Gudrun Brost

Från Wikipedia
Gudrun Brost
FöddGudrun Lisa Johanna Brost[1]
6 april 1910[1]
S:t Petri församling[1], Malmö
Död28 juni 1993 (83 år) [1]
Kungsholms församling, Stockholm[1]
MakeSven Forssell
IMDb SFDb

Gudrun Lisa Johanna Brost, född 6 april 1910 i Malmö, död 28 juni 1993 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare. Hon var en tid gift med författaren Sven Forssell och var mor till skådespelaren Johannes Brost.[2]

Biografi

Brost växte upp i Veinge, Halland, där hennes föräldrar hade gästgiveri. Hon utbildade sig till sjukgymnast och praktiserade detta yrke ett par år i Tyskland innan hon åter bosatte sig i Sverige. Väl tillbaka började teaterintresset att ta fart och hon började medverka i lokalrevyer i Laholm och Halmstad. Därefter kom hon via Oscar Winge till Hippodromteatern i Malmö. Parallellt med detta började hon även göra en del mindre filmroller.

Under andra världskrigets början kom hon till Stockholm och blev där engagerad först vid Vasateatern och sedan vid Södra Teatern, där hon fick sitt genombrott som revyskådespelare. En hektisk tid i Stockholm följde (under Karl Gerhards engagemang) innan Ingmar Bergman tog henne till Malmö Stadsteater 1954, där hon blev kvar till 1976. Därefter återvände hon till Stockholm och Stockholms Stadsteater, där hon gjorde sin sista roll 1982 i August Strindbergs Fadren.[2]

Gudrun Brost ligger begraven på Veinge kyrkogård.[3]

Filmografi

TV-produktioner

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1936 Florence Han som ville bli bedragen
Fernand Crommelynck
Per Lindberg Vasateatern[4]
1937 Melodiflicka Melodien som kom bort
Kjeld Abell
Per Lindberg Vasateatern[5]
Axel i sjunde himlen
Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky
Max Hansen Vasateatern[6]
1939 Medverkande Honnör för 39, revy
Kar de Mumma
Victor Bernau Södra Teatern[7]
1943 Lena Herr Blink går över alla gränser
Lars-Levi Laestadius
Per Lindberg Vasateatern[8]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[9]
1948 Elisabeth Tosset Fettpärlan
Gösta Sjöberg
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[10]
1952 Célestine Den eviga kärleken
Armand Salacrou
Per Gerhard Vasateatern[11]
Madeleine Lonant Pappa, mamma, barn
André Roussin
Per Gerhard Vasateatern[12]
I kväll i Samarkand
Jacques Deval
Per Gerhard Vasateatern[13]
1954 Gina Ekdahl Vildanden
Henrik Ibsen
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1955 Jordemodern Lea och Rakel
Vilhelm Moberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[14]
1957 Käringen Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[15]
1958 Martha Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[16]
1967 Å, vilken härlig fred!
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Jan Lewin Malmö stadsteater

Källor

Fotnoter

  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brost, Gudrun Lisa Johanna
  2. ^ [a b] ”Gudrun Brost”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60163&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dgudrun+brost%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 9 augusti 2012. 
  3. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Brost, Gudrun Lisa Johanna
  4. ^ ”Han som ville bli bedragen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14199&pos=393. Läst 28 april 2016. 
  5. ^ ”'Melodien' som kom tillbaka”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-28/57/16. Läst 27 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teater Musik Film: Vasans premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-29/353/9. Läst 1 maj 2016. 
  7. ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017. 
  8. ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016. 
  9. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  10. ^ ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016. 
  11. ^ ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016. 
  12. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 162. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  13. ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016. 
  14. ^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  16. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 

Externa länkar