Gäss
Från Wikipedia
- Denna artikel behandlar äkta gäss. För tamgäss, se artikeln tamgås.
| ?Gäss | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Andfåglar Anseriformes |
| Familj: | Egentliga andfåglar Anatidae |
| Underfamilj: | Anserinae |
| Tribus: | Gäss Anserini |
|
|
|
| §Anserini | |
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Gäss (Anserini) är en släktgrupp fåglar inom underfamiljen Anserinae. Denna släktgrupp brukar ibland kallas äkta gäss och utgörs av de båda släktena Anser och Branta.
Innehåll |
[redigera] Utseende och läte
Gäss är stora och tunga fåglar med relativt lång hals och medellånga kraftiga ben. Hannar och honor liknar varandra. Släktet Anser har en färgskala som går i grått och brunt, dock finns det några arter som är övervägande vita. Detta släkte har ofta ben och näbb som går i röda eller gula toner. Släktet Branta är mestadels svartvitt tecknade och har grå eller svarta ben och näbb.
Gäss har ett snattrande läte och även ljudliga trumpetstötsliknande rop.
[redigera] Utbredning och biotop
Alla gåsarter lever på norra halvklotet och alla de arter som lever i Norden är flyttfåglar. Gäss ses ofta beta på stora öppna fält och åkrar och det vistas mera på land än exempelvis svanar och änder
[redigera] Arter
Idag delar man in äkta gäss i femton arter.
- Anser
- svangås (Anser cygnoides)
- sädgås (Anser fabalis)
- spetsbergsgås (Anser brachyrhynchus)
- bläsgås (Anser albifrons)
- fjällgås (Anser erythropus)
- grågås (Anser anser)
- stripgås (Anser indicus)
- snögås (Anser caerulescens)
- dvärgsnögås (Anser rossii)
- kejsargås (Anser canagica)
- Branta
- prutgås (Branta bernicla)
- vitkindad gås (Branta leucopsis)
- dvärgkanadagås (Branta hutchinsii) (Tidigare kategoriserad som en underart till Kanadagås.)
- kanadagås (Branta canadensis)
- rödhalsad gås (Branta ruficollis)
- hawaiigås (Branta sandvicensis)
[redigera] Beteende
Gässen ruggar en gång om året och är då oförmögna att flyga. De vuxna äter växtdelar medan ungarna äter smådjur. Gäss smälter gräs och dylik föda väldigt dåligt och istället äter de enorma mängder. Detta för att snabbt göra sig av med avföring så att maten inte tynger ner dem så de inte kan lyfta om fara hotar. De flyger mycket snabbt, ordnade i v-formation. De är ganska bra simmare, men dyker endast som ungar eller när fara hotar under ruggningstiden.
[redigera] Namnet
Både ordet gås och anser (liksom Tyska Gans) tros ha samma ursprung i ett indoeuropeiskt urspråk. Den brittiske språkforskaren W.B. Lockwood anser att ordet är minst 5000 år gammalt och att det därigenom skulle vara det äldsta av alla fågelnamn.[källa behövs]
[redigera] Gås som föda
Gås räknas ofta som helgmeny. Speciellt under jul och Mårtensgås äter man stekt gås.
[redigera] Gåsen som symbol
Gåsen symboliserar ibland dumhet, som i uttrycket "dum som en gås". Gäss, och då särskilt tamgåsen, brukar ses som en symbol för Skåne.
