sitter i vida, platta blomställningar. Blommorna är vita eller svagt gulaktig blommor är oftast i fem delar. De har därför fem foderblad, fem kronblad, fem fria ståndare med gula ståndarknappar och tre fruktblad, och som senare gör att frukten bildar tre kärnor (tre frukter). Blommorna är hermafroditiska. Frukterna är botaniska bär och blir först röda, men de blir senare svarta och glänsande. Arten blommar i juni-juli och bären mognar under augusti.

Under förkristen tid ansågs flädern garantera att goda husandar skulle stanna på gården. Ett danskt ordspråk lyder: "Hvor hylden ej vil gro, kan mennesket ikke bo" - Där fläder ej vill gro, kan ingen människa bo.

De har funnits på maximalt 1500 m ö h, föredrar dock måttlig till sandig, kväve-rik och frisk, lätt sur lerjord.

Liknande arter[redigera | redigera wikitext]

Arten skall inte förväxlas med druvfläder (S. racemosa) och sommarfläder (S. ebulus). Dessa är giftiga. De är dock inte särskilt lika. Druvfläder har gulgröna blommor i en rundad klase och bären blir röda som mogna. Sommarfläder är en drygt meterhög ört och vissnar ner till marken varje vinter. Dock är blommorna och frukterna relativt lika, blommorna har dock röda ståndarknappar. I Nordamerika förekommer den liknande arten kanadafläder (S. canadensis) och på Madeira finns den endemiska madeiraflädern (S. lanceolata).

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Fläderskinn, Hyphodontia sambuci, är en form av svamp som bildar vita täcken, 50-100 µm tjocka, på bark och stam, de angriper särskilt fläder. Det är inte en art, utan flera arter som samverkar, Lyomyces.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Av buskens blommor, citron och socker kan man tillverka en mycket omtyckt saft, fläderblomssaft, i Skåne också kallad hyllesaft. I Tyskland gör man en fläderblomchampagne som kan innehålla upp till 10 % vol alkohol. Den håller sig i flera månader. Även av bären går det att göra saft. Det går att fritera blomklasarna till dessert, på tyska kallas den rätten Hollerschöberl eller Hollerküchle. De har använts inom medicinen, där de kallades "Flores sambuci". Bärsaften kan med fördel användas för färgning, liksom blomsaften.

Genom att blanda den kokta saften med vitt vin eller alkohol kan en form av drink framställas, liksom man kan använda den för att krydda brännvin. En känd sort är hallands fläder med varunummer 7 hos systembolaget.

Toxicitet[redigera | redigera wikitext]

Strukturformel för Sambunigrin

Växtens blad, bark och rötter innehåller ett gift, sambunigrin, som i kontakt med vatten avsöndrar blåsyra. Vid kokning splittras sambunigrin och gifteffekten försvinner. Även omogna bär och frön i mogna bär innehåller ämnet, vilket gör att de råa bären inte bör ätas. Giftet tillhör gruppen cyanogeniska glykosider, som finns hos många växter.

De omogna fläderbären och andra växtdelar av fläder innehåller även andra toxiner, framför allt irriterande saponiner och eteriska oljor som troligtvis förstörs vid upphettning. Man har detekterat cyanhaltiga glykosider i låga halter i växtens alla delar förutom i blomman, men inget fall med cyanväteförgiftning efter förtäring av äkta fläder är känt. Förtäring av omogna bär kan ge magbesvär medan förtäring av mogna bär och blommor anses ofarliga. Dock har flera fall förekommit där man fått magbesvär (kräkningar och diarréer) även av mogna bär då man ätit många råa eller gjort dryck på dem. [1]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

I Sverige kallas fläder även för hyll, hyllebuske, äkta fläder. Ett gammalt namn, rapporterat från början av 1800-talet, är Fulbom [2].


Vetenskapliga[redigera | redigera wikitext]

[3]

  • Sambucus alba Raf.
  • Sambucus aurea Carr.
  • Sambucus arborescens Gilib.
  • Sambucus dissecta C.Koch
  • Sambucus florida Salisb.
  • Sambucus laciniata (L.) Mill.
  • Sambucus medullosa Gilib.
  • Sambucus nigra f. alba (Weston) Rehd.
  • Sambucus nigra f. albomarmorata Geerinck
  • Sambucus nigra f. aurea (Sweet) Schwer.
  • Sambucus nigra f. chlorocarpa (Hayne) Geerinck
  • Sambucus nigra f. laciniata (L.) Zabel
  • Sambucus nigra f. luteomarmorata Geerinck
  • Sambucus nigra f. pendula Dippel
  • Sambucus nigra f. porphyrophylla E.C.Nelson
  • Sambucus nigra var. alba Weston
  • Sambucus nigra var. chlorocarpa Hayne
  • Sambucus nigra var. decussata Gillot
  • Sambucus nigra var. dimorphophylla Rouy
  • Sambucus nigra var. laciniata L.
  • Sambucus nigra var. viridis Weston
  • Sambucus nigra var. virescens Cariot & St.-Lag.
  • Sambucus pyramidata Lebas
  • Sambucus virescens Desf.
  • Sambucus vulgaris Neck.
  • Sambucus vulgaris Lam. nom. illeg.
Sorten 'Guincho Purple'


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Giftinformationscentralen
  2. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
  3. ^ Wikispecies

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]