Gustav Klimt
| Gustav Klimt | |
Egon Schiele: Gustav Klimt i blå målarrock. Blyerts och vattenfärg på papper, 1913.
|
|
| Född | 14 juli 1862 Baumgarten utanför Wien, Kejsardömet Österrike |
|---|---|
| Död | 6 februari 1918 (55 år) Neubau, Wien, Österrike-Ungern |
| Nationalitet |  Kejsardömet Österrike Österrike-Ungern |
| År aktiv | 1876-1918 |
| Fält | Måleri, grafik |
| Utbildning | Wiens konstfackskola |
| Rörelse | Symbolism, jugend |
Gustav Klimt, född 14 juli 1862 i Baumgarten, sedan 1892 en del av stadsdelen Penzing i Wien, Kejsardömet Österrike, död 6 februari 1918 i Wiens stadsdel Neubau, Österrike-Ungern var en betydande bildkonstnär, tidigt påverkad av symbolismen, och en av de mest berömda företrädarna för jugend i Wien, även kallad Wiener Secession.
Innehåll |
[redigera] Liv
Gustav Klimt var son till guldgravören Ernst Klimt d.ä., ursprungligen från Böhmen, och Anna Rosalia Finster. Han föddes som ett andra barn i en skara på sju i Baumgarten, som då var en förstad till Wien. Födelsehuset på nuvarande Linzer Straße 247 revs 1966. Hans bröder Ernst Klimt d.y. (1864-1892) och Georg Klimt (1867-1931) var också konstnärer. Meningen var att Klimt skulle lära sig faderns yrke, men han fick ett stipendium som möjliggjorde för honom att åren 1876-1883 studera vid Kunstgewerbeschule Wien, Wiens konstfackskola [1] där målare som Ferdinand Laufberger och Michael Rieser var lärare.
Från 1883 till 1892 hade han tillsammans med brodern Ernst och skulptören och målaren Franz Matsch (1861-1942) en gemensam ateljé kallad Compagnie.
[redigera] Verksamhet
Klimt påbörjade sina konstnärsstudier som mycket ung och utförde 1882-1892 en rad vägg- och takmålningar i Wien. Han målade i en symbolistisk stil och var en av centralfigurerna i jugendrörelsen i Wien. Klimt grundade tillsammans med andra konstnärsföreningen Wiener Secession och tidskriften Ver Sacrum. Klimt lämnade secessionen 1905 samtidigt med många andra konstnärer och grundade Wiener Werkstätte.
I samband med brodern Ernst Klimts död i december 1892 övergick Klimt till ett mer ytmässigt, dekorativt måleri som ställde ytor täckta av mönster och ornament, ofta i guld eller silver, i konstrast mot bildens figurativa gestalter, vanligen kvinnogestalter. Många av Klimts bilder är öppet erotiska eller har tydliga erotiska undertoner, vilket vid flera tillfällen orsakade skandal.
I slutet av sitt liv blev han hedersledamot av akademierna i Wien och München.
[redigera] Verk
Några viktiga verk ur Gustav Klimts produktion är:
- Beethovenfrisen (1902), tillhör konstmuseet Belvedere men är utlånad till Wiener Secessions utställningsbyggnad.
- Judith (1905-08), Belvedere.
- Kyssen (1908), Belvedere
- Väggmålningar (1909-11), Palais Stoclet i Bryssel.
[redigera] Museer
- Belvedere, Wien, har den största samlingen av alla.
- Leopold Museum, Wien.
[redigera] Bildgalleri
-
Beethovenfrisen (1902), detalj. Wiener Secession.
-
Porträtt av Adele Bloch-Bauer I (1907). En av världens dyraste tavlor. Neue Galerie, New York.
-
Tod und Leben (Liv och död). Leopold Museum, Wien.
[redigera] Film
En spelfilm om Gustav Klimt kom 2006. Den heter kort och gott Klimt.
[redigera] Fotnoter
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gustav Klimt.
- Böcker om Gustav Klimt på svenska bibliotek. Libris.
- Gustav Klimt - his life and work
