Gjirokastër

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Berats och Gjirokastërs historiska centrum
Bild på staden Gjirokastra
Geografiskt läge
Koordinater 40°04′0″N 20°08′0″Ö / 40.06667°N 20.13333°Ö / 40.06667; 20.13333Koordinater: 40°04′0″N 20°08′0″Ö / 40.06667°N 20.13333°Ö / 40.06667; 20.13333
Plats Gjirokastër distrikt
Land Albanien
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier iii, iv
Referens 569
Historik
Världsarv sedan 2005 med Gjirokastër  (28:e mötet)
Utvidgat 2008 med Berat
Girokasters historiska centrum på kartan över Europa
Red pog.svg
Girokasters historiska centrum
Girokasters historiska centrum på kartan över Europa.
* Enligt Unescos indelning.

Gjirokastra (albanska: Gjirokastër eller Gjirokastra, grekiska: Αργυρόκαστρον - Argyrokastro, italienska: Argirocastro, turkiska: Ergiri) är en stad i södra Albanien. Staden är centralort i distriktet Gjirokastër, residensstad för Gjirokastërprefekturen. Staden hade 22 800 invånare 2004 och dess gamla stadskärna är ett världsarv.

Gjirokastra ligger på berget Mali i Gjerës sluttningar, med utsikt över floden Drinas dalgång.

Den gamla staden bär spår från det osmanska lant- och stadslivet. Trånga gator och trappor klättrar uppför sluttningarna. Från fästningen har man fin utsikt över staden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gjirokastra är en uråldrig stad med spår efter mänsklig bosättning från 000-talet f.Kr. Ruinstaden Antigonia ligger inom staden. Staden grundades förmodligen på 1100-talet intill ett fort. Under det bysantinska tiden utvecklades staden till ett handelscentrum.

Stadens namn kommer från den illyriska stammen Argyres eller från det grekiska namnet för silver; under antiken var staden känd på grekiska som Argyropolis ("Silverstaden") eller Argyrokastron ("Silverslottet"). På modern grekiska kallas staden Argyrókastro, varav dess nutida namn, på albanska Gjirokastra eller Gjirokastër.

Staden var en del i Epirus1300-talet innan den togs över av Osmanska imperiet år 1417. Gjirokastra intogs år 1811 av den albanske paschan Ali Pasha av Tepelenë, som grundade sitt eget halv-autonoma område i sydvästra delen av Balkan. I slutet av 1800-talet blev området ett centrum för motståndet mot det osmanska styret. Girokastramötet, en av de viktigaste händelserna i albansk befrielserörelses historia, hölls här år 1880.

Under Balkankrigen ockuperade den grekiska armén staden och den före detta grekiska utrikesministern Giorgos Christakis Zografos förklarade Gjirokastra som huvudstad i den kortlivade grekiska autonoma staten Nordepirus, det vill säga Sydalbanien. Gjirokastra ockuperades av fransmännen innan staden överlämnades till Albanien. Under andra världskriget var staden ockuperad av italienska, grekiska och tyska trupper innan den åter hamnade under albansk kontroll 1944.

Efterkrigstidens kommunistregim utvecklade staden till ett industriellt och kommersiellt centrum. Staden Gjirokastra utnämndes 1961 till museistad på grund av sina välbevarade stenhus (1600- till tidigt 1800-tal) och sin medeltida borg, men också mycket tack vare det faktum att staden var diktatorn Enver Hoxhas födelseort. Han föddes här 1908 och hans hus förvandlades till ett etnografiskt museum, vilket hamnade i fokus för Hoxhas personkult.

Gjirokastra hade stora ekonomiska problem efter kommunistregimens fall 1991. Särskilt svårt hade man efter 1997, då ett enormt pyramidspel kollapsat, något som destabiliserade hela Albaniens ekonomi. Staden hamnade i fokus för ett rebelluppror mot Sali Berishas styre och starka protester mot regeringen hölls, vilka till slut ledde till Berishas avgång. Den 16 december 1997 sprängdes Hoxhas födelsehus i luften av okända personer (sannolikt antikommunister).

Gjirokastras ekonomiska situation har förbättras sedan slutet av 90-talet, men folkmängden har sjunkit på grund av stor utvandring av både greker och albaner till Grekland.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Gjirokastra är huvudstad i distriktet Gjirokastër. Vid sidan av administrativa funktioner är en del industrier med främst produktion av livsmedel, läder, textilier samt turism grunden för dagens näringsliv.

Kultur och platser av intresse[redigera | redigera wikitext]

Många hus i Gjirokastra har en starkt lokal prägel som har gett staden dess benämning "stenstaden", då de flesta äldre hus har tak täckta med sten. På grund av Gjirokastras betydelse under kommunistregimen, räddades stadens centrum åtminstone delvis från tanklösa förändringar som skedde i andra städer runt om i Albanien, men dess status som "museistad" har inte inneburit att man underhållit staden. Följaktligen är många av de historiska byggnaderna vanvårdade, ett problem som endast långsamt håller på att finna sin lösning.

De historiska monumenten innefattar ett par moskéer och venetianska kyrkor från 1800-talet, vilka har genomgått renoveringar under 1990-talet. Ett slott från medeltiden står fortfarande kvar vid bergssidan som vetter mot staden. Slottet dominerar stadsbilden och nämns tidigast i ett historiskt register 1336. Från detta överblickade man den strategiskt viktiga rutten längs floddalen. Slottet är öppet för besökare och hyser ett militärt museum som visar erövrat artilleri och minner om kommunistmotståndet under tyska ockupationen. Här finns också ett erövrat amerikanskt rekognoseringsplan som visas upp för att minna om kommunistregimens kamp mot "imperialismens krafter". Slottet byggdes på 1700-talet och beställdes av Gjin Bue Shpata, en lokal stamledare. På 1800- och 1900-talen gjordes en del tillbyggnader av Ali Pasha Tepelene och under kung Zogs styre. Idag har slottet fem torn, ett klocktorn, en kyrka, vattenfontäner, häststall och många andra intressanta delar. Norra delen av slottet förvandlades under Zogs styre till ett fängelse och användes av kommunistregimen för att hysa politiska fångar.

Gjirokastra har även en gammal bazaar, som ursprungligen byggdes på 1600-talet, men har återuppbyggts på 1800-talet efter att den brunnit ned. Det finns fler än 200 bostadshus bevarade som kulturmonument i Gjirokastra idag, och staden är även platsen för den Internationella Albanska Folkfestivalen som hålls där vart fjärde år, senast 2009.

När staden först föreslogs bli uppsatt på Världsarvslistan 1988, var ICOMOS experter brydda över ett antal moderna byggnader som avvek från den gamla stadens utseende. Först 2005 blev stadens historiska kärna upptagen som ett världsarv.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Stadens första skola, en grekisk skola, byggdes år 1663. Den var sponsrad av lokala köpmän och var underställd biskopen i staden. Den förstördes 1821 när det grekiska frihetskriget bröt ut, men öppnades igen 1830. 1968 öppnades Eqerem Çabej Universitet och 2006 ett grekiskspråkigt universitet efter överenskommelse mellan regeringarna i Grekland och Albanien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • "Gjirokastër." Encyclopædia Britannica, 2006
  • "Gjirokastër or Gjinokastër." The Columbia Encyclopedia (2004).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]