Entartete Kunst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar begreppet Entartete Kunst. För den utställning som hölls i München 1937, se Entartete Kunst (utställning).
Propagandaminister Joseph Goebbels besöker Haus der Deutschen Kunst och utställningen Entartete Kunst i München, februari 1938.

Entartete Kunst (tyska "degenererad konst", "urartad konst") var ett begrepp som användes i Nazityskland för att med en närmast klinisk ton beskriva vad som uppfattades som dålig konst.

Åtgärder mot "urartad konst"[redigera | redigera wikitext]

Till åtgärderna mot entartete Kunst hörde bland annat yrkesförbud utfärdat av det kulturpolitiska organet Reichskulturkammer med dess särskilda avdelning för just bildkonst. Yrkesförbudet gällde konstnärer som verkade inom konstriktningar vilka brukar beskrivas som modernistiska eller avantgardistiska. Förbudet infördes direkt efter det nazistiska maktövertagandet 1933 och kunde även drabba museipersonal som var ansvariga för inköp av modern konst liksom högskolelärare som undervisade i ämnet.

Framstående konstnärer som inte tilltalade den nationalsocialistiska konstuppfattningen uppmanades för övrigt att utträda ur konstakademin i Berlin som då hette Preußische Akademie der Künste. Till de utfrysta konstnärerna hörde bland andra Emil Nolde, Ernst Barlach, Marc Chagall, Paul Klee och Otto Dix. Dessa och många fler medtogs så småningom också på en utställning med namnet Entartete Kunst.

Denna utställning öppnades i München den 19 juli 1937 av riksministern för allmänhetens upplysning och propaganda Joseph Goebbels och presidenten för Reichskulturkammers bildkonstavdelning Adolf Ziegler. 650 konfiskerade konstverk från 32 tyska museer ställdes ut. Fram till april 1941 såg över 3,2 miljoner besökare vandringsutställningen i tolv olika städer.

Konstriktningar vilka klassades som entartete[redigera | redigera wikitext]

Konstnärer som medtogs på utställningen Entartete Kunst (urval)[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare konstnärer vilka inte medtogs i utställningen men som utpekades som degenererade och i vissa fall fick yrkes- och utställningsförbud av den nazistiska regeringens kulturpolitiska organ Reichskulturkammer.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Entartete Musik[redigera | redigera wikitext]

Parallellt med att begreppet entartet tillämpades på bildkonsten talade man också om entartete Musik, varmed främst avsågs modern konstmusik men även jazz. Som en uppföljning till konstutställningen i München ordnades år 1938 också en motsvarande utställning över musik i Düsseldorf.

Musiker som stämplades som "urartade" (urval)[redigera | redigera wikitext]

Nazisterna godtog inte heller 1800-talstonsättare som Felix Mendelssohn-Bartoldy och Giacomo Meyerbeer, båda av judisk börd.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]