Gustavsberg
- För andra betydelser, se Gustavsberg (olika betydelser).
| Gustavsberg | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Värmdö kommun |
| Församling | Gustavsberg-Ingarö församling |
| Koordinater | 59°20′0″N 18°23′0″Ö / 59.33333°N 18.38333°V |
| Area | 427,00 hektar |
| Folkmängd | 11 333 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 26,54 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | GUSTAVSBERG |
| Postnummer | 134 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | 0172 |
  Gustavsbergs läge i Stockholms län
|
|
Gustavsberg (i äldre tid stavat Gustafsberg) är en tätort och centralort i Värmdö kommun, 22 kilometer öster om centrala Stockholm. Av Värmdös cirka 35 000 invånare bor ungefär 10 000 i Gustavsberg.
Innehåll |
Kommunikationer[redigera]
Länsväg 222 går som motortrafikled strax söder om Gustavsberg. Allmänna kommunikationer utgörs av SL:s busslinjer, och till innerstaden (Slussen) går framförallt linje 474, men också de något snabbare linjerna 425 (sällan utanför rusning) och 425X (endast under rusning). En genomsnittlig resa under icke-rusning från Slussen till Gustavsberg med 474 tar 25-30 min.
Geografi[redigera]
Gustavsberg ligger på den östra delen av Värmdön angränsande i väst mot Ormingelandet. I dagens centrala Gustavsberg fanns det 3 sjöar; Grundmarn, Rudmarn och Putten. Alla dessa sjöar hörde till ett sjösystem från Farstaviken i väst och Ösby träsk i öst. De tre sjöarna och den bäck som ingick i sjösystemet fylldes igen under 40- och 50-talet för att ge plats åt Gustavsbergs centrum och den ombyggnad som skedde i Gustavsberg under den tiden. Grundmarn, även kallad Bagarns träsk fylldes igen och numer ovanpå träsket står nu Runda huset, med adressen Bagarvägen uppkallat efter träskets namn. Rudmarn, även kallad Rutens träsk fylldes också igen och ovanpå träsket ligger nu KF:s parkering till Gustavsbergs centrum. Parkeringen har under senare decennier sjunkt flera decimeter och är i renoveringsbehov. Där Putten var ligger nu Ekvallen som är Gustavsbergs sportanläggning.
I Gustavsberg finns bostadsområderna Höjdhagen, Hästhagen, Munkmora, Lugnet, Björnkärret, Bortre Hästhagen, Holmviksskogen, Ösbydalen och Farsta slott. Strax utanför Gustavsberg i Mörtnäs vid Grisslingefjärden ligger det populära Grisslinge havsbad.
Historia[redigera]
Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott, Gabriel Oxenstierna, ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustaf Oxenstierna. Gustavsbergs landskommun och församling bildades 1902 genom en utbrytning från Värmdö.
Porslinsfabriken[redigera]
Gustavsbergs egentliga historia inleddes 1825 när dess porslinsfabrik grundades. Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa var Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till 1920-talet och som även var konservativ riksdagsman. Han styrde över Gustavsberg i en patriarkalisk anda och för att slippa inblandning från Värmdös kommunalpolitiker såg han till att Gustavsberg bildade en egen kommun 1902. Villkoren för arbetarna var då så goda i Gustavsberg att det dröjde till 1919 innan en fackförening bildades där, det vill säga nästan en mansålder senare än i övriga Sverige. Dess bildande sågs med oblida ögon av fabriksledningen. År 1938 såldes fabriken till KF. Formgivaren Stig Lindberg och keramikern Lisa Larson var verksamma vid denna fabrik.
Kooperationens roll i Gustavsberg[redigera]
1919 bildades Gustavsbergs Konsumtionsförening U.P.A. som blev början till ett brukssamhälle byggt på kooperativa inslag. Konsumbutiker växte snabbt upp och fanns i de flesta bostadsområdena. År 1942 ordnade den KF-ägda porslinsfabriken daghem åt de anställda. Konsumföreninegen fortsatte under dessa år att expandera och drev möbelvaruhus, pappershandel, skobutik samt klädaffär i egen regi. De fastigheter som byggdes var ofta kooperativa bostadsrätter. I privata entreprenörers frånvaro fick Gustavsberg sin egenart av ett kooperativt samhälle, där kommunledningen ofta fick intressen i föreningen. Ingenstans i Sverige blev kooperationen och dess idéer starkare än i Gustavsberg. Samhället hade sina likheter med Robert Owens idealsamhälle.
Arkitektur[redigera]
Gustavsberg är mest känt för sin porslinsfabrik men har även en riksbekant byggnad vid namn Runda huset. Det byggdes på 1950-talet som ett kommunalhus och inhyser numera kommunbiblioteket. Som namnet antyder är det helt runt och har ett utseende som påminner om en citronpress. Byggnaden är ritad av arkitekt Olof Thunström. Denne KF-arkitekt hade också svarat för planeringen som uppstod i samband med brukets expansion under 1940-talet.
Brukssamhället, med obruten verksamhet sedan 1600-talet, är skyddat som riksintresse för kulturmiljövården.
Under 2000-talets första år byggdes delar av fabriksområdet om till kontor och bostäder med utmärkt läge vid hamnen, där även butiker och restauranger tillkom. År 2005 invigdes en ny galleria i Gustavsbergs centrum.
Kända Gustavsbergare[redigera]
- Jan Huokko, ishockeyspelare (Tre Kronor)
- originalmedlemmarna i musikgruppen Noice
- Petra Hultgren, Fröken Sverige (1995)
- Pernilla Wahlgren, artist
- Niclas Wahlgren, artist
- Linus Wahlgren, artist
Gustavsbergsbadet[redigera]
I Gustavsbergs centrum ligger det kommunala badhuset Gustavsbergsbadet.
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Gustavsberg 1900–2010[2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 759 | † | ||
| 1960 | 4 044 | |||
| 1965 | 5 049 | |||
| 1970 | 6 306 | |||
| 1975 | 6 209 | |||
| 1980 | 6 479 | |||
| 1990 | 6 659 | 304 | ||
| 1995 | 8 791 | 360 | ||
| 2000 | 9 429 | 391 | ||
| 2005 | 9 682 | 391 | ||
| 2010 | 11 333 | 427 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. |
||||
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Från 1902 ârs ingång ur från Vermdö afskild en ny kyrkosocken och kommun Gustafsberg, med (vid sistnämnda tidpunkt) 2,181 personer. Den nya kommunen omfattar emellertid ett ej obetydligt område utom själfva fabriksorten Gustafeberg.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Gustavsberg
|
|||||||||||||
