Gems
| Gems Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning | Idisslare Ruminantia |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj | Caprinae |
| Släkte | Rupicapra |
| Art | Gems R. rupicapra |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rupicapra rupicapra | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde (lila = vanlig; gul = introducerad)
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Gemsen, även känd som stengeten eller alpgeten, (Rupicapra rupicapra) hör till slidhornsdjuren inom ordningen partåiga hovdjur.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Gemsen igenkänns på sina rakt uppåtriktade horn, vilka har spetsen böjd i krok bakåt och nedåt. Kroppslängden sträcker sig till 1,1 meter. Höjden över bogarna når upp till 75 centimeter och vikten ända till 45 kilogram. Hornen är ca 25 centimeter långa. Färgen är växlande; under sommaren är den smutsigt rödbrun eller roströd med en svartbrun rand utefter ryggen och undertill ljust rödgul. Om vintern är djuret mörkbrunt eller glänsande brunsvart och på buken vit.
[redigera] Utbredning
Gemsen påträffas inte bara i Alperna, utan även på södra Frankrikes, norra Spaniens och Greklands berg. Andra populationer finns i Karpaterna, Transsylvanien, på halvön Krim och i Kaukasus. Under kvartärperioden levde den även norr om Alperna. Där gemsen skonas tillhör den egentligen det övre skogsbältet varifrån den i sommartiden i större eller mindre antal beger sig högre upp på bergen för att under flera veckor uppehålla sig i närheten av firnsnön och glaciär.
En del individer vistas dock nästan ständigt ovanför skogsområdet men flertalet uppehåller sig även under sommaren i nämnda skogsbälte. Vid dagens början beger sig gemsen på bete och stiger då nedåt. Förmiddagen använder den till att i lugn och ro idissla, vid middagstiden stiger den långsamt uppåt, vilar ånyo på eftermiddagen, betar ännu en gång mot aftonen och lägger sig efter skymningens inträde till vila på något väl skyddat ställe.
[redigera] Levnadssätt
Gemsen lever dels ensam, dels i smärre flockar och stundom i skaror om upp till 50 djur. Den klättrar med utmärkt snabbhet och säkerhet på de farligaste ställen och även som svårt sårad flyr den lätt bort. Gemsen är utomordentligt vaksam, dess lukt, syn och hörsel är högt utvecklade och det blir därför svårt för fiender att jaga den. Då en flock gemser vilar utställs skiltvakter som piper gällt och stampar i marken när faran kommer. Åtföljda av de övriga djuren beger de sig snabbt på flykt. Parningen sker under senhösten och i slutet av april eller i början av maj föder honan en unge (sällan två) vilken inom några timmar följer modern och mycket fort lär sig klättra. Fångad som ung blir gemsen mycket tam och är då inte svår att hålla men fortplantar sig högst sällan i fångenskap.
[redigera] Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gemsen, 1904–1926.
- ^ Rupicapra rupicapra på IUCN:s rödlista, auktor: Caprinae Specialist Group (1996), version 12 maj 2006.