Tirana
| Tirana (Tiranë) | |||
| Tirona | |||
| Huvudstad | |||
 |
|||
|
|||
| Land |  Albanien |
||
|---|---|---|---|
| Region | Tirana | ||
| Koordinater | 41°49′N 28°27′Ö / 41.817°N 28.450°V | ||
| Folkmängd | |||
| - tätort | 421 286 (2008) | ||
| Borgmästare | Lulzim Basha (PD) | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Postnummer | 1001–1028 | ||
  |
|||
Tirana (albanska Tirana eller Tiranë, på lokalspråk även Tirona) är huvudstaden i Albanien. Den är centralort i distriktet Tirana och residensstad för Tiranaprefekturen. Stadens befolkning uppgick till 421 286 invånare vid folkräkningen 2011.[1]
Platsen är bebodd sedan antiken. Staden grundades 1614 av den osmanske generalen Süleyman Pascha som lät uppföra en moské, ett bageri och ett turkiskt bad på platsen som han döpte till Teheran efter en militär seger i Teheran i Persien. Tirana ersatte Durrës som huvudstad 1920 då albanerna gjorde uppror mot den italienska ockupationen som avslutade första världskriget. Under kung Zogs tid (1928-39) anlitades italienska arkitekter för att återbygga och förfina staden. Staden var säte för kommunistpartiet i Albanien som grundades 8 november 1941. Den albanska partisanarmén lyckades befria staden från de tyska och italienska ockupanterna i november 1944 och pressade ut dem mot hamnstaden Durrës.
I "Gamla stan", som sträcker sig i öst och norr om torgen, finns ålderdomliga byggnader och arkitektur. Skanderbegtorget är belägen i stadens centrum, bredvid finns Etehem Bej-moskén, en kyrka och Kulturpalatset. Bland sevärdheter finns även Nationalhistoriska museet och Kommunistpartiets hus samt Shpella e Zezë.
Innehåll |
Geografi[redigera]
Kommunen Tirana ligger vid (41,33 ° N, 19,82 ° E) i Tirana Distrikten, vid floden Ishëm, cirka 32 kilometer (20 km) inland. Tiranas genomsnittliga höjd är 110 meter (360 fot) över havet och dess högsta punkt är 1.828 meter (5,997.38 ft). Staden är mest omgiven av kullar, med Dajti berget i öster och en liten dal öppning på den nordvästra utsikten över Adriatiska havet i fjärran. Staden gränsar de omgivande kommunerna Paskuqan, Dajt, Farkë, Vaqarr, Kashar och Kamëz.
Staden har fyra konstgjorda sjöar: Tirana Artificial sjön runt som byggdes den stora parken, Paskuqani Lake Farka sjön och Tufina sjön.
Tirana är på samma breddgrad som Neapel, Madrid, Istanbul och New York, och på samma meridian som Budapest och Kraków.
Historia[redigera]
Antiken[redigera]
Den yta som upptas av Tirana har varit befolkat sedan Paleolitikum hävdar Prof. Dr Muzafer Korkuti, en albansk arkeolog och forskare. Man har hittat bevis nära Mount Dajt och i Pellumba Cave att Tirana och dess förorter tidigare var bebodda av illyrier. Det äldsta upptäcktet i centrala Tirana var en romersk hus, senare omvandlad till en kyrka med mosaik-golv, med anor från 3: e århundradet e.Kr. Ett slott möjligen kallas Tirkan eller Theranda vars kvarlevor finns längs Murat Toptani Street byggdes av kejsaren Justinianus i 520 e.Kr.
Ottomanska styret och Första världskriget[redigera]
2.jpg)
1431-32 bestod Tirana av 60 bebodda områden, med nästan 2.028 hus och 7.300 invånare. År 1614, Sulejman Bargjini, en lokal härskare etablerade ottomanska staden med en moské, ett kommersiellt centrum och en hammam (turkisk bastu). Staden var beläget längs tågrutter och växte snabbt i betydelse i början av 1900-talet.
Demografi[redigera]
På 1700-talet hade Tirana en invånarantal på omkring 4 000 och på 1800-talet cirka 12 000. På 1930-talet hade befolkningen ökat till omkring 25 000 och på 1940-talet till cirka 70 000. På 1950-talet upplevde staden en industriell utveckling och befolkningen ökade till nära 137 000 i början av 1960-talet. På 1990-talet hade Tirana en folkmängd på cirka 300 000, och vid den senaste genomförda folkräkningen (2011) var invånarantalet 421 286.[1]
Lista över borgmästare i Tirana[redigera]
- Zyber Hallulli 1913-1914
- Servet Libohova 1915-1916
- Ismail Ndroqi 1917-1922
- Ali Begeja 1922-1923
- Ali Derhemi 1923-1924
- Xhemal Kondi 1924-1925
- Fuat Toptani 1925-1927
- Izet Dibra 1927-1928
- Rasim Kalakulla 1928-1930
- Rexhep Jella 1930-1933
- Abedin Nepravishta 1933-1935 och 1937-1939
- Qemal Butka 1936-1937
- Qazim Mulleti 1939-1940
- Omer Fortzi 1940-1943
- Halil Meniku 1943-1944
- Tomor Malasi 1991-1992
- Sali Kelmendi 1992-1996
- Albert Brokaj 1996-2000
- Edi Rama 2000-2011
- Lulzim Basha 2011-
Vänorter[redigera]
Tirana har följande vänorter:[2]
.svg){kind=small}
Källor[redigera]
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnetAlb2011 - ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] ”Twinning Cities: International Relations” (PDF). Municipality of Tirana. www.tirana.gov.al. http://www.tirana.gov.al/common/images/International%20Relations.pdf. Läst 23 juni 2009.
- ^ ”Barcelona internacional – Ciutats agermanades” (på Spanish). 2006–2009 Ajuntament de Barcelona. http://w3.bcn.es/XMLServeis/XMLHomeLinkPl/0,4022,229724149_257215678_1,00.html. Läst 13 juli 2009.
- ^ International Relations. Municipality of Tirana. www.tirana.gov.al. Retrieved on 25 January 2008.
- ^ ”Sister Cities”. Beijing Municipal Government. http://www.ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/. Läst 23 juni 2009.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Tirana
- Stadens officiella webbplats
|
|||||||
|
|||||||||||
