Gråhuvad mås

Från Wikipedia
Gråhuvad mås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteChroicocephalus se text
ArtGråhuvad mås
C. novaehollandiae
Vetenskapligt namn
§ Chroicocephalus cirrocephalus
Auktor(Vieillot, 1818)
Utbredning
Synonymer
  • Larus cirrocephalus

Gråhuvad mås[2] (Chroicocephalus cirrocephalus) är en måsfågel som förekommer dels i Afrika söder om Sahara, dels i Sydamerika.[3]

Utseende

Gråhuvad mås är med en längd på 39-43 centimeter och vingbredd på 100-115 centimeter något större än skrattmåsen som den annars liknar. Adult i sommardräkt har dock grått huvud istället för chokladbrunt, ögat är vitaktigt och runt ögat syns en röd orbitalring och vit ögonring. Vingarna är bredare och trubbigare, vingundersidan mörk och på vingspetsarna syns mer svart, vari det syns två vita fläckar. Näbben är längre och pannan flackare som hos långnäbbad mås.[4]

Utbredning och systematik

Gråhuvad mås har en för måsfåglar ovanlig utbredning i att den förekommer både i Sydamerika och Afrika söder om Sahara, inklusive Madagaskar.[3] Den delas in i två underarter:[3]

Resultat från DNA-studier visar de två underarterna möjligen utgör egna arter, där underarten poiocephalus genetiskt står närmare kapmås (C. hartlaubii). Författarna till studien noterar dock att hybridisering mellan gråhuvad mås och kapmås i södra Afrika kan ligga bakom detta resultat, men de presenterar inga bevis för detta.[5]

Arten är en mycket sällsynt gäst i södra Europa, med fynd från Italien och Spanien.[6]

Släktestillhörighet

Tidigare placerades arten i släktet Larus, men den har efter genetiska studier flyttats till Chroicocephalus.[7][8] Vissa behåller den dock i Larus, som Birdlife International och internationella naturvårdsunionen IUCN.[1]

Ekologi

Gråhuvad mås påträffas utmed tropiska och subtropiska kuster, i Afrika även vid stora inlandssjöar och våtmarker i Sydamerika. Den lever huvudsakligen av fisk, men även ryggradslösa djur, häger- och skarvägg samt död fisk och avfall. Fågeln häckar i kolonier från april-maj i Afrika innan regnperioden och från början av maj i Sydamerika. Boet placeras på marken, på flytande vegetation eller i vass eller papyrus.[1]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Larus cirrocephalus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-27
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 413. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Given, A.D., J.A. Mills, and A.J. Baker (2005), Molecular Evidence for Recent Radiation in Southern Hemisphere Masked Gulls, Auk 122, 268-279.
  6. ^ Gråhuvad mås på Tarsiger.com
  7. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  8. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF

Externa länkar