Gustave Doré

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paul Gustave Doré
Doré by Nadar 1867 cropped.jpg
Fotografi av Félix Nadar, 1867.
Född 6 Januari 1832
Strasbourg, Frankrike
Död 23 januari 1883 (51 år)
Paris, Frankrike
Fält Konstnär, tecknare, grafiker

Paul Gustave Doré, född 6 januari 1832 i Strasbourg, Frankrike, död 23 januari 1883 i Paris, Frankrike, var en fransk konstnär, tecknare och grafiker. Doré ligger begravd på Père-Lachaise i Paris.

Gustave Doré framträdde tidigt som illustratör i Le Journal pour rire och andra tidningar och nådde snart genom sina sprudlande livfulla och fantasirika teckningar till arbeten av François Rabelais, Honoré de Balzac (Contes drôlatiques 1855, svensk översättning Lustiga historier 1928), Hippolyte Taine, P. Dupont (La légende du juif errant, 1856), Lord Byron och Miguel de Cervantes ett rykte som samtidens främste illustratör. Mest kända blev dock hans illustrationer till Dante Alighieris Gudomliga komedi i en utgåva från 1861. Senare följde även plancerna till Charles Perraults Les contes (1861, svensk översättning Sagor 1873), François-René de Chateaubriands Atala (1862, svensk översättning 1882), Rudolf Raspes Aventures du baron Münchhausen (1862, svensk översättning 1875), samt Miguel de Cervantes Don Quichotte (1865).

Gustave Doré blev också känd för sina i trägravyr utförda illustrationer i en bibelutgåva från 1865, som brukar benämnas Dorés bibel, och som bifogats i flera svenska bibelutgåvor. Han illustrerade även fortsättningen av Dantesviten 1868 (en samlad svensk utgåva kom 1876). Sammanlagt har han illustrerat över 200 verk. Doré målade även tavlor, som dock i stilen liknar illustrationer. Han var även verksam som skulptör, bland vilka märks Parcen och Amor (1877) och monumentet över Alexandre Dumas d.äPlace Malesherbes i Paris.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Galleri[redigera | redigera wikitext]