Göksholms slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°16′01″N 15°33′14″Ö / 59.26694°N 15.55389°Ö / 59.26694; 15.55389

Göksholms slott 2011
Göksholms slott omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därför troligen inte helt tillförlitlig.

Göksholm är ett svenskt slott vid Hjälmarens södra strand i Stora Mellösa socken, Örebro kommun. Det är Sveriges äldsta alltjämt bebodda privatbyggnad och befinner sig i dag i ätten Leijonhufvuds ägo.

Göksholm är historiskt ryktbart genom mordetrikshövitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson 1436, vilket ägde rum på slottets ägor. Mördare var dåvarande ägarens son Magnus Bengtsson (Natt och Dag).

Byggnadshistoria[redigera | redigera wikitext]

Göksholms äldsta delar har kunnat dateras till 1200-talet. Slottet – vid denna tid snarast en befäst borg med ett större torn – byggdes sedan om och till i sex olika etapper under medeltiden. Efter en större eldsvåda i slutet av 1500-talet moderniserades slottet i tidens stil och fick bland annat en regelbundnare planlösning, gavelrösten i holländsk renässansstil och större fönster. Trots att ombyggnaden var genomgripande lämnades dock åtskilligt av den medeltida strukturen kvar.

Från tiden för renässansombyggnaden härrör också ett mycket välbevarat målat innertak med 121 kassetter.

Under ägarna Knut Kurck och Johan Fleming1600-talet omgärdades slottet med portalförsedda murar och försågs med flyglar (numera rivna). 1801 lät Lars Gustaf Tersmeden bygga om taket varvid de stora gavelröstena togs bort, och därefter har inga större yttre ändringar vidtagits även om en del äldre murverksdetaljer lyftes fram i fasaderna vid en restaurering c:a 1950. I samband med den sistnämnda gjordes en noggrann byggnadshistorisk undersökning av slottet vilken dokumenterats av Iwar Andersson i Göksholm – Från medeltida borg till nutida bostad (Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar, Uppsala 1965).

Ägarlängd[redigera | redigera wikitext]

Göksholms ägarlängd är dokumenterad (delvis felaktigt) genom en uppteckning från 1801 av en numera försvunnen målad fris från 1676. Frisen omfattade alla ägare "som med bref bewisas kan" under perioden c:a 13201676 och upptager följande namn (stavningen har moderniserats) vilka bildar en rakt nedstigande linje från far till son (samt slutligen en dotter):

Av de ovannämnda är dock Bengt Stensson den första som kan knytas till gården genom känt medeltida källmaterial. Han kom i besittning av gården genom sitt äktenskap med Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt), vilket betyder att ägarlängden är felaktig för de tre första generationerna. Den första med säkerhet kända ägaren till Göksholm var Kristinas mormors mormor Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), som möjligen fått gården som morgongåva av sin första man, lagmannen i Närke, Knut Matsson (Lejonbjälke). Göksholm gick därefter i arv på kvinnolinjen i fyra generationer. De fem första ägarna till Göksholm är således:

  1. Ingeborg Ulfsdotter (Ulv)
  2. Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke)
  3. Katarina Magnusdotter (Bengt Bossons ätt)
  4. Margareta Lidinvardsdotter (Lidinvard Haraldssons ätt)
  5. Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt)

Efter Barbro Åkesdotters död 1680 ärvdes Göksholm av hennes sondotter och ägarlängden ser därefter ut som följer: