Gustav Klimt
| Gustav Klimt | |
 |
|
| Född | 14 juli 1862 Baumgarten utanför Wien, Kejsardömet Österrike |
|---|---|
| Död | 6 februari 1918 (55 år) Neubau, Wien, Österrike-Ungern |
| Nationalitet |  Kejsardömet Österrike Österrike-Ungern |
| År aktiv | 1876–1918 |
| Fält | Målarkonst, grafiker |
| Utbildning | Wiens konstfackskola |
| Rörelse | Symbolism, jugend |
Gustav Klimt, född 14 juli 1862 i Baumgarten, sedan 1892 en del av stadsdelen Penzing i Wien, Kejsardömet Österrike, död 6 februari 1918 i Wiens stadsdel Neubau, Österrike-Ungern var en betydande bildkonstnär, tidigt påverkad av symbolismen, och en av de mest berömda företrädarna för jugend i Wien, även kallad Wiener Sezession.
Innehåll |
Liv[redigera]
Gustav Klimt var son till guldgravören Ernst Klimt d.ä., ursprungligen från Böhmen, och Anna Rosalia Finster. Han föddes som andra barn av sju i Baumgarten, som då var en förstad till Wien. Födelsehuset på nuvarande Linzer Straße 247 revs år 1966. Hans bröder Ernst Klimt den yngre (1864–1892) och Georg Klimt (1867–1931) var också konstnärer.
Meningen var att Klimt skulle lära sig faderns yrke, men han fick ett stipendium som möjliggjorde för honom att åren 1876–1883 studera vid Kunstgewerbeschule Wien, Wiens konstfackskola, där målare som Ferdinand Laufberger och Michael Rieser var lärare.
Från 1883 till 1892 hade han tillsammans med brodern Ernst och skulptören och målaren Franz Matsch (1861–1942) en gemensam ateljé kallad Compagnie.
Verksamhet[redigera]
Klimt påbörjade sina konstnärsstudier som mycket ung och utförde 1882–1892 en rad vägg- och takmålningar i Wien. Han målade i en symbolistisk stil och var en av centralfigurerna i jugendrörelsen i Wien. Klimt grundade tillsammans med andra konstnärsföreningen Wiener Sezession och tidskriften Ver Sacrum. Klimt lämnade secessionen 1905 samtidigt med många andra konstnärer och grundade Wiener Werkstätte.
I samband med brodern Ernst Klimts dy död i december 1892 övergick Klimt till ett mer ytmässigt, dekorativt måleri som ställde ytor täckta av mönster och ornament, ofta i guld eller silver, i konstrast mot bildens figurativa gestalter, vanligen kvinnogestalter. Många av Klimts bilder är öppet erotiska eller har tydliga erotiska undertoner, vilket vid flera tillfällen orsakade skandal.
I slutet av sitt liv blev han hedersledamot av akademierna i Wien och München.
Verk[redigera]
Några viktiga verk ur Gustav Klimts produktion är:
- Beethovenfrisen (1902), tillhör konstmuseet Belvedere men är utlånad till Wiener Sezession utställningsbyggnad.
- Judith (1905–08), Belvedere.
- Kyssen (1908), Belvedere
- Väggmålningar (1909–11), Stoclets palats i Bryssel.
- Porträtt av Adele Bloch-Bauer I
Museer[redigera]
- Österreichische Galerie Belvedere, Wien, har den största samlingen av alla.
- Leopold Museum, Wien.
Bildgalleri[redigera]
-
Beethovenfrisen (1902), detalj. Wiener Sezession.
-
Porträtt av Adele Bloch-Bauer I (1907). En av världens dyraste tavlor. Neue Galerie, New York.
-
Danae (1907). Privat samling. Wien.
-
Tod und Leben (Liv och död). Leopold Museum, Wien.
Minne[redigera]
- En spelfilm om Gustav Klimt hade premiär 2006. Den heter kort och gott Klimt.
- Under 2009, den österrikiska premiären av musikalen "Gustav Klimt".
Fotnoter[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Gustav Klimt
- Böcker om Gustav Klimt på svenska bibliotek. Libris.
- Gustav Klimt – his life and work
