Giraffdjur
| Giraffdjur | |
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj | Giraffdjur |
| Vetenskapligt namn | |
| § Giraffidae | |
| Auktor | Gray, 1821 |
| Släkten | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Giraffdjur (Giraffidae) är en familj i ordningen partåiga hovdjur som har idag bara två arter i var sitt släkte. Nära till de utdöda former sluter sig den i Centralafrikas skogsregion levande okapin, men den mest kända arten är giraffen själv.
Innehåll |
Beskrivning [redigera]
Hela framdelen av kroppen har småningom blivit särskild starkt utbildad. Hornen är korta, ogrenade och beklädda med inte förhornad hud. Lättklövar saknas hos de nu levande giraffdjuren fullständigt. Ett annat gemensamt kännetecken mellan giraffen och okapin är den blåa tungan med särskilt bra rörlighet. Dessutom finns en ränna i deras hörntänder. Hornen är redan vid födseln utbildade och de växer under livets lopp samman med skallen. Hornen växer hela livet men de får ingen påfallande storlek. Hos okapir bär bara hannar horn, men hos honor finns ansats till horn [1]. Giraffens synförmåga är mycket bra men hos okapin är synen inte så väl utvecklad[2].
Tandformeln är I 0/3 C 0/1 P 3/3 M 3/3, alltså 32 tänder.[2]
Hithörande djur är i nutiden inskränkta till delar av Afrika. Okapin förekommer i skogar och giraffen främst på savannen med några glest fördelade träd.
Bägge nu levande arter livnär sig huvudsakligen av blad men giraffen är mera specialiserade på denna födokälla än okapin. De nu levande arterna skiljer sig mycket i levnadssätt. Medan individer av okapi lever ensamma, bildar giraffer flockar av upp till 25 individer. Okapin stannar vanligen i ett mindre område och giraffen strövar över stora regioner[2]. Dessutom har okapir doftkörtlar vid foten och en del individer iakttogs när de markerade buskar med urin[1].
Systematik och evolution [redigera]
Familjens historiska utveckling går från hornlösa, inte ensidigt utbildade hovdjur till djurformer som tar sin näring från träden så högt över marken, att de därigenom blivit befriade från all konkurrens med sina släktingar. De ursprungligast organiserade och på samma gång äldsta bland de kända giraffdjuren är de europeiska och asiatiska släktena Palaeotragus och Samotherium, som står varandra mycket nära och av vilka större delen av skelettet är känd. De skiljer sig från de moderna girafferna genom att hals och lemmar var relativt kortare och att de främre lemmarna var endast obetydligt längre än de bakre samt att kranietaket var i mindre grad luftfylld än hos giraffen. Dessa utdöda släktena levde fram till pleistocen.
Familjen indelas i två underfamiljer varav en är utdöd[3]:
- Giraffina
- † Sivatheriinae
- Birgerbohlinia
- Griquatherium
- Helladotherium
- Indratherium
- Libytherium
- Orangiatherium
- Bramatherium
- Hydaspitherium
- Sivatherium
- Vishnutherium
- m.fl.
Referenser [redigera]
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, giraffdjur, 1904–1926.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 maj 2008.
Noter [redigera]
- ^ [a b] David McDonald (red.), red (2001). ”Giraffe and Okapi” (på engelska). The New Encyclopedia of Mammals. Oxford University Press. Sid. 520-527. ISBN 0-19-850823-9
- ^ [a b c] Family Giraffidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 6 oktober 2010.
- ^ Enligt: Wilson & Reeder, Mammal Species of the World, 2005, Giraffidae
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Giraffdjur.
