Gudrun Brost
Gudrun Brost | |
Född | Gudrun Lisa Johanna Brost[1] 6 april 1910[1] S:t Petri församling[1], Malmö |
---|---|
Död | 28 juni 1993 (83 år) [1] Kungsholms församling, Stockholm[1] |
Make | Sven Forssell |
IMDb SFDb |
Gudrun Lisa Johanna Brost, född 6 april 1910 i Malmö, död 28 juni 1993 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare. Hon var en tid gift med författaren Sven Forssell och var mor till skådespelaren Johannes Brost.[2]
Biografi
Brost växte upp i Veinge, Halland, där hennes föräldrar hade gästgiveri. Hon utbildade sig till sjukgymnast och praktiserade detta yrke ett par år i Tyskland innan hon åter bosatte sig i Sverige. Väl tillbaka började teaterintresset att ta fart och hon började medverka i lokalrevyer i Laholm och Halmstad. Därefter kom hon via Oscar Winge till Hippodromteatern i Malmö. Parallellt med detta började hon även göra en del mindre filmroller.
Under andra världskrigets början kom hon till Stockholm och blev där engagerad först vid Vasateatern och sedan vid Södra Teatern, där hon fick sitt genombrott som revyskådespelare. En hektisk tid i Stockholm följde (under Karl Gerhards engagemang) innan Ingmar Bergman tog henne till Malmö Stadsteater 1954, där hon blev kvar till 1976. Därefter återvände hon till Stockholm och Stockholms Stadsteater, där hon gjorde sin sista roll 1982 i August Strindbergs Fadren.[2]
Gudrun Brost ligger begraven på Veinge kyrkogård.[3]
Filmografi
- 1936 – Janssons frestelse
- 1936 – Stackars miljonärer
- 1936 – Samvetsömma Adolf
- 1937 – Familjen Andersson
- 1940 – Hans Nåds testamente
- 1940 – Karl för sin hatt
- 1940 – Juninatten
- 1940 – Stål
- 1941 – Magistrarna på sommarlov
- 1941 – Tänk, om jag gifter mig med prästen
- 1941 – I paradis ...
- 1941 – Det sägs på stan
- 1941 – Fröken Kyrkråtta
- 1942 – Himlaspelet
- 1942 – Gula kliniken
- 1943 – Anna Lans
- 1968 – ...som havets nakna vind
- 1945 – Mans kvinna
- 1945 – Kungliga patrasket
- 1947 – Lata Lena och blåögda Per
- 1949 – Sven Tusan
- 1950 – Flicka och hyacinter
- 1951 – Sköna Helena
- 1952 – Adolf i toppform
- 1952 – När syrenerna blomma
- 1953 – Gycklarnas afton
- 1954 – Ung man söker sällskap
- 1955 – Luffaren och Rasmus
- 1957 – Prästen i Uddarbo
- 1957 – Det sjunde inseglet
- 1960 – Jungfrukällan
- 1962 – Chans
- 1966 – Ormen
- 1966 – Här har du ditt liv
- 1968 – ...som havets nakna vind
- 1968 – Vargtimmen
- 1970 – De många sängarna
- 1973 – Ebon Lundin
- 1974 – Gangsterfilmen
- 1977 – Tabu
- 1983 – Moderna människor
- 1984 – Äntligen!
TV-produktioner
- 1963 – Trämålning (TV-serie)
- 1968 – Bombi Bitt och jag (TV-serie)
- 1972 – Snapphanepojken (TV-serie)
- 1973 – Mannen som blev ensam (TV-serie)
- 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
- 1976 – N.P. Möller, fastighetsskötare (TV-serie)
- 1986 – Kulla-Gulla (TV-serie)
Teater
Roller (ej komplett)
Källor
Fotnoter
- ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brost, Gudrun Lisa Johanna
- ^ [a b] ”Gudrun Brost”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60163&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dgudrun+brost%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 9 augusti 2012.
- ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Brost, Gudrun Lisa Johanna
- ^ ”Han som ville bli bedragen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14199&pos=393. Läst 28 april 2016.
- ^ ”'Melodien' som kom tillbaka”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-28/57/16. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Vasans premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-29/353/9. Läst 1 maj 2016.
- ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017.
- ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016.
- ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015.
- ^ ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016.
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 162. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016.
- ^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015.